Samexistens mellan Försvarsmaktens verksamhet och utbyggd vindkraft
Interpellation 2024/25:269 av Heléne Björklund (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-12-08
- Överlämnad
- 2024-12-09
- Anmäld
- 2024-12-10
- Svarsdatum
- 2025-01-16
- Besvarad
- 2025-01-16
- Sista svarsdatum
- 2025-01-17
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Försvarsminister Pål Jonson (M)
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) publicerade i april 2022 rapporten Möjligheter till samexistens mellan Försvarsmaktens verksamhet och utbyggd vindkraft. Rapporten, som utfördes på uppdrag av Försvarsmakten och Energimyndigheten, syftar till att ge förslag på hur en utökad utbyggnad av vindkraft kan ske samtidigt som Försvarsmaktens intressen värnas.
När Försvarsutskottet träffade representanter för FOI den 3 december framkom att de inte presenterat rapporten eller förslagen för regeringen och att det inte har efterfrågats någon presentation av den.
Med anledning av detta vill jag fråga försvarsminister Pål Jonson:
- Har regeringen tagit del av FOI:s rapport Möjligheter till samexistens mellan Försvarsmaktens verksamhet och utbyggd vindkraft, och har rapportens innehåll presenterats för regeringen?
- Kan ministern klargöra om regeringen är medveten om de förslag och slutsatser som presenteras i FOI:s rapport samt om dessa har beaktats i regeringens arbete med att balansera Försvarsmaktens behov och utbyggnaden av förnybar energi?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:269
Webb-tv: Samexistens mellan Försvarsmaktens verksamhet och utbyggd vindkraft
Dokument från debatten
- Torsdag den 16 januari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:57
- Protokoll 2024/25:57 Torsdagen den 16 januariProtokoll 2024/25:57 Svar på interpellation 2024/25:269 om samexistens mellan Försvarsmaktens verksamhet och utbyggd vindkraft
Protokoll från debatten
Anf. 1 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! har frågat mig om regeringen har tagit del av Totalförsvarets forskningsinstituts rapport Möjligheter till samexistens mellan Försvarsmaktens verksamhet och utbyggd vindkraft samt om rapporten har presenterats för regeringen. Heléne Björklund har även frågat om regeringen är medveten om de förslag och slutsatser som presenteras i FOI-rapporten samt om dessa har beaktats i regeringens arbete med att balansera Försvarsmaktens behov och utbyggnaden av förnybar energi.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har i grunden förändrat och försämrat säkerhetsläget i vår del av världen. Detta medför att det militära försvaret fortsatt måste stärkas och att upprustningen behöver ske i snabbare takt.
Samtidigt som totalförsvaret ska växa pågår en energiomställning med ett fortsatt kraftigt ökat behov av fossilfri energi. För att åstadkomma en långsiktigt hållbar utbyggnad av energisystemet krävs att hänsyn tas till andra berörda intressen, bland annat det militära försvaret. Försvarsmakten och övriga försvarsmyndigheter är beroende av att kunna använda mark- och vattenområden, anläggningar och infrastruktur på ett ändamålsenligt sätt.
Regeringen känner mycket väl till den rapport som interpellanten nämner. Det redovisades nämligen en studie som FOI utfört på uppdrag av Försvarsmakten och Energimyndigheten. Uppdraget har sin grund i uppgifter som regeringen har gett till Försvarsmakten i tidigare regleringsbrev och till Energimyndigheten i myndighetens instruktion.
FOI:s rapport utgör också ett av flera underlag till Försvarsmaktens redovisning av uppgift 19 i regleringsbrevet för budgetåret 2020. Uppgiften var att analysera jämförbara länders och grannländers erfarenheter av fungerande samexistens mellan försvarsmakt och kraftigt utbyggd vindkraft inom samma geografiska område. Försvarsmakten skulle ge förslag på hur det svenska systemet kan förbättras i det avseendet.
FOI-rapporten ger förslag på hur framtida beslutsfattande kan förändras för att öka möjligheterna till samexistens och redovisar behov av fortsatt utveckling. Den lämnar också ett antal förslag till frågeställningar för framtida forskning. Rapporten kan däremot inte användas i beredningen av specifika ansökningar om tillstånd till vindkraft.
Anf. 2 Heléne Björklund (S)
Fru talman! Jag tackar försvarsministern för svaret.
Frågorna kommer sig av att denna mycket gedigna rapport presenterades för försvarsutskottet i december månad. Vi ställde då många frågor om detta och var väldigt engagerade. Två av frågorna var om regeringen har efterfrågat en presentation och tagit del av rapporten. Svaret på dessa två frågor blev nej. Regeringen kan i och för sig ha tagit del av rapporten utan att FOI har kommit och presenterat den.
