Hantering av offer för politiskt förtryck i Belarus
Interpellation 2024/25:245 av Carina Ödebrink (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-11-27
- Överlämnad
- 2024-11-28
- Anmäld
- 2024-11-29
- Sista svarsdatum
- 2024-12-12
- Svarsdatum
- 2024-12-13
- Besvarad
- 2024-12-13
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Johan Forssell (M)
Belarus under Aleksandr Lukasjenko brukar kallas Europas sista diktatur.
Sedan presidentvalet 2020, där oppositionen vann men Lukasjenko ändå behöll makten, har repressionen ökat. Politiska partier har förbjudits, och ett stort antal ledare för den demokratiska rörelsen har antingen tvingats i exil eller sitter fängslade.
I dagsläget sitter cirka 1 500 människor fängslade, många dömda till långa fängelsestraff.
Många från Belarus har sökt asyl i Sverige och blivit avvisade, trots att Europaparlamentet i maj 2023 antog en resolution som skarpt fördömer Belarusregimens omänskliga behandling av politiska fångar och deras familjer och det fortsatta förtrycket av den politiska oppositionen, det civila samhället, fackföreningarna, juridiska försvarare, oberoende medier och nationella minoriteter i Belarus. I resolutionen uppmanas EU och medlemsstaterna att utveckla ett riktat EU-stödprogram för att hjälpa offer för politiskt förtryck, bland annat genom att förbättra asylförfaranden och tillhandahålla tillfälligt skydd i EU för dem som söker tillflyktsort av politiska skäl.
En person som är förföljd eller riskerar förföljelse, omänsklig behandling eller förföljelse av myndigheterna i sitt hemland kan söka asyl i Sverige. Uppehållstillstånd ska också beviljas den som bedöms vara flykting i enlighet med FN-konventionen eller skyddsbehövande i enlighet med EU-gemensamma regler. Trots detta har Migrationsverket systematiskt utvisat belarusier. Enligt Migrationsverkets egen statistik för 2023 sökte 111 belarusier asyl i Sverige, men endast 5 procent av dem fick bifall på sin ansökan.
Migrationsverket har fått kritik för att ha använt föråldrad landinformation som inte tar hänsyn till den ökande och utbredda repressionen i Belarus och har under hösten gjort en genomgång av asylärendena.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Johan Forssell:
- Vad har statsrådet och regeringen vidtagit för åtgärder med anledning av EU:s resolution om att utveckla stödprogram för offer för politiskt förtryck?
- Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa en rättssäker process för asylsökande?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:245
Webb-tv: Hantering av offer för politiskt förtryck i Belarus
Dokument från debatten
- Fredag den 13 december 2024Kammarens föredragningslistor 2024/25:50
- Protokoll 2024/25:50 Fredagen den 13 decemberProtokoll 2024/25:50 Svar på interpellation 2024/25:245 om hantering av offer för politiskt förtryck i Belarus
Protokoll från debatten
Anf. 8 Statsrådet Johan Forssell (M)
Herr talman! har frågat mig vad regeringen har vidtagit för åtgärder med anledning av EU:s resolution om att utveckla stödprogram för offer för politiskt förtryck, samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa en rättssäker process för asylsökande.
Den svenska regeringen ser, i likhet med frågeställaren, med stor oro på den omfattande repressionen mot alla delar av samhället i Belarus. Regeringen är tydlig i sitt fördömande av regimens kränkningar av mänskliga rättigheter och angrepp på den demokratiska rörelsen. Sverige har också varit pådrivande för de EU-gemensamma sanktioner som riktats mot landet. Sverige behåller samtidigt sitt långsiktiga engagemang för att främja demokrati och respekt för mänskliga rättigheter i Belarus.
Regeringen lyfter i alla internationella forum vikten av att hålla de politiska fångarna i Belarus högt på dagordningen. Regeringen har i år också bidragit med 5 miljoner kronor till den nystartade humanitära fonden för offer för repression i Belarus, som syftar till att ge stöd till politiska fångar med bland annat rehabilitering.
