Transparensen i regeringens klimatpolitik
Interpellation 2023/24:535 av Joakim Järrebring (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2024-02-20
- Överlämnad
- 2024-02-21
- Anmäld
- 2024-02-22
- Sista svarsdatum
- 2024-03-12
- Svarsdatum
- 2024-03-19
- Besvarad
- 2024-03-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Det har framkommit i medierna att regeringen har underlåtit att offentliggöra en viktig klimatkalkyl som visar att regeringens klimahandlingsplan bygger på höjd reduktionsplikt för att klara hela vägen ned till netto noll 2045. Denna brist på transparens och öppenhet när det gäller klimatfrågor är oroande och strider mot principerna för en ansvarsfull och transparent regeringsförvaltning.
Som riksdagsledamot och företrädare för medborgarna är det av yttersta vikt för mig att förstå regeringens åtgärder och beslut när det gäller klimatpolitiken. Att undanhålla relevant information underminerar möjligheten för mig och mina kollegor att bedöma regeringens arbete på detta viktiga område och att fatta välgrundade beslut.
Därför vill jag ställa följande frågor till statsrådet Romina Pourmokthari:
- Varför har statsrådet och regeringen valt att inte offentliggöra den nämnda klimatkalkylen, trots dess betydelse för bedömningen av regeringens klimatpolitik?
- Vilka åtgärder avser statsrådet och regeringen att vidta för att öka transparensen och öppenheten kring klimatrelaterade data och analyser?
- Hur avser statsrådet och regeringen att säkerställa att framtida klimatkalkyler och relevanta informationsdokument görs tillgängliga för allmänheten och riksdagen?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2023/24:535
Webb-tv: Transparensen i regeringens klimatpolitik
Dokument från debatten
- Tisdag den 19 mars 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:86
- Protokoll 2023/24:86 Tisdagen den 19 marsProtokoll 2023/24:86 Svar på interpellation 2023/24:535 om transparensen i regeringens klimatpolitik
Protokoll från debatten
Anf. 76 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
har frågat mig varför jag och regeringen valt att inte offentliggöra klimatkalkylerna i klimathandlingsplanen trots deras betydelse för bedömningen av regeringens klimatpolitik, vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att öka transparensen och öppenheten kring klimatrelaterade data och analyser och hur jag och regeringen avser att säkerställa att framtida klimatkalkyler och relevanta informationsdokument görs tillgängliga för allmänheten och riksdagen.
Fru talman! I samband med att klimathandlingsplanen beslutades diariefördes också underlaget för bland annat de beräkningar som gjordes i beredningen av planen. Dessa handlingar har begärts ut av flera parter och då lämnats ut. Medieuppgifterna som Joakim Järrebring hänvisar till bygger såvitt jag vet och förstår på de handlingar som har begärts ut. Det finns därmed all möjlighet att granska och kritisera regeringens politik på klimatområdet.
Regeringen gav också i oktober 2023 Naturvårdsverket och Konjunkturinstitutet i uppdrag att tillsammans utveckla en vägledning med metoder för att bedöma den svenska klimatpolitikens effektivitet.
Klimatpolitikens effekter redovisas också enligt de krav som finns på regeringen i klimatlagen (2017:720). Regeringen redovisar årligen i sin klimatredovisning ett antal klimateffektberäkningar och klimatanalyser. Detta är ett omfattande arbete som involverar flera myndigheter och som sker helt i enlighet med offentlighetsprincipen och är öppet för granskning. Jag välkomnar den granskningen men ser ingen anledning att vidta några ytterligare åtgärder.
Anf. 77 Joakim Järrebring (S)
Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.
Vi står inför vår tids största utmaning: klimatkrisen. Det är en utmaning som kräver beslutsamma åtgärder, konkreta planer och omedelbara handlingar. Därför har jag med viss besvikelse tagit del av regeringens så kallade klimathandlingsplan.
Vi har förelagts en plan som låter ambitiös. Hela vägen till nettonoll, står det. Men när man skalar bort de välformulerade talepunkterna och söker efter de konkreta åtgärderna finner man, till sin förvåning, en innehållsmässigt tom sida. Det är ingen handlingsplan i ordets rätta bemärkelse. Det är när man kokar ned det en graf, till största del baserad på den tidigare regeringens politik, som visar på en ambition att nå hela vägen till nettonoll. Ska man vara generös är det möjligtvis en plan om en plan snarare än den handlingskraft som nuets brådskande klimatkris kräver.
Min interpellation tar sin utgångspunkt i att när regeringen och statsrådet stolt presenterade sin så kallade handlingsplan gjorde man det utan att nämna att den graf som ska illustrera regeringens politik, den så kallade målbanan, i själva verket var baserad på reduktionspliktens effekt på utsläppen. I sitt svar har statsrådet pekat på att det i det underlag som också diarieförts i samband med den så kallade handlingsplanen framgår att klimatkalkylen just bygger på reduktionspliktens effekt och att transparens och öppenhet därmed är säkerställd. Nåväl, det är inte hela världen att vi är oense om detta. Det allvarliga är att handlingsplanen inte innehåller de åtgärder som krävs för att grafen ska stämma.
Delar statsrådet min beskrivning att den så kallade handlingsplanen är en plan om en plan om framtida styrmedel snarare än en handlingsplan som, när vi genomför åtgärderna i planen, tar oss hela vägen till nettonoll?
Anf. 78 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Fru talman! Denna interpellation berör ju transparensen i regeringens klimatpolitik. Här menar ledamoten Järrebring att det framkommer i medier att vi har underlåtit att offentliggöra klimatkalkyler och att det visar en brist på transparens och öppenhet. Här redogör jag i kammaren för att regeringen har diariefört alla underlag för beräkningar och att beräkningarna görs på analyser och kalkyler från våra myndigheter som sedan kombineras med de politiskt fattade besluten, exempelvis att regeringen väljer att sänka reduktionsplikten från 33 procent för diesel till 6 procent för diesel.
Man behöver även inkludera de förändringar som vi har gjort i drivmedelsskatter, där vi har sett till att lindra befolkningens börda av att bära höga drivmedelspriser som en konsekvens av Rysslands anfallskrig på Ukraina, dålig ekonomi och hög reduktionsplikt i kombination. Det här är sådant man behöver ta hänsyn till när man gör en beräkning.
Det är inte så att de tjänstemän som sitter i Regeringskansliet och gör kalkylerna kan utgå från den tidigare regeringens förda politik med hög reduktionsplikt för att nå målen, utan man kan bara utgå från den beslutade politik som regeringen har fört. Det finns en bilaga om reduktionsplikten där vi påpekar den sänkning som råder fram till en viss period och att vi avser att plocka fram ett nytt verktyg genom en styrmedelsutredning som tittar på hur detta ska gå till.
Fru talman! Skälet till att vi gör så är helt enkelt exempelvis att kritik har framförts mot den tidigare regeringens plan. Det gäller den kalkyl som den tidigare regeringen visade i sin handlingsplan, och den visade hur man skulle nå ett av målen - ett streck med en reduktionsplikt som skulle nå upp till 60 procent. Det är den ändring som vi har valt att göra av den förda politiken. Där fanns en kritik mot att den tidigare regeringens beslut var fattade på undermåliga beredningsunderlag, och vi vill nu utreda hur styrmedlen ska utformas framöver och vad vi kan ha för kombination av styrmedel så att vi inte hamnar i samma situation som sist. Det är så vi väljer att arbeta.
Avseende själva interpellationen, som berör transparensen, är det viktigt att påpeka att vi har lämnat ut alla beräkningar som vi har gjort. De medieuppgifter som det hänvisas till i artikeln är sådana uppgifter och detaljer som jag har suttit och förklarat för journalisten precis utanför kammaren. Jag har förklarat hur Regeringskansliet räknar, och jag har tagit med mig utskrifter på mejlkonversationer mellan Regeringskansliets tjänstemän och mig. Jag har varit generös och öppen med all information. Det är en viktig del av den svenska politiken.
Det som bör påpekas här är att de handlingar som har begärts ut har lämnats ut, och de har då offentliggjorts. Det är också skälet till att Joakim Järrebring kan hänvisa till handlingarna. De finns helt enkelt offentligt.
Anf. 79 Joakim Järrebring (S)
Fru talman! Jag tackar ministern för det utvecklade svaret.
Min invändning när det gäller transparensen handlar om hur statsrådet själv och regeringen har kommunicerat handlingsplanen. Man säger att det är första gången som det finns en handlingsplan som tar oss till nettonoll till 2045.
Som jag har förstått det av vad ministern har redogjort för och vad jag hört i medierna tidigare ska regeringen utreda ett nationellt utsläppshandelssystem som ska ersätta reduktionsplikten på sikt. Men för att, som man ofta säger, inte lägga alla ägg i samma korg, ska man också enligt en princip om alla bäckar små få fram många åtgärder som skulle kunna göra att drivmedelspriset vid pump inte ska behöva vara över 40 kronor litern från 2027. Alla beräkningar visar att ett sådant utsläppshandelssystem skulle behöva trycka upp kostnaderna för drivmedlet till de nivåerna för att vi ska nå hela vägen till nettonoll 2045.
Problemet är att alla ökade utsläpp fram till 2027 kommer vi att behöva hantera efter 2027. Statsrådet gör alltså omställningen svårare för nästa riksdag och nästa regering att klara. Det är någon annan som någon annan gång ska klara omställningen.
Konsekvenserna av att försena konkreta klimatåtgärder är både omedelbara och långsiktiga. Genom att skjuta upp nödvändiga insatser nu riskerar vi att orsaka irreversibla skador på vår planet, vilket i sin tur kommer att ha djupgående effekter på alltifrån biodiversitet till mänsklig hälsa och även ekonomi. Redan i dag ser vi hur extremväder som torka och översvämningar påverkar jordbruk, försörjningen av livsmedel och livsmedelssäkerhet för miljontals människor globalt.
Det här är inte framtida spekulationer, utan det här är en verklighet vi står inför här och nu. Att försena åtgärder innebär att regeringen väljer att acceptera en värld där dessa katastrofer blir allt vanligare och allt allvarligare.
Vidare kommer framtida generationer att bära den tyngsta bördan av ert nuvarande förhalande. Genom att inte agera beslutsamt i dag lägger ni en orättvis börda på framtida generationer. Det är en börda som omfattar både ekologisk skuld och begränsade möjligheter att åtgärda problemen. De ekonomiska kostnaderna för att hantera effekten av klimatförändringarna kommer också att öka exponentiellt, vilket lägger en ohållbar finansiell press på framtida budgetar.
Vi har en skyldighet att agera nu, inte bara för vår egen skull utan för alla kommande generationers välbefinnande och för den planet vi alla delar. Därför har vi inte tid för planer om planer. Det är dags för handling på riktigt. Vi behöver en handlingsplan som inte bara utlovar förändringar i framtiden utan som också initierar förändringen här och nu. Det ska vara en plan som är tydlig, mätbar och framför allt genomförbar.
I stället för att presentera en abstrakt vision om en grönare framtid uppmanar jag verkligen statsrådet att återkomma med en riktig handlingsplan med tydliga åtgärder, deadliner och ansvarsfördelning.
Avslutningsvis vill jag fråga om ministern överväger att återkomma till riksdagen med en riktig handlingsplan med åtgärder som tar oss hela vägen till nettonoll. Eller är ministern nöjd med att under den här mandatperioden ha en plan om en plan?
Anf. 80 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Fru talman! Om vi tillåter oss själva att avvika så pass mycket från ämnet för dagens interpellation svarar jag gärna på vad vi ska göra på kort sikt här och nu för att lyckas med klimatomställningen. Personligen är jag frustrerad över att vi alltid talar om klimatfrågan som någonting som kommer att hända i framtiden, när vi vet att det är något som händer här och nu. Den globala uppvärmningen är högst påtaglig inte minst i andra delar av världen men även här i Sverige och i Europa.
Detta är något som vi tar hänsyn till på många sätt och som tidigare regeringar har tagit hänsyn till på många sätt, exempelvis genom att utveckla initiativ som Klimatklivet och Industriklivet. Det är initiativ som nu är större än någonsin eftersom regeringen väljer att bygga ut dem.
Vi har valt att permanenta och utöka satsningen på att återställa våtmarker så att pengarna finns. Det finns nu mer pengar att söka för att återställa våtmarker än det någonsin har funnits.
Vi har upprättat en skrotningspremie för att se till att ge ytterligare incitament så att de som vill byta från en fossildriven personbil till en eldriven ska kunna göra det med statens hjälp. Vi har inrättat ett marknadsintroduktionsstöd för tunga fordon så att tröskeln sänks för att byta tunga fordon till eldrivna och fossilfria fordon. Vi vet att de tunga fordonen rullar många timmar på vägarna med tunga laster som drar mycket drivmedel. Det är därmed högst effektivt att se till att bidra till omställningen av den tunga delen av vår transportsektor.
Vi har utvecklat många olika bitar som rör hur vårt energisystem ska kunna leva upp till en elektrifiering. Med tanke på allt det fossila som ska fasas ut ur vårt samhälle måste det som ska ersätta det finnas där, såvida man inte vill att fabriker lägger ned, människor blir arbetslösa och svenska folket blir fattigare. Därför måste elsystemet fungera. Vi måste ha ett energisystem som i helhet kan bidra till att värma upp våra fastigheter och elektrifiera vår industri- och transportsektor. Då behöver man bygga ut sin energipolitik. Vi har i dag inte minst presenterat en inrikesproposition som ska bidra till det här.
Det allra främsta är alltså att om vi ska få vårt samhälle att byta det smutsiga och det fossila mot det rena måste det rena finnas där. Det måste vara stabilt och säkert.
Jag hoppas att Socialdemokraterna, på samma sätt som man hanterar klimatpolitikens övriga områden med stort allvar, kan hantera energidelen med stort allvar så att vi kan få vår industri att våga ställa om. Ledamoten vet säkert mycket väl, precis som jag, att det som industrin är oroad för är detta - om man ska våga fasa ut det fossila och ställa om till el. Varifrån ska denna el komma? Kan man lita på att elen kommer att komma, och kan man lita på att den finns där den behövs och när den behövs, till rätt pris?
Detta är frågor som kommer att vara helt avgörande för Sveriges klimatpolitik framöver och som klimathandlingsplanen i högsta utsträckning hanterar. Planen innehåller 70 olika konkreta förslag på politik som vi lägger fram nu under denna mandatperiod och som vi påbörjar under dessa fyra år.
Självfallet är det en långsiktig fråga hur vi ska klara av att ha en politik som når hela vägen ned till noll på längre sikt. Detta lyfter vi upp inte minst eftersom energisystemet enligt oss är så pass viktigt. Om man på allvar ska våga byta ut det fossila mot el och inte bara blanda in biodrivmedel i bilarnas förbränningsmotorer måste elen finnas där. Även bilarna måste finnas där, och de produceras också med el.
Vi behöver alltså mycket mer el för att klara av klimatomställningen, och detta är kärnan i vår klimathandlingsplan. Den innehåller som sagt 70 olika konkreta förslag som påbörjas eller genomförs under denna mandatperiod, så jag tycker inte att det är en plan om en plan.
Jag är väldigt nöjd med klimathandlingsplanen, men jag har alltid öronen öppna för diskussion och utveckling av alla utrymmen som finns för Sverige att förbättra sin klimatpolitik konstant. Jag hoppas att Socialdemokraterna också är en del av denna livliga debatt.
Anf. 81 Joakim Järrebring (S)
Fru talman! Jag tycker att min interpellation om transparens bärs upp av den kritik som jag framför. Mycket av den kommunikation som regeringen och ministern själv har fört fram när det gäller klimathandlingsplanen ger ju sken av att vi nu har en handlingsplan med åtgärder som tar oss hela vägen till nettonoll när det de facto, för att vi ska klara av att ersätta de utsläppsminskningar som vi fick genom reduktionsplikten, behöver komma på plats en mycket större reform - som än så länge inte finns utan som ska utredas.
Jag tycker att det är värt att diskutera det här med transparens, även om det är helt riktigt som ministern säger att underlagen fanns och kunde lämnas ut och att man där kunde se hur det verkligen förhöll sig. Men jag tror att det var många förutom mig som verkligen hade hoppats att regeringen skulle komma med en handlingsplan med åtgärder som skulle få oss att klara både våra egna miljömål, de åtaganden vi har enligt Parisavtalet och våra EU-åtaganden.
Just nu ser det ut som att vi inte kommer att klara våra 2030-mål och heller inte EU:s mål till 2030, utan det är mycket en plan om en plan - en förhoppning om att vi i framtiden ska få på plats åtgärder som ska göra att vi klarar omställningen. Det är inte den här regeringen som ska göra det, utan det är någon annan, någon annan gång.
Tack för debatten!
Anf. 82 Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)
Fru talman! Tack, ledamoten Järrebring, för en bra diskussion om klimathandlingsplanen och om transparens!
Vi är helt överens om att transparens är viktigt och att Regeringskansliet följer alla regler och lagar som finns och lämnar ut alla kalkyler och underlag som vi har att lämna ut.
Det finns inget skäl att brista på transparenssidan i detta, men det finns däremot skäl att vara tydlig. Klimatkrisen är inte löst ännu, och den tidigare regeringens plan för att nå ett av klimatmålen - inte alla - var en 60procentig reduktionsplikt, något som det parti som Joakim Järrebring företräder nu har backat ifrån och som, såvitt jag hör, inga partier längre står för.
Det är alltså fortfarande en komplex fråga, och då gäller det att vi gör det ordentligt