Det är en gedigen analys och gedigna förslag. Jag är väl medveten om de problem som etableringar kan innebära, men det är ju Försvarsmaktens egen myndighet och egna experter som har gjort denna utredning och rapport. De har väldigt många bra förslag.
De har också gjort en europeisk utblick och tittat på hur andra länder löser denna samexistens. De länder som har analyserats här, förutom Sverige, är Finland, Danmark, Tyskland och Storbritannien. I dessa länder finns en mycket tydligare och starkare koppling och ett tydligt uppdrag till försvarsmakten och energiproducenterna att samverka. Det uppdraget saknar jag i Sverige. I alla dessa länder finns också en nationell grupp som jobbar för att hitta lösningar och som har ett tydligt uppdrag från staten att hitta samexistenslösningar. Gemensamt är även att ländernas försvarsmakt deltar väldigt aktivt i denna planeringsprocess.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det finns förstås många säkerhetsintressen som är berörda här, men energiförsörjningen är också en viktig del av vårt totalförsvar. Vi behöver flera olika energislag. Vi behöver mer energiproduktion, och vindkraft är ett energislag som kan komma på plats relativt snabbt.
Det är därför väldigt förvånande att regeringen säger nej till stora investeringar och etableringar på ett bräde. Då kan vi fråga oss om regeringen verkligen har fokuserat på att ge uppdrag om samexistens lika tydligt som man har gjort i grannländerna.
Jag vill ställa en följdfråga. När vi nu säger nej till vindkraft i svenska vatten sker ju etableringarna någon annanstans. Är det inte bättre att Försvarsmakten har insyn och möjlighet till planering, övervakning och utveckling - vilket ju är fallet om etableringen sker i svenska vatten - än att detta hamnar någon annanstans och vi därmed tappar kontrollen?
Avslutningsvis vill jag fråga om det finns någon plan på att inrätta en nationell samexistensgrupp eller på att ge ett tydligare uppdrag om samexistens.
Anf. 3 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Heléne Björklund är en mycket erfaren riksdagsledamot inom försvarspolitiken, så jag ska inte berätta om det försämrade säkerhetspolitiska omvärldsläget och att det kräver en snabbare uppbyggnad av totalförsvaret. Jag vill bara nämna den nationella säkerhetsstrategin, där det är väldigt tydligt att regeringens viktigaste uppgift är att värna Sveriges säkerhet och därmed också att stärka den inre och yttre säkerheten. Detta är alltså en medveten prioritering som vi har gjort i den nationella säkerhetsstrategin.
Ibland uppstår målkonflikter i olika typer av samexistensfrågor. Försvarsmakten sa att det skulle leda till oacceptabla säkerhetsrisker om vi byggde 13 vindkraftsparker i Östersjön. Därför landade regeringen i samma uppfattning som Försvarsmakten hade. Jag ville ge en rekapitulation av detta.
Jag har faktiskt läst FOI-rapporten. Jag tycker att den är bra och spänstig. Det första man ska slå fast när det gäller denna rapport är dock att man inte kan använda den som underlag för att värdera dessa 13 avslag, vilket FOI också har sagt på sin hemsida, utan att detta är ett sätt att tänka på hur man kan utveckla samverkansförmågan längre framåt. Jag har förmånen att senare ha en debatt med Adrian Magnusson om hur vi kan vidareutveckla den modellen.
FOI-rapporten kom i april 2022, och det var alltså inte denna utan den förra regeringen som tog emot den. Mig veterligt efterfrågade den förra regeringen inte någon föredragning av rapporten, men det behöver inte betyda att någon skugga ska falla över den förra regeringen. Det är faktiskt rätt ovanligt att en regering får en föredragning av en FOI-rapport. Däremot kommer FOI ofta och redovisar sina rapporter till Regeringskansliet.
Det som gjorde det hela lite annorlunda den här gången var att det inte rörde sig om en beställning från regeringen eller Regeringskansliet utan om en beställning från Försvarsmakten och Energimyndigheten. Det är bra att känna till bakgrunden till rapporten.
Hur ser vi då vägen framåt kring detta? Vi har ju inte en speciellt bra process. Vi vill ha en mer förutsägbar process, och vi vill ha snabbare och tydligare avdömningar kopplat till de havsbaserade vindkraftverken.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Den utredning som kom den 13 december är väldigt central när det gäller detta. Den tar upp ett auktioneringssystem som i grunden handlar om ett anvisningssystem. Jag tror att det är rätt väg att gå, och Försvarsmakten tar i sitt underlag även upp att det är mycket lättare för dem att gå in i de här diskussionerna i planeringsfasen snarare än i tillståndsfasen. Det är väl ditåt vi alla också strävar, fru talman, för att få snabbare och mer förutsägbara processer.
