Norrbotniabanans samhällsnytta
Interpellation 2023/24:612 av Åsa Karlsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-03-07
- Överlämnad
- 2024-03-11
- Anmäld
- 2024-03-12
- Sista svarsdatum
- 2024-04-02
- Svarsdatum
- 2024-04-05
- Besvarad
- 2024-04-05
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Högern satte sig med stöd av Riksrevisionens rapport Nationell plan för transportinfrastrukturen – lovar mer än den kan hålla på höga hästar i järnvägsdebatten i riksdagen för drygt en månad sedan.
En moderat företrädare sa i järnvägsdebatten, i riksdagen, utifrån Riksrevisionens rapport:
”Det är anmärkningsvärt att man vågar slänga in Norrbotniabanan i planen utan att ha ordentligt underlag. Jag säger inte att Norrbotniabanan inte behövs, och ibland får man titta också på andra aspekter än bara den rent samhällsekonomiska lönsamheten – det är det många som säger. Men med principen om lagt kort ligger blir det ett problem när vi har projekt där kostnaderna inte bara har stigit några procent utan har blivit flera gånger dyrare. Då måste man kunna ompröva.”
Mina frågor blir då till statsrådet Andreas Carlson:
- Tycker statsrådet att det var fel att Norrbotniabanan lyftes in i den nationella infrastrukturplanen, eller anser statsrådet att Norrbotniabanan bidrar till samhällsnyttan och tänker statsrådet i så fall ta några initiativ utifrån sin uppfattning?
- Har statsrådet och regeringen för avsikt att verka för att Norrbotniabanan ska byggas i sin helhet från Umeå till Luleå?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:612
Webb-tv: Norrbotniabanans samhällsnytta
Dokument från debatten
- Fredag den 5 april 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:93
- Protokoll 2023/24:93 Fredagen den 5 aprilProtokoll 2023/24:93 Svar på interpellation 2023/24:612 om Norrbotniabanans samhällsnytta
Protokoll från debatten
Anf. 77 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Åsa Karlsson har frågat mig om jag tycker att det var fel att Norrbotniabanan lyftes in i den nationella infrastrukturplanen eller om jag anser att Norrbotniabanan bidrar till samhällsnyttan och utifrån det tänker ta några initiativ samt om jag och regeringen har för avsikt att verka för att Norrbotniabanan ska byggas i sin helhet från Umeå till Luleå.
När det gäller den första frågan kan jag konstatera att alla etapper av Norrbotniabanan finns med i den nu gällande nationella infrastrukturplanen. Regeringen har inte vidtagit någon åtgärd som syftar till att lyfta ut Norrbotniabanan ur den nationella infrastrukturplanen.
När det gäller den andra frågan vill jag påminna om att regeringen vill underlätta för arbetspendling och godstrafik för att stärka jobb och tillväxt i hela landet. I Norrbottens och Västerbottens län pågår en omfattande nyindustrialisering kopplad till fossilfri produktion och elektrifiering. Regeringen ser stora möjligheter för norra Sverige att leda den nya industriella revolutionen och bli en motor för gröna innovationer. Infrastrukturen i norra Sverige, där Norrbotniabanan är en viktig del, har en stor betydelse för både arbetspendling och godstrafik i regionen.
Regeringen har påbörjat arbetet mot en ny nationell plan för planperioden 2026-2037 genom att i ett första steg ge Trafikverket i uppdrag att inkomma med ett inriktningsunderlag för en ny planperiod. Detta uppdrag redovisades den 15 januari och bereds nu inom Regeringskansliet. Underlaget kommer att ligga till grund för en infrastrukturproposition med nya ekonomiska ramar och inriktning för en ny plan.
Efter att riksdagen beslutat om propositionen, inklusive hur stor den tolvåriga ekonomiska planeringsramen ska vara, kommer regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny nationell plan för perioden 2026-2037. Det är först i denna del av processen som konkreta projekt och åtgärder utreds och analyseras.
Anf. 78 Åsa Karlsson (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet Carlson för svaret.
I december 2023 kom riksrevisionsrapporten Nationell plan för transportinfrastrukturen - lovar mer än den kan hålla, som vi kommer att behandla här i kammaren när regeringen kommit med svaret på den. I rapporten har man granskat större investeringar, och Norrbotniabanan pekas ut som sannolikt samhällsekonomiskt olönsam. Med stöd av och inspiration från den här rapporten satte sig högern på höga hästar i järnvägsdebatten för ett par månader sedan. En moderat företrädare sa i järnvägsdebatten här i riksdagen den 31 januari utifrån Riksrevisionens rapport: "Det är anmärkningsvärt att man vågar slänga in Norrbotniabanan i planen utan att ha ordentligt underlag."
