Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

En välgrundad klimatpolitik

Interpellation 2024/25:102 av Elsa Widding (-)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2024-10-10
Överlämnad
2024-10-11
Anmäld
2024-10-15
Sista svarsdatum
2024-10-25
Svarsdatum
2024-11-15
Besvarad
2024-11-15

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

PDF
En välgrundad klimatpolitik(pdf, 102 KB)

Interpellationen

till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

 

Klimatdebatten behöver bli mer balanserad och eftertänksam. I dag får många människor i samhället felaktig information om klimatläget. Inte minst återges ofta en felaktig tolkning av vad som återges i det vetenskapliga underlaget till IPCC, FN:s klimatpanel. 

Världen vill dramatiskt minska koldioxidutsläppen samtidigt som dessa är en biprodukt av pålitlig energi som bekämpar fattigdom och säkrar ekonomisk tillväxt.

Även om en del klimatpolitik gör viss nytta är problemet att politiken tycks helt omedveten om avvägningen mellan kostnad och nytta, det vill säga kostnaden står oftast inte alls i proportion till nyttan.

För att rätt beslut ska fattas är det därför viktigt att vetenskapen, så som den sammanfattas i IPCC AR6, WG1 (den fysikaliska vetenskapen), får större betydelse inom politiken och i den svenska klimatdebatten. Det är också viktigt med en handlingsplan för att motverka att klimatfrågan spelar på känslor som leder till omotiverade rädslor i samhället och felaktiga politiska beslut. 

IPCC publicerar rapporter cirka vart sjunde eller ibland vart nionde år Assessment reports, nu senast AR6. Arbetsgrupp 1, WG1, som syftar till att bedöma den fysiska vetenskapliga grunden för klimatsystemet och klimatförändringarna, har gradvis förändrat bilden av klimatet i framtiden.

Jag vill därför fråga statsrådet Romina Pourmokhtari: 

 

Har statsrådet någon strategi för att säkerställa att klimatpolitiken utgår från uppdaterad fakta som inte grundar sig på gamla rapporter, såsom AR1, och hur ser i så fall den strategin ut?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2024/25:102, En välgrundad klimatpolitik

Interpellationsdebatt 2024/25:102

Webb-tv: En välgrundad klimatpolitik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Romina Pourmokhtari (L)
Anf. 43 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Elsa Widding har frågat mig om jag har någon strategi för att säkerställa att klimatpolitiken utgår från uppdaterade fakta som inte grundar sig på gamla rapporter, såsom AR1, och i så fall hur den strategin ser ut.

Enligt artikel 12 i Parisavtalet ska parterna samarbeta i frågor om klimatrelaterad utbildning, medvetenhet och deltagande hos allmänheten samt om tillgång till information om klimatfrågor. En viktig aktör för att tillgängliggöra korrekt information är IPCC, FN:s vetenskapliga klimatpanel. IPCC:s uppgift är att sammanställa det rådande vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar.

AR1 är den första utvärderingsrapport som togs fram av FN:s klimatpanel IPCC 1990. Den har åtföljts av ytterligare fem syntesrapporter, utöver en rad specialrapporter. Vi är nu i början av den sjunde utvärderingscykeln inom IPCC:s arbete, och nästa syntesrapport, som brett sammanfattar den samlade vetenskapens syn på klimatförändringarna, är planerad till 2029. Det betyder att den i dag bästa tillgängliga översikten finns i den sjätte rapporten, AR6, som kom 2023.

Sverige representeras i IPCC genom SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Utöver att företräda Sverige vid beslutsmöten och att nominera svenska experter till IPCC:s arbete arbetar SMHI också med att föra ut resultaten från IPCC:s rapporter i en svensk kontext. Detta sker genom egna rapporter, konferenser och seminarier tillsammans med andra myndigheter samt genom att hålla webbplatsen www.smhi.se uppdaterad utifrån den senaste informationen från IPCC. SMHI har hög trovärdighet hos samhällets aktörer i fråga om meteorologi och klimatologi, och det är en god ordning att myndigheten också svarar för att föra ut resultaten.

Vid sidan av SMHI har också Naturvårdsverket ansvar för att tillgängliggöra kunskap om miljö och klimat samt om Sveriges miljö- och klimatarbete för allmänheten och andra berörda.