Som statsråd varken kan eller vill jag uttala mig i enskilda ärenden. Skyddsbehov i asylärenden prövas individuellt av Migrationsverket, och den som bedöms ha behov av internationellt skydd beviljas uppehållstillstånd i enlighet med utlänningslagen. Migrationsverket analyserar händelseutvecklingen i de länder där asylsökande har sitt ursprung för att kunna göra väl underbyggda bedömningar av skyddsbehovet. Ett beslut som går den enskilde emot kan överklagas till migrationsdomstol.
Sverige har en rättssäker asylprocess där prövningen och bedömningen hos Migrationsverket och migrationsdomstolarna utgår från omständigheterna i varje enskilt ärende. Att asylprocessen är rättssäker och att den har en hög legitimitet är viktigt, och regeringen följer Migrationsverkets arbete på detta område.
Statskontoret har på uppdrag av regeringen analyserat i vilken mån Migrationsverkets bedömningar i asylärenden är enhetliga och rättssäkra. Regeringen kommer att följa upp de rekommendationer som lämnas i Statskontorets rapport för att säkerställa att det finns förutsättningar för ett långsiktigt arbete för en hög rättslig kvalitet och enhetlig prövning i asylprocessen.
Anf. 9 Carina Ödebrink (S)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka statsrådet för svaret.
Jag är glad över, och det är värdefullt, att det finns en samsyn mellan regeringen och Socialdemokraterna i synen på Belarus och den mycket oroande utveckling som skett sedan det senaste illegitima presidentvalet 2020. Både tidigare och nuvarande regeringar har visat stort engagemang för att stötta demokratirörelsen i Belarus men också genom att införa sanktioner tillsammans med EU.
Belarus under Aleksandr Lukasjenko brukar beskrivas som den sista diktaturen i Europa, och landet är i högsta grad delaktigt i Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Presidentvalet 2020 innebar en seger för oppositionen, och människor gick ut på gatorna med hopp om förändring, något som tryckte tillbaka den rädsla som präglat människor och landet under lång tid. Men trots detta behöll Lukasjenko makten.
Repressionen har sedan dess ökat. Politiska partier har förbjudits, och många ledare för den demokratiska rörelsen har tvingats i exil eller sitter i fängelse. I dagsläget är cirka 1 500 personer fängslade, och många är dömda till långa fängelsestraff. Cirka 500 000 beräknas ha lämnat landet. Många av dem har sökt asyl i närliggande länder, varav några i Sverige.
Jag är väl medveten om att statsrådet inte kan uttala sig i enskilda ärenden, men statsrådet och regeringen har ett ansvar och en skyldighet att följa Migrationsverkets arbete på detta område för att säkerställa en rättssäker asylprocess. Detta tas även upp i interpellationssvaret.
Min interpellation handlar om ett faktum som kan beläggas med statistik och rapporter. Personer som söker sig till Sverige för att få asyl nekas detta och utvisas tillbaka till Belarus trots att de riskerar långa fängelsestraff, förföljelse och tortyr. Detta står i strid med de åtaganden och förpliktelser som Sverige har när det gäller asylrätten.
Migrationsverket har systematiskt utvisat belarusier de senaste åren, vilket har kritiserats av Sveriges Belarusier, flertalet fackliga organisationer, Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter och andra civilsamhällesorganisationer. År 2022 ansökte 130 belarusier om asyl. 98 procent fick avslag på sin ansökan. År 2023 ansökte 111 belarusier om asyl i Sverige, och av dem fick 95 procent avslag.
Sverige har varit en av de starkaste rösterna inom EU för att stödja demokratirörelsen i Belarus och införa sanktioner. Hur går det ihop med att utvisa människor som flytt från samma förtryck? En sådan politik riskerar att underminera Sveriges trovärdighet på den internationella arenan.
Anf. 10 Statsrådet Johan Forssell (M)
Herr talman! Åhörare! Situationen i Belarus är väldigt allvarlig. Som regering har vi varit väldigt tydliga i vår kritik av regimen men också i vårt stöd till det belarusiska folket och dess frihetskamp och strävan efter demokrati och friheter som vi som lever i ett så fint land som Sverige lätt kan ta för givna. Många människor i världen kan ju inte ta dessa saker för givna.