Beträffande om den havsbaserade vindkraften ska vara på svenskt eller utländskt territorium får man väga fördelar mot nackdelar. Det Försvarsmakten har påpekat är naturligtvis att det skulle bli problem med rådighet om man skulle ha kompensatoriska åtgärder, det vill säga om man skulle sätta upp radarer i havsbaserade vindkraftsparker. Om det är en privat aktör, och framför allt om det är en utländsk aktör, som disponerar de här vindkraftverken kan det vara ett hot kopplat till underrättelseinhämtning. Detta måste man beakta.
Den andra dimensionen är att det är klart att de havsbaserade vindkraftverken då också blir mer skyddsvärda. Någon behöver alltså vidta åtgärder för att skydda dem från olika stölder, och de måste också bevakas vid kris och krigssituationer så att de inte blir angripna.
Anf. 4 Heléne Björklund (S)
Fru talman! Det gläder mig att försvarsministern är uppriktig, ärlig och engagerad och att han har tagit del av den här rapporten. Jag är naturligtvis väl medveten om att den beställdes och kom under en S-ledd regering. Jag är också väl medveten om att mycket har hänt i det säkerhetspolitiska läget sedan dess. Det ska vi ha stor respekt för, och det har jag.
Jag ställde dock också en fråga rörande att energiförsörjningen också är en viktig del av totalförsvaret. Jag är väl medveten om att det kan uppstå problem med havsbaserad vindkraft, som vi inte behöver gå in på i detalj, inte minst i vår region i Östersjön. Andra länder - jag ska inte gå in på varje land, men de länder som är analyserade här - har ju tagit fram teknik eller jobbar med teknik för att ta bort dessa problem. Det tycker åtminstone jag vore en väldigt angelägen fråga att jobba vidare med.
Jag kan bara som exempel säga att vi hemma i Blekinge har en mötesplats som heter Blue Science Park - jag tror faktiskt att försvarsministern har varit där - som jobbar med just undervattensteknik och som samlar det privata näringslivet för att jobba vidare med sådana här frågor. Att jobba med sådan teknik, vare sig man tänker sig att använda den eller inte, tycker jag skulle vara ett utmärkt uppdrag att ge för att få fram den. Det finns också stora företag som sagt att de möjligen har lösningar.
När det gäller energiförsörjningen i stort har vi i Ukraina sett att en strategi i Rysslands anfallskrig - de har ju ändrat strategi flera gånger - har varit att angripa energiförsörjning i Ukraina. Om man ser till Sverige är det väl också lämpligt att vi har många olika delar i energiförsörjningen som samverkar.
Jag vet att regeringen gärna vill etablera mycket ny kärnkraft, och jag är personligen för det. Vi socialdemokrater har också sagt ja till att bygga ny kärnkraft, men då på de befintliga områdena. Där uppstår det också en fråga när det gäller om vi ska etablera ny kärnkraft på nya områden, i stället för havsbaserad vindkraft. Det kommer ju också att innebära stora säkerhetsrisker både runt dessa kärnkraftverk och för vår totala energiförsörjning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det blir en ny fråga i den här rundan: Hur ser försvarsministern och regeringen på att bygga ny kärnkraft som risk? Jag tror faktiskt inte att jag heller fick svar i förra rundan på frågan om det pågår något arbete med att bilda en nationell samexistensgrupp som ges det tydliga uppdraget att hitta lösningar.
Anf. 5 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Jag uppskattar att Heléne Björklund nämner Blue Science Park. Vi har också föreslagit att Blue Science Park tillsammans med ett antal andra ställen i Sverige ska bli det som heter testbäddar till Natos försvars- och innovationsinitiativ. Det är på grund av den unika förmåga man har inom både civil och militär infrastruktur. Detta är i dessa dagar naturligtvis en mycket viktig kompetens. Det är därför bra om detta kan vidareutvecklas, och jag för gärna en diskussion med Heléne Björklund kopplat till ett specifikt uppdrag där. Det är en unik svensk kompetens som vi också kan bidra med som Natoallierade.
Jag tycker att FOI-rapporten är bra. Den är tänkvärd och läsvärd. Den är mer av en forskningsrapport än en traditionell utredning, och det är så det ska vara när det är FOI som tar fram rapporter.
Kopplat till det som heter kompensatoriska åtgärder vill jag återigen säga att det spelar roll var den havsbaserade vindkraften är baserad. Vi hade en presentation av detta i november, och den havsbaserade vindkraft som så att säga vetter i Sveriges riktning mot Kaliningrad är problematisk att sätta upp. Det beror på att den naturligtvis påverkar Försvarsmaktens radar- och sensorkedja.