För regeringen är det en självklarhet att politiken utgår från den senast tillgängliga vetenskapliga informationen om hur klimatet utvecklas och att myndigheterna under regeringen tar stöd i samma underlag. Regeringen är medveten om att det ibland i andra delar av samhället förekommer uppfattningar som bygger på inaktuell vetenskap eller ingen vetenskap alls. Det är angeläget att värna det öppna och demokratiska samtalet och den fria åsiktsbildningen men också att värna medborgarnas rätt till saklig kunskap och korrekt information om klimatet. Vi har alla ett ansvar att inte bidra till att felaktig information sprids. Därför uppmanar jag alla att vara vaksamma mot desinformation och att vara källkritisk innan man sprider vidare information i nästa led.

Herr talman! Svaret på frågan är ja, regeringen har en strategi för att säkerställa att klimatpolitiken utgår från aktuella fakta. Strategin är att utgå från det senaste underlaget från IPCC och att låta det genomsyra klimatarbetet på berörda myndigheter under regeringen.

Elsa Widding (-)
Anf. 44 Elsa Widding (-)

Herr talman! Jag tackar statsrådet, som nu har bedyrat att strategin är att utgå från det senaste underlaget från IPCC och att låta det genomsyra klimatarbetet på berörda myndigheter under regeringen. Det låter jättebra - betydligt bättre än hur det lät från den förra regeringen! Men på vilket sätt låter regeringen slutsatserna från IPCC:s arbetsgrupp 1, som alltså representerar den fysikaliska vetenskapen, genomsyra berörda myndigheter? Jag utgår från att statsrådet förstår skillnaden mellan arbetsgrupp 1, det vill säga den vetenskapliga, och arbetsgrupp 2, den alarmistiska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Oseriösa och ovetenskapliga röster är mycket starka i offentligheten. Frågan är varför. FN:s generalsekreterare António Guterres säger till exempel, i min översättning: "Vår planet står på randen. Ekosystem kollapsar, vårt klimat imploderar och mänskligheten bär skulden."

Alla är dock inte lika alarmistiska. John Clauser, nobelpristagare i fysik 2022, poängterar att missriktad klimatvetenskap har metastaserats till chockerande journalistisk pseudovetenskap. Enligt hans mening finns det ingen riktig klimatkris. Varför säger han så, och vad säger vetenskapen hos IPCC, som statsrådet så förtjänstfullt refererade till?

I det vetenskapliga underlaget på närmare 4 000 sidor från IPCC - det som fokuserar på den fysikaliska vetenskapen, alltså från arbetsgrupp 1 - ges inget stöd för en stundande klimatkatastrof, åtminstone inte när man beaktar det medelscenario som IPCC numera finner mest trovärdigt. I samma scenario uppskattar man att det blir ytterligare 1,4 graders uppvärmning utöver den temperaturhöjning som redan skett, alltså 2,7 grader till seklets slut. En temperaturökning på enbart 1 ½ grad saknar all verklighetsförankring och är ett oseriöst och ovetenskapligt påhitt från politiken.

I rapporten AR5 från 2013 talade IPCC om ett referensscenario med utsläpp som väntades öka till 1 200 gigaton koldioxid per år fram till seklets slut. Inte undra på att många blev nervösa!

I den senaste rapporten, AR6, från 2023 framställs ett medelscenario som mest realistiskt. Då handlar det om utsläpp på 10 gigaton koldioxid per år till seklets slut. Det är en hundratjugondel av vad man trodde för bara några år sedan. Hur anser statsrådet att denna förändrade bild reflekteras i de svenska klimatmålen?

Varför tror IPCC att världen landar på 10 gigaton koldioxid per år vid seklets slut? Jo, det bygger naturligtvis på att de stora utsläpparna såsom Kina och Indien håller fast vid sina planer på att radikalt minska utsläppen till 2060 respektive 2070. Där någonstans vänder kurvan ned. Men varför gör de inte mer här och nu, kanske statsrådet undrar? Svaret är att koldioxiden är en biprodukt av pålitlig energi som bekämpar fattigdom och säkrar ekonomisk tillväxt. Därför måste det få ta lite tid.