Angående Riksrevisionens rapport gällande den samhällsekonomiska modellen och samhällsnyttan av ny järnväg i norra Sverige anser jag att vi behöver se över modellen för bedömning av samhällsnytta, för den fungerar inte för den utveckling som sker i norra Sverige i dag. Precis som jag sa i debatten den 31 januari släpar befolkningsstatistiken efter. Man ser inte vad som händer i norra Sverige, där behovet av utbyggd infrastruktur är enormt stort. Vi behöver Norrbotniabanan, en förstärkning av Malmbanan med mera. Vi behöver ha en fungerande och robust infrastruktur i de norra delarna av Sverige nu.
Fru talman! Mina frågor i interpellationen var: Tycker statsrådet att det var fel att Norrbotniabanan lyftes in i den nationella infrastrukturplanen? Hur ser statsrådet på att Norrbotniabanan kan bidra till samhällsnytta? Har nu statsrådet och regeringen för avsikt att verka för att Norrbotniabanan ska byggas i sin helhet från Umeå till Luleå? Statsrådet nämner i sitt svar regeringens ambition att underlätta för arbetspendling och godstransporter för att stärka jobb och tillväxt i hela landet. Får vi här i dag ett löfte från statsrådet Andreas Carlson om att Norrbotniabanan kommer att byggas i sin helhet?
Anf. 79 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! Jag konstaterade i mitt interpellationssvar att alla etapper av Norrbotniabanan är med i den nu gällande nationella infrastrukturplanen. Jag konstaterade också att regeringen inte har vidtagit någon åtgärd som syftar till att lyfta ut Norrbotniabanan ur den nationella infrastrukturplanen. Det är snarare så att regeringen skyndar på åtgärder för att möjliggöra nyindustrialisering i norra Sverige. Där är arbetspendling och godstrafik viktiga ledord för regeringens prioriteringar och arbete.
Jag redogjorde också för arbetet med att ta fram den nya nationella planen för infrastruktur. Inriktningsunderlaget pekar på att det är stora kostnader som det handlar om i infrastrukturen framöver. Bara för att ta sig an underhållsskulden och bygga Norrbotniabanan och sträckorna Göteborg-Borås och Lund-Hässleholm behövs det ytterligare 15 procent, det vill säga ungefär 150 miljarder mer, jämfört med det så kallade nollalternativet, som är befintlig nationell plan. Det är stora kostnader förknippade med infrastruktur i Sverige. När det gäller Norrbotniabanan fattas ungefär 25 miljarder kronor eftersom den ligger utanför nuvarande plan, det vill säga efter år 2033.
Jag kan inte föregripa den process som nu är igång. Beslutet om ramarna förfogar riksdagen över, och propositionen kommer att läggas fram under hösten. Därför kan jag inte, fru talman, göra några utfästelser gällande enskilda projekt. Det hoppas och tror jag att ledamoten förstår.
Mitt tydliga svar på ledamotens fråga är alltså att alla etapper av Norrbotniabanan är med i den nu gällande nationella infrastrukturplanen och att regeringen inte har vidtagit några åtgärder som syftar till att lyfta ut någon del av Norrbotniabanan ur den nationella infrastrukturplanen. Men den nationella infrastrukturplanen är till stora delar intecknad. Kostnaderna överstiger den befintliga nationella planen, vilket gör att det kommer att föras en diskussion om hur stor ramen ska vara och vilka andra åtgärder och kostnadseffektiviseringar som kan göras.
Som jag har lyft fram i tidigare interpellationsdebatter, fru talman, pekar Riksrevisionens rapport på att beslutet att avbryta planeringen för nya stambanor för höghastighetståg i de centrala delarna mellan Borås, Linköping och Hässleholm har minskat inteckningen i nationell plan med 163 miljarder kronor. Det har förstås gjort att den överintecknade delen av befintlig nationell plan minskat, vilket möjliggör andra prioriteringar som inte hade varit möjliga om vi hade haft dessa 163 miljarder intecknade i de projekten, fru talman.
I övrigt kommer vi förstås som svar på Riksrevisionens rapport att återkomma med en skrivelse som kommer att bli föremål för debatt här i Sveriges riksdag. Men beskedet jag har gett som svar på frågorna hoppas jag ska vara lugnande: Regeringen har inte vidtagit någon åtgärd som syftar till att lyfta ut någon del av Norrbotniabanan, och alla etapper finns med i den nu gällande infrastrukturplanen.
Anf. 80 Åsa Karlsson (S)
Fru talman! Jag återgår till riksrevisionsrapporten. De uttrycker att Norrbotniabanan inte skulle ha lagts till i den nationella infrastrukturplanen för att den inte hade analyserats tillräckligt.
Norrbotniabanan är ett väl utrett infrastrukturprojekt. Redan 2011 var järnvägsutredningen, det vill säga korridoren, klar för hela sträckan Umeå-Luleå. Man inväntade då besked om att kunna påbörja järnvägsplanen, det vill säga exakt var placeringen ska vara i korridoren. Norrbotniabanan skulle redan ha varit på plats om den inte stoppats 2006.
Den skulle ha varit på plats, och den hade verkligen behövts redan nu. Det finns ett akut behov av att ha Norrbotniabanan på plats. Den förra regeringen tog sitt ansvar och lade in Norrbotniabanan i den nationella planen.
Fru talman! Vi har också andra infrastruktursatsningar som på planeringsstadiet inte såg ut att vara samhällsekonomiskt lönsamma, till exempel Öresundsbron och Botniabanan. De satsningarna är i dag samhällsekonomiskt lönsamma. Varför skulle inte Norrbotniabanan kunna bli samhällsekonomiskt lönsam? Det har tidigare satsningar på infrastruktur visat sig vara.
När det gäller Trafikverkets inriktningsunderlag som redovisades den 15 januari var jag själv på plats i Linköping på Transportforum och fick inriktningsunderlaget presenterat för mig den 17 januari. Underlaget kommer, precis som statsrådet säger, att ligga till grund för en ny infrastrukturproposition med nya ekonomiska ramar och för en ny infrastrukturplan.
I inriktningsunderlaget använder Trafikverket Statistiska centralbyråns nationella statistik som visar följande:
Sysselsättningen kommer att minska i Norrbottens och Västerbottens län.
Befolkningen kommer att minska i Norrbotten och öka marginellt i Västerbotten.
Godstransporter av malm, trä, stål, massa och papper kommer att minska jämfört med Trafikverkets senaste prognos.
Kollektivtrafiken kommer att vara oförändrad eller minska i båda länen.
Har man besökt Norrbotten eller Västerbotten de senaste åren vet man att det inte stämmer. Det är mycket oroande.
Vi lagstiftare måste se över den samhällsekonomiska modell som vi har i dag, för den är missvisande. SCB:s befolkningsstatistik släpar efter. Om man till exempel tittar på befolkningsutvecklingen för min hemkommun Skellefteå i den senaste rapporten som kom i oktober 2023 ser det ut som att Skellefteå till 2040 ska minska med 2 500 personer, när Skellefteå kommun i realiteten ökade med 2 146 personer bara under 2023. Ökningen för året innan var 1 000 personer. Färska siffror visar nu att befolkningen i Skellefteå kommun har ökat med 730 personer under första kvartalet i år.
Man ser i Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik på ett så långt tidsspann att den utveckling som har skett i Skellefteå och i norra Sverige de senaste åren inte finns med. Den finns inte i underlagen, och då blir det en felaktig bild av hur utvecklingen ser ut i hela norra Sverige. Hur ser statsrådet på det?
Anf. 81 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Fru talman! SCB är den statistikmyndighet som finns till förfogande. Trafikverket får förlita sig på den information som finns i det underlag som har tagits fram. Med det sagt innebär inte det att det är den enda parametern man tittar på.
Nu är inriktningsunderlaget ute på remiss. Det kommer att vara remisskonferenser där jag kommer att träffa företrädare för regioner och kommuner. Det kommer att finnas goda möjligheter att ge sina synpunkter på inriktningsunderlaget.
Jag har redan noterat synpunkter i den riktning som Åsa Karlsson ger uttryck för i den här debatten. Jag har själv varit i Skellefteå och träffat företrädare för kommunen som beskriver det precis på samma sätt som Åsa Karlsson gör i debatten.
När det kommer till principer som ska gälla för infrastrukturpropositionen är det någonting som nu är en del av Tidöavtalet. Där kommer vi i samarbetspartierna att förhandla övergripande principer och inriktning för infrastrukturpropositionen. Då kan det finnas andra aspekter.
Jag har tidigare lyft fram exempelvis beredskap och redundans som något som inte alltid per definition är samhällsekonomiskt lönsamt. Det är kanske inte lönsamt att bygga två broar för att så att säga ha en i reserv. Men det kan vara en aspekt som behöver vägas in.
Det som Riksrevisionen lyfter fram, och det som vi kommer att återkomma med i en skrivelse till riksdagen, är att det behöver finnas en transparens om de överväganden som görs. Det kommer vi förstås bland de andra delarna i Riksrevisionens rapport att ha som ett underlag för arbetet med att ta fram den nya nationella planen.
Låt mig också säga att de steg som regeringen har tagit mellan planrevideringarna, exempelvis uppdraget att snabba på för norra Sverige, ger en inriktning för vad regeringen ser för potential i norra Sverige.
Det är uppenbart att den beskrivning som ledamoten gör för Skellefteå inte är den enda. Regeringen ser stora möjligheter för norra Sverige att leda den nya industriella revolutionen och bli en motor för innovationer, nya jobb, tillväxt och också komponenter som är avgörande för att vi ska lyckas med omställningen.
Då är infrastrukturen antingen en flaskhals eller en möjliggörare för det. Det kommer såklart att vara en viktig del när vi gör de överväganden som behöver göras med tanke på att kostnaderna är stora, behoven många och resurserna begränsade.
För att återkomma till svaret på frågorna finns alla etapper med i gällande nationella plan. Regeringen har inte vidtagit några åtgärder för att lyfta ut Norrbotniabanan från planen. Det hoppas jag ska ge svar på de frågor som ledamoten har ställt, fru talman.
Anf. 82 Åsa Karlsson (S)
Fru talman och statsrådet! Vi behöver också bygga ihop hela landet. Nya stambanor är viktiga för att hålla ihop landet och för att binda samman Sverige med kontinenten och för den delen också med Finland och Norge. De öst-västliga förbindelserna är nu i och med det nya geopolitikiska läget som vi befinner oss i, som statsrådet nämner, väldigt viktiga. Nu har vi ytterligare en aspekt som tillkommit när det gäller vikten av infrastruktur, och då inte minst redundansen.
Vi måste ha ett sammanhållet land, och då måste vi rusta de gamla järnvägarna och också bygga nya banor. De flesta infrastruktursatsningar som gjorts bakåt i tiden har, som jag sagt tidigare, inte setts som samhällsekonomiskt lönsamma. Det är Botniabanan och Öresundsbron exempel på. Facit är att de blivit samhällsekonomiskt lönsamma när de väl är på plats.
Jag får verkligen hoppas att alla sträckor fortfarande finns kvar i den nya infrastrukturplan som kommer. Med det vill jag tacka statsrådet för debatten.
Anf. 83 Statsrådet Andreas Carlson (KD)
Herr talman! Jag har nu gett svar på det några gånger nu. Regeringen har inte vidtagit några åtgärder som syftar till att lyfta ut Norrbotniabanan från planen.
Sedan finns det som ledamoten är inne på mycket stora behov. Underhållet lyfts fram i slutanförandet. Någonting som jag var inne på som hastigast är att det är oerhört angeläget att binda ihop landet för att hela landet ska fungera. Man behöver inte färdas många mil på vägarna för att se att behoven är stora. Man ser det på järnvägen som till stora delar är över hundra år gammal med stora underhållsbehov.
Det gäller att få allt detta att gå ihop med de investeringsbehov som finns och de beredskapshöjande åtgärder som behövs, inte minst i väst-östlig riktning. Försvarsberedningen har pekat på att det behöver förstärkas, och vårt Natomedlemskap understryker det.
Det var ett viktigt och angeläget beslut som regeringen fattade att avbryta planerna för stambanor för höghastighetståg. Det minskade inteckningen av nationella planen med 163 miljarder. Hade vi inte fattat det beslutet hade den här frågan och många andra frågor kunnat ses i ett annat ljus.
Nu har vi tagit ansvar för att kunna göra de prioriteringar som behövs för att både återta eftersatt underhåll och göra nödvändiga nyinvesteringar där det behövs för att framför allt underlätta för arbetspendling och godstrafik.
Jag ser fram emot den fortsatta dialogen. Den pågår nu i beredningen av inriktningsunderlaget där alla kommer till tals. Alla regioner, kommuner och, föreställer jag mig, många andra kommer att komma in med remissvar. Det kommer också att bli tillfälle för remisskonferenser.
Det är en mycket angelägen och viktig process där jag uppmuntrar alla regioner och kommuner att försöka att se lite längre än den egna gränsen för att se vad hela Sverige gynnas av för att bygga ihop landet och underlätta för att vi ska få en transportinfrastruktur som är både hållbar och robust och som gör att man kan lita på infrastrukturen oavsett var man bor i landet.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.