Det finns teknologi som eventuellt skulle kunna hantera och kompensera detta i viss mån. Det den dock inte kan lösa är framför allt det behov vi har av sonarer, alltså att identifiera undervattenshot. Det finns det inte en lösning på. Detta påverkar naturligtvis Försvarsmaktens verksamhet, och det påverkar också Försvarets radioanstalts verksamhet, vill jag bara påminna om. De kompensatoriska åtgärderna är alltså inte okomplicerade. Som Heléne Björklund vet gäller det framför allt de problem vi har med att kunna identifiera inkommande ballistiska robotar och kryssningsrobotar. Om det finns havsbaserad vindkraft i vägen skulle det kunna förkorta förvarningstiden signifikant. Det är alltså flera aspekter som behöver vägas in i detta avseende.
Frågan jag inte svarade på i mitt förra inlägg handlade om samexistens. Jag har haft förmånen att ha en interpellationsdebatt med Adrian Magnusson där han också efterfrågade en referens i regleringsbrevet till behoven av samexistens. Då sa jag nej till detta; det står nämligen i Försvarsmaktens instruktion. Nu kom det dock en utredning den 13 december som visade på ett anvisningssystem och vägen framåt. I det här regleringsbrevet, för 2025, ligger det faktiskt inne att Försvarsmakten ska arbeta vidare med samexistensfrågor tillsammans med andra berörda aktörer. Det tycker vi är bra.
I ljuset av de nya underlag vi har nu tror vi att det finns möjlighet att komma framåt i detta, inte minst när det gäller omsättningen av den utredning vi fick den 13 december. Vi bereder ju den på Regeringskansliet, så jag ska inte föregripa det - det brukar ta något år. Det ska vara lagrådsremisser och så vidare på den, men jag hoppas att det är vägen framåt. I ljuset av den utredning som nu har presenterats vill jag säga att det också finns ett uppdrag till Försvarsmakten i regleringsbrevet att arbeta vidare med samexistensfrågor.
Anf. 6 Heléne Björklund (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Att den här skrivningen togs bort av den nuvarande regeringen har ju gett tydliga signaler om att vindkraft inte är lika efterfrågat och likaså att man har försämrat systemet för ersättning till vindkraftsbolagen. Det finns inte heller något tydligt system med ersättningar till kommuner. I den här rapporten säger man också att vi skulle kunna få se fler vindkraftsprojekt om vi hade ett ersättningssystem där kommunerna också blev vinnare på att vara med och planera för dessa. Det är ett medskick.
Försvarsministern sa i sitt andra inlägg att vi inte har någon bra process för de här tillståndsprövningarna. Det kan man hålla med om. Jag har själv kontakt med flera bolag som har velat etablera sig hemma i Blekinge, och för vissa har det gått 10-15 år och åtskilliga miljoner i investeringar som bara går till spillo när man får ett nej. Det är alltså också en önskan om tidiga dialoger, tidiga besked och helst en plan som visar att man kan investera här och att det kommer att fungera även om det kan bli en del problem med samexistensen.
Utifrån de åtgärder som vi har diskuterat här, bland annat tydligare styrning, fler innovationer och nya lösningar men också väldigt individuella prövningar, där jag vill skicka med att man verkligen ska pröva varje projekt för sig, hoppas jag på en lösning och på att vi kan vara överens om att energiförsörjningen också är en viktig del av totalförsvaret.
Anf. 7 Försvarsminister Pål Jonson (M)
Fru talman! Tack, Heléne Björklund, för debatten!
Den bedömning som gjordes beträffande de 13 vindkraftsparkerna i Östersjön, som träffades av beskedet i november, har det aktuella teknologiläget som utgångspunkt. Om detta läge skulle förändras och det kommer ny teknik som skapar bättre förutsättningar för samexistens får vi naturligtvis bedöma det, men under nuvarande säkerhetspolitiska och teknologiska läge är det regeringens bedömning att havsbaserad vindkraft i Östersjön är problematisk. Det kommer alltid att ske en enskild prövning i varje fall, men detta är den samlade bedömning som vi har gjort.
Jag noterar vad Heléne Björklund sa kopplat till vilka signaler det gav att vi tog bort skrivningen i det förra regleringsbrevet. För att vara tydlig: Skälet till att vi gjorde detta var att Försvarsmakten i oktober 2023 presenterade en väg framåt, vilket de anmodats i regleringsbrevet att göra.
De var väldigt tydliga med att det är i planeringsstadiet, inte i tillståndsstadiet, som man kan göra störst nytta. Då tyckte vi att Försvarsmakten hade levererat det som de var ålagda att göra och att vi inte slentrianmässigt skulle lägga in något i regleringsbrevet.
Med detta sagt och utifrån de uppgifter och den utredning som har kommit finns det nu återigen en referens i Försvarsmaktens regleringsbrev om att de ska arbeta vidare också med samexistensfrågor, tillsammans med det som finns i instruktionen.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.