Om världen når 10 gigaton koldioxid per år vid seklets slut beror givetvis inte ett endaste dugg på vad Sverige gör. Varken Kina, Indien eller någon annan av de stora utsläpparna kommer någonsin att vilja gå i våra fotspår eftersom vi så uppenbart förstör för oss själva. Politiken sanktionerar nedläggning av fungerande elproduktion samtidigt som gigantiska projekt i norr sponsras innan de ens kan försörjas med tillräckligt med elektricitet. Man suger ut skattebetalarna, förstör miljön, stjäl våra pensionspengar och gynnar riskkapitalister.

Herr talman! Det är inte klimatet som är problemet för Sverige och svenskarna - det är klimatpolitiken. Titta på skräckexemplet Tyskland, som nu håller på att avindustrialiseras!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige ska bidra med 8 miljarder till FN:s gröna klimatfond fram till och med 2027. Hur kom man fram till den siffran? Varför inte 4 miljarder? Har statsrådet frågat Sveriges skattebetalare hur man ställer sig till att betala i runda slängar 1 600 kronor per hushåll för att begränsa utvecklingsländernas klimatavtryck? Det här är inte en långsiktigt klok politik.

Romina Pourmokhtari (L)
Anf. 45 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Herr talman! Oj, oj, oj - det var många ord på kort tid. Jag noterar att vi har besök av ungdomar som sitter och lyssnar på den här debatten i kammaren, och det gör mig nödgad att påpeka att om Elsa Widding känner sig bekväm med att det finns ett medelscenario där det inte är så stor fara och om hon tycker att man inte ska vara alarmistisk kring klimatfrågorna delar jag inte den bedömningen.

Jag känner mig inte lugn och trygg med att vi kommer att klara oss med den nivå av uppvärmning som blir en konsekvens av den utbyggnad av smutsig, fossil energi som sker i många stora utvecklingsländer med växande ekonomi. Riksdagsledamoten Elsa Widding behöver inte berätta för mig - eller någon annan, gissar jag - att skälet till att länder som Kina och Indien, men också USA, ökar sina utsläpp och sin fossila användning är att de vill stärka sin ekonomi. Det är vi alla nog ganska medvetna om. Man gör det inte för att man vill förstöra planeten; man gör det för att man vill ha mer pengar.

Det Sverige och EU försöker förmedla till andra delar av världen är att Sverige är ett gott exempel på att man kan stärka sin ekonomi och samtidigt minska sina utsläpp. Hur har Sverige då gjort det? Jo, genom att vi på 80-talet byggde en himla massa kärnkraft. När vi hade kärnkraften kunde vi sluta importera dyr olja, och när de senare årtiondena kom började vi också kraftigt bygga ut vindkraften, inte minst för 20 år sedan. Det gjorde att vårt energisystem kunde expandera.

Nu har vi kommit till en nivå av vindkraft - alltså uppåt 20 procent - som gör att det börjar bli tufft för vårt elsystem, och därför behöver vi mer planerbar, ren energi. Vi behöver mer kärnkraft. Vi behöver titta på vattenkraften. Vi behöver se hur vi kan få ett starkare system.

Varför behöver vi så mycket el och energi? Jo, främst för att kunna ha fabriker igång, en ekonomi som växer, företag som anställer allt fler och fler kontor över hela Sverige där det tänds lampor och folk sitter och arbetar, löser problem och skapar produkter och tjänster som man kan sälja inte bara i Sverige utan världen över. Det är så vi får vårt samhälle att fungera. Vi behöver alltså ha mycket energi, eller snarare elektrisk effekt. Men vi behöver inte ha den fossila energin, för när vi använder oss av den ökar vi utsläppen av växthusgaser i atmosfären, och det är inte bra för vår planet. Det är i varje fall jag övertygad om.

Gällande alarmismen och oron som inte minst FN:s generalsekreterare António Guterres ofta uttrycker kan jag förstå att Elsa Widding ser dramatiska rubriker och menar att de är missvisande. Men det finns ju väldigt många världen över som inte har gjort samma resa som Sverige och som inte vågade införa koldioxidskatter innan jag föddes eller inte har vågat byta ut sin smutsiga energi mot ren energi. De behöver höra att läget är allvarligt och att utsläppen behöver minska.

Det är såklart dåligt när man försöker spela på folks rädsla och skapa illegitim oro, men att få fler delar av världen att förstå att det är bråttom och att vi måste börja prata om hur man ska implementera regleringar som minskar utsläpp och byta ut smutsig energi mot ren energi är bara ansvarsfullt. Jag är i varje fall inte nöjd med att luta mig tillbaka när jag läser att det mest sannolika scenariot innebär att vi klarar det. Vi behöver ligga på, inte minst för att andra delar av världen ska hålla samma takt som Sverige.

Elsa Widding (-)
Anf. 46 Elsa Widding (-)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Man kan vara alarmist - absolut - eller så kan man lyssna på IPCC. Jag tror att det är bra för ungdomar att göra det senare.

I kapitel 12 i rapporten från IPCC 2023 kan man läsa att de extrema väderhändelser som redan har inträffat är begränsade. Rapporten påvisar låg sannolikhet - low confidence - för att klimatförändringar förorsakar ökad frekvens av översvämningar, regnstormar, jordskred, torka, bränder, cykloner, orkaner, tornador, stormar, sandstormar, hagel, havsnivåhöjningar, kustöversvämningar och erosion. Varför pratar vi inte om det?

Den fysikaliska vetenskapliga rapporten från IPCC säger också att sannolikheten för påverkan på snö, glaciärer, istäcken samt sjö, flod- och havsis utanför Arktis på grund av den ökade halten av koldioxid är låg. Oväder har alltid förekommit, säger de, naturligtvis. Värt att notera är också att dessa bedömningar från IPCC stöds av andra seriösa organisationer, exempelvis NOAA.

Den amerikanska regeringens EPA konstaterar att inga väsentliga ökningar av torka i USA har kunnat påvisas mellan 1895 och 2020, helt i överensstämmelse med det IPCC säger. Likväl uttrycker FN:s generalsekreterare António Guterres att ekosystem kollapsar och klimatet imploderar. Varför dessa falska och panikartade uttalanden när vetenskapen har kommit längre och data säger oss att det nu inte är lika bråttom att ställa om och få ned utsläppen av koldioxid? Om världen följer klimatpanelens medelscenario med en temperaturökning på 2,7 grader sedan den lilla istiden är det ingen som helst panik.

Låt oss gemensamt försöka få slut på klimatreligionen, som leder till en alltmer överskuggande planekonomi i vårt samhälle. Hur kan det komma sig att Sverige ska öka takten samtidigt som hotbilden när det gäller klimatet minskar och de stora utsläpparna inte kommer att minska sina utsläpp förrän 2060?

Som statsrådet poängterar har Sverige gjort väldigt mycket genom att ställa om energisystemet till kärnkraft, ställa om till fjärrvärme etcetera. Vi har i dag bland de lägsta utsläppen per capita i världen.

För att Sverige ska kunna minska utsläppen ytterligare uppmanas svenska folket att drastiskt minska resandet, minska köttätandet, minska bilåkandet och dessutom skruva ned temperaturen om vintern - allt detta för att regeringen tydligen beaktar scenarier som IPCC i dag finner orealistiska och som har passerat bästföredatum till följd av mer kunskap och bättre data.

Med den senaste rapporten från IPCC och den fysikaliska vetenskapen som grund är det i princip omöjligt att med någon som helst trovärdighet tala om att extremväder är eller kommer att vara ett stort problem i framtiden till följd av våra utsläpp av koldioxid.

Av rapporterna från IPCC kan vi utläsa att det sedan början av 1900-talet skett en uppvärmning med 1,3 grader på global nivå samtidigt som det mesta rör sig i positiv riktning för världens befolkning, såsom livslängd, näring, bnp och dödstal från extrema väderhändelser. Allt går i positiv riktning, delvis på grund av ökad koldioxidhalt och en grönare värld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Havsnivån fortsätter att höjas med cirka 300 millimeter per sekel. De faktiska och beräknade ekonomiska effekterna av uppvärmningen finns i bruset, vilket också bekräftas i två nya studier från de två mest citerade klimatekonomerna, nämligen Nobelpristagaren Nordhaus och professor Tol.

Rapporterna pekar på en minimal skillnad i hur rik världen blir med respektive utan förväntade klimatförändringar enligt IPCC:s medelscenario, det vill säga 2,7 grader eller 3 grader, som jag tror att de räknar med vid seklets slut. Ej heller kommer bnp att påverkas nämnvärt fram till seklets slut. Det handlar om 2-3 procent lägre bnp till följd av klimatförändringar. Detta är inte hela världen.

De politiska åtgärderna måste stå i proportion till nyttan. Om den extremistiska klimatpolitik som EU nu driver och som vårt stöd till FN:s gröna klimatfond syftar till genomförs globalt kommer alla att tvingas betala mer för mat, och fler människor kommer att svälta.

Romina Pourmokhtari (L)
Anf. 47 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Herr talman! Jag vet inte vem Elsa Widding menar sig debattera mot i denna kammare. Det är inte António Guterres som står här i talarstolen. Såvitt jag vet har inte vår liberala, borgerliga regering sagt att folk ska sluta äta kött, sluta åka bil, sluta resa eller stänga av värmen i sina bostäder. Om det finns några belägg för att regeringen driver denna linje och ber våra medborgare att ha en sådan livsstil får man gärna påtala detta och visa dessa belägg.

Det som vi däremot fokuserar på är att få bort utsläpp. Jag har inga problem med att folk åker bil. Man får åka hur mycket bil man vill. Det jag har problem med är om dessa bilar genererar utsläpp som påverkar inte bara klimatet utan även vår luftkvalitet, vår hälsa och oss människor. Detta är något som jag som politiker vill förbättra.

Jag vill ha bättre luftkvalitet, jag vill se en bättre tillvaro i våra samhällen och jag vill att de fordon vi använder oss av för att färdas fram och tillbaka och som vi säkert kommer att använda under lång tid framöver ska vara rena. Det finns en skillnad i detta.

Detsamma gäller jordbruket. Jag har inga problem med att folk äter kött. Däremot har jag problem med om vi exempelvis har en produktion som skapar problem för inte minst våra hav och om vi ser att jordbrukets utsläpp påverkar hälsan i våra hav. Då är det ett problem som jag vill åtgärda, men inte genom att folk ska sluta äta kött eller till och med genom att de svenska bönderna ska sluta producera varor, produkter och livsmedelsprodukter för att vi i stället ska importera mer. Det vore en fruktansvärd "lösning" på problemet.

Det är viktigt att tänka på vem man talar med här i kammaren. Nu är det en klimat- och miljöminister i en liberal, borgerlig regering man talar med. Även vi är medvetna om att alla forskare inte säger samma sak, för det gör de inte. Det finns forskare som säger att vi inte har en klimatkris och att uppvärmningen inte kommer att eskalera i den utsträckning som andra menar. Det finns olika åsikter.

Jag kan vara fullt ärlig med att jag också ser ett problem i att vissa forskare som tycker något annat än den större gruppen blir kraftigt kritiserade och attackerade för detta. Det är ett problem. Alla måste få redogöra för sina åsikter och sina bedömningar av det vetenskapliga läget. Det är därför det är så bra med IPCC, som balanserar detta genom att sammanställa en stor mängd forskning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är viktigt att vi undviker att politisera IPCC. Detta påpekade jag inte minst när jag var på plats under klimattoppmötet i Sharm el-Sheikh i Egypten och vi diskuterade hur vi ska hantera IPCC. När olika grupper försökte få in politik i vetenskapen och i IPCC:s funktion ställde Sverige sig kritiskt till detta. Vi tycker inte att man ska låta politiken läcka in i de vetenskapliga rapporter som läggs fram.

Jag menar, herr talman, att den bild som finns här av vad regeringen gör är inkorrekt. Jag förstår att det finns mycket förvirring åt alla håll. Jag ska senare i kammaren ha interpellationsdebatter om andra delar av klimatpolitiken där man oroar sig och som också omgärdas av missuppfattningar.

Låt mig vara tydlig här: Vi ser till att våra myndigheter använder korrekta och aktuella underlag. Vi ser till att vi inte arbetar efter de alarmistiska rubriker som ofta florerar kring klimatfrågan. Vi arbetar utifrån etablerad vetenskap och fakta.

Vi menar att EU, IPCC och svenska myndigheter gör korrekta och balanserade bedömningar av vad som behöver ske för att vi ska minska global uppvärmning. Vi menar också att Sverige ska ta ledartröjan i det arbetet.

Elsa Widding (-)
Anf. 48 Elsa Widding (-)

Herr talman! Det är jättebra om vi kan hålla oss till IPCC. I en så här komplex fråga är det viktigt att vi håller oss till den vetenskapliga delen av IPCC. Det är bra att vi är överens om det. Då slipper vi prata om 1,5-gradersmålet i framtiden.

En målsättning för vilka globala temperaturer som bör undvikas kräver rimligen att man sakligt först har tagit ställning till vilken global temperatur som är önskvärd. Enligt FN:s klimatpanel har den globala temperaturen genomsnittligt ständigt sjunkit sedan år 1000 fram till mitten av 1700-talet. Temperaturen under det senaste årtusendet var alltså som lägst vid industrialismens genombrott omkring 1750.

En intressant fråga i detta sammanhang är vilken global temperatur statsrådet betraktar som optimal och eftersträvansvärd. Är det den temperatur som var rådande vid industrialismens genombrott 1750, nära den kallaste punkten på 10 000 år, eller är det kanske temperaturen 1850 eller 1950?

Vad är det för fel på den nuvarande temperaturen? Och vad var det för fel på temperaturen under det holocena temperaturmaximumet för 6 000 år sedan, när Sibiriens tundror var upptinade, Skandinavien var glaciärfritt och man kunde plocka vindruvor i Mellansverige? Då var Sahara grönskande, med många sjöar.

På min fråga vill jag gärna ha ett svar som klargör ministerns personliga uppfattning, inte ett svar om Parisöverenskommelsen, där den fråga som jag nu ställer aldrig har blivit sakligt besvarad. Frågan är alltså: Hur varmt vill ministern ha det? Om svaret är att hon vill ha det så varmt som det var under det holocena maximumet är det ju helt idiotiskt att sätta mål som syftar till att vi inte ska få det så varmt som vi egentligen vill ha det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Våga skrota klimatmålen! Fokusera i stället på en riktig vision för landet, det vill säga en vision som faktiskt gynnar Sverige med dess befolkning i stället för att bara gynna internationella intressen.

Nobelpristagaren i fysik John Clauser har rätt. Det finns ingen klimatkris, i varje fall inte enligt IPCC. Om vi i Sverige vill bidra till utsläppsminskningar måste det göras på ett betydligt smartare sätt.

Med detta sagt är klimatförändringar en av många saker som vi måste hålla ögonen på framöver, men det är inte hela världen.

Romina Pourmokhtari (L)
Anf. 49 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Herr talman! Jag har i dag fått svara på en interpellation där ledamoten Elsa Widding undrar vad regeringen gör för att säkerställa att vi använder oss av aktuella och korrekta fakta i arbetet. Det är denna fråga jag avser att svara på. Mina personliga åsikter om hur varm eller kall planeten bör vara anser jag är helt irrelevanta.

Jag som politiker sökte mig till mitt parti bland annat eftersom jag såg att det ägnade sig åt en stor del evidensbaserad politik där man lägger känslor åt sidan och tittar på att vad vetenskap och evidens pekar på kan vara positiva lösningar på olika samhällsproblem som vi står inför. Det är så jag avser att arbeta som politiker. Jag kommer inte att utgå från mina personliga preferenser kring huruvida jag vill plocka vindruvor eller inte i mellersta Sverige. Det menar jag vore oansvarigt.

Det viktiga här är att den statliga värdegrunden, det vill säga att myndigheter ska arbeta för fri åsiktsbildning och objektivitet, tillåts dominera det arbete som staten genomför inte minst genom sina myndigheter. Därför är det väldigt viktigt att man följer våra lagar och att man följer förvaltningslagens 5 §, där det står att myndigheter ska vara sakliga och opartiska i sitt arbete.

Därför är det också viktigt att myndigheterna utgår från aktuell och relevant vetenskap och från fakta, ingenting annat. Vi menar att den sjätte utvärderingsrapporten från IPCC är ett sådant relevant underlag, och det menar vi också framgår i hur vi sedan tillämpar det underlaget såväl i klimathandlingsplaner som i handlingsplaner för klimatanpassning.

Om Elsa Widding vill mena att det inte är någon fara med klimatomställningen, att man inte behöver ha bråttom och att det inte är en kris och så vidare - samt att en uppvärmning endast skulle leda till floder i Sahara och vindruvsplockning i mellersta Sverige - går det bra för Elsa Widding att fortsätta mobilisera sina underlag bakom detta, medan jag fortsätter att arbeta för att sätta stopp för den globala uppvärmningen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Intressenter

Frågeställare

Elsa Widding
Elsa Widding

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.