Jag var själv i Belarus för ganska länge sedan och träffade företrädare för oppositionsrörelsen. Man hoppades då, för knappt 20 år sedan, att regimen skulle gå mot ett snart slut. Så har det inte blivit.
Men vår kritik och vårt stöd ligger fast. Jag har i min roll som statsråd träffat företrädare för oppositionen i Belarus för att tillsammans diskutera vad mer vi kan göra för att hjälpa dem.
Vi har som sagt varit pådrivande både i EU-arbetet för skarpa sanktioner och genom till exempel det svenska biståndet. Vi ger stöd till oppositionella för deras frihetsarbete, någonting som vi har fått bekräftat från oppositionen i Belarus att man sätter stort värde på.
Som Carina Ödebrink mycket väl känner till prövas varje asylansökan individuellt av Migrationsverket i en rättssäker process. Vi hade tidigare en ordning där det var politiker som fattade den här typen av beslut. Det blev inte bra. Det blev rättsosäkert. Nu har vi ett rättssäkert system där man kan överklaga sitt ärende till en domstol som fattar beslut. Vi följer de internationella konventioner som finns. Migrationsverket gör också uppdaterade översyner av den här typen av ärenden.
Som statsråd kan jag inte uttala mig om enskilda fall eller påverka bedömningen i enskilda ärenden. Det jag dock kan säga är att Migrationsverket under hösten har gjort en genomgång av asylärenden från Belarus. Jag tror att man kanske ska avvakta resultatet av den innan man uttalar sig alltför tvärsäkert. Jag tror att den kommer att publiceras inom kort. Då får vi också se vad Migrationsverket själva säger om huruvida det finns anledning att göra förändrade bedömningar eller om de bedömningar som har gjorts kvarstår. Ytterst är detta en fråga för Migrationsverket. Det är den ordning vi har i svensk migrationspolitik. Jag förutsätter att Socialdemokraterna fortsätter att stå bakom den.
Rättssäkerheten i migrationsprocessen är en prioriterad fråga för regeringen i stort i vårt arbete. Vi har därför i enlighet med Tidöavtalet gett ett uppdrag till Statskontoret att göra en översyn av hela asylprocessen i syfte att stärka kvaliteten, enhetligheten och rättssäkerheten i asylarbetet. Statskontoret har lämnat ett antal rekommendationer till Migrationsverket. Vi arbetar med att noggrant se till att följa upp myndighetens arbete med de här rekommendationerna.
Anf. 11 Carina Ödebrink (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Självklart ska vi ha en asylprocess som är rättssäker och följer de internationella åtaganden som Sverige har.
Den säkerhets- och geopolitiska situationen i världen har förändrats dramatiskt på bara några år. Vi lever i en ny tid då murar byggs i stället för att rivas och då allt fler människor på vår planet, hela sju av tio, lever i länder som inte fullt ut räknas som demokratiska.
Som ledamot i den svenska delegationen till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, och rapportör för den kommitté som ansvarar för demokrati och mänskliga rättigheter har jag ett särskilt ansvar att bevaka och beskriva kommitténs område men också föreslå åtgärder. Det är viktigare än någonsin att stå upp för de värden och åtaganden som OSSE:s i dag 57 medlemsländer kommit överens om: fred, säkerhet och fria och rättvisa val. Men det är också viktigare än någonsin att Sverige gör vad som ankommer på oss här hemma. Det räcker inte med fina ord från talarstolarna. Det är våra handlingar som räknas.
I svaret på min interpellation säger statsrådet att Statskontoret på uppdrag av regeringen analyserat i vilken mån Migrationsverkets bedömningar i asylärenden är enhetliga och rättssäkra. Statskontorets samlade analys visar att det finns tydliga tecken på att Migrationsverket har svårt att upprätthålla enhetligheten och rättssäkerheten i asylprövningen. Den rättsliga kvaliteten är svag inom alla ärendeslag, men inom asylprövningen har uppföljningen tydliga brister. Regeringen rekommenderas uppdra åt Migrationsverket att komma till rätta med bristerna.
När det gäller asylärenden med koppling till Belarus finns det en allvarlig problematik. I februari 2024 reviderade Migrationsverket landinformationen om Belarus. Den hade dessförinnan inte tagit hänsyn till den förändrade och försämrade situationen med ökad repression och ökat förtryck av befolkningen, vilket hade lett till att beslut fattats på felaktiga grunder. Ändringen av landinformationen har dock tagit tid att implementera. Ärenden som avgjordes innan landinformationen ändrades och som sedan har skickats vidare till migrationsdomstolarna har fortsatt hanterats utifrån den tidigare felaktiga informationen. Kritiken mot myndigheten för hanteringen ledde till att man under hösten skulle göra en genomgång av ärendena från Belarus.
Statsrådet redogör för att den processen är igång. Min fråga är om det har resulterat i en rapport och vad regeringen i så fall ämnar vidta för åtgärder. Nu förstår jag på statsrådets svar att detta ännu inte är färdigt. Men tycker statsrådet att det är rimligt och anständigt - även om inte vi som förtroendevalda ska ge oss in i de enskilda ärendena - att personer som uppenbart riskerar tortyr, fängslande och förföljelse utvisas till Belarus? Där kan ändå regeringen vidta åtgärder på ett generellt plan.
Anf. 12 Statsrådet Johan Forssell (M)
Herr talman! Efter två år med Tidöavtalet är arbetet igång med att genomföra ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik. Vi tar tag i ett antal stora problem som har funnits i migrationspolitiken. Den har helt enkelt inte skötts på ett bra sätt. Inte minst handlar det om att Sveriges åtaganden i migrationspolitiken inte har mötts av vår förmåga att klara av integrationen av människor. Väldigt svåra problem har ibland skyfflats under mattan med enkla lösningar. Det har funnits stora problem kring rättsosäkerheten, inte minst kopplat till något jag får många frågor om i dag, nämligen olika gymnasielagar. Dessa har dömts ut på ett väldigt rimligt sätt, eftersom man skötte frågan så illa.
Ansvaret för det kan dock inte läggas på mig eller på regeringen. Det får andra ta - tidigare regeringar. Jag hade naturligtvis önskat att situationen vid vårt tillträde för två år sedan varit annorlunda än vad den var. Men det kan jag inte heller påverka, utan det får andra regeringar ta ansvar för.
Vad jag däremot kan ta ansvar för är det arbete vi gör som regering. Därför var det så viktigt att vi redan i Tidöavtalet preciserade att vi skulle göra en ordentlig genomgång av rättssäkerheten i asylprocessen. Vi är inte bara anhängare av en stram migrationspolitik. Vi är också anhängare av en rättssäker migrationspolitik med ordning och reda, kvalitet och effektivitet. Det hade naturligtvis varit förnämligt om det arbetet hade varit gjort tidigare, men så var inte fallet. Nu tar vi tag i det här.
Som jag sa i mitt interpellationssvar arbetar vi med att följa upp Statskontorets rekommendationer. Jag vill dock påpeka för interpellanten att Statskontorets bedömning är att asylprocessen i Sverige är rättssäker. Vi kan vara stolta över vårt system. Det finns många länder där det inte fungerar som det gör i Sverige, med oberoende myndigheter och oberoende domstolar som fattar beslut.
Carina Ödebrink vill att jag ändå ska ge mig in och åtminstone börja tangera enskilda fall. Jag tänker inte göra det, för det är inte min roll som statsråd. Jag har förtroende för myndigheternas beslutsfattande.
Jag vill också påpeka att Migrationsverket sedan januari 2021 har publicerat omkring 60 rapporter om Belarus. Det är inte bara under vår regeringstid utan även under den socialdemokratiska regeringen som man har gjort den typen av rapporter. Under hösten har man arbetat med en ny genomgång. Jag tänker inte föregripa det arbetet. Jag har inte sett det än, men det ska naturligtvis bli intressant. Finns det brister behöver dessa naturligtvis omhändertas, men vi har ännu inte fått materialet. Jag tänker inte stå här i talarstolen och ägna mig åt olika spekulationer om det ena eller det andra, utan jag föredrar att agera på just fakta. Men vi kommer naturligtvis att följa upp detta om det blir anledning till det.
I övrigt vill jag bara upprepa det jag har sagt om vårt omfattande arbete till stöd för människor i Belarus. Jag har själv träffat företrädare för oppositionen. Vi använder också det svenska biståndet för att hjälpa till. Vi har också varit väldigt tydliga i vår kritik mot regimen i Belarus och pådrivande i EU-kontext för att just införa, behålla och skärpa de internationella sanktioner som finns så att människor i Belarus får det som de förtjänar, nämligen frihet och demokrati.
Anf. 13 Carina Ödebrink (S)
Herr talman! Nu är nu. Jag tycker att det är viktigt att säga det, herr talman. Nu har regeringen suttit i drygt två år med stöd av Sverigedemokraterna. Vi vet vad de har för syn på migrationspolitiken.
Nu är det statsrådets ansvar att inte bara svara mig och Socialdemokraterna utan att också ge ett svar till de människor som är otroligt oroliga ute i landet när det gäller just asylprövningen.
Det handlar inte om att tangera något område som man inte ska vara inne på. Det handlar om att regeringen kan verka proaktivt genom styrning av Migrationsverket och med tydlig hand visa vad man har för ambitioner på det här området. Sedan ska naturligtvis den sedvanliga processen fungera.
Belarus går mot ett presidentval i januari. Europaparlamentets delegation för förbindelserna med Belarus har i ett uttalande sagt att det är otroligt viktigt att länder nu står upp för Belarus suveränitet och oberoende och att vi gör vad vi kan för att stötta landet i samband med valet.
Det handlar också om vad vi kan göra här hemma. Vad kommer det nya valet att innebära när det gäller situationen i Belarus och utanför? Det vet vi inte ännu.
Jag vill verkligen uppmana regeringen till att vidta åtgärder och att säkerställa att de människor som behöver asyl och söker skydd i Sverige också kan få det.
Anf. 14 Statsrådet Johan Forssell (M)
Herr talman! Vad har regeringen för intentioner med migrationspolitiken? frågar Carina Ödebrink. Jag kan bara hänvisa till Tidöavtalet som till nästan en tredjedel handlar om just migrationspolitik.
Jag skulle säga att vi är väldigt tydliga med det paradigmskifte som vi nu genomför. Vi tar tag i ett stort antal problem som har funnits i migrationspolitiken som inte har skötts på ett bra sätt tidigare.
Vi ser stora brister i vår möjlighet att klara integration av människor som har kommit till Sverige. Det har tidigare låtit som att det nästan inte finns någon gräns för antalet människor som Sverige kan klara av integrationen för.
Det är också kopplat till problem med effektivitet och rättsosäkerhet. Det är just därför som regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att göra en genomgång av situationen. Det är vi i den här regeringen som gör detta.
Vi hade kanske varit i en annan situation om tidigare regeringar hade agerat annorlunda, men det kan inte jag ta ansvar för. Nu ser vi till att göra detta. Vi har fått rapporten, och vi följer upp rekommendationerna. Det är viktiga rekommendationer.
Jag vill påpeka en sak. Vi har en rättssäker migrationspolitik i Sverige. Jag får ofta kritik från Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet för att den inte skulle vara det.
Hittills har jag uppfattat att Socialdemokraterna har haft en samsyn med oss om att vi ska värna den modellen. Men ibland ställer jag mig frågande till om den samsynen fortfarande finns kvar. Det är viktigt att det är så. Annars kommer vi inte att kunna klara att hålla i en stram migrationspolitik över tid. Det vore mycket dåligt för Sverige.
Migrationsverket arbetar just nu med att göra ännu en nödvändig översyn av ärendena från Belarus. Vi har inte fått det arbetet än. När vi får det kommer vi naturligtvis att titta på det väldigt noggrant.
Är det så att det finns brister i arbetet är jag den förste att säga att det måste korrigeras. Men vi har fortfarande inte fått det materialet på plats. Jag tror att det kommer i närtid. Tack så mycket för interpellationen, Carina Ödebrink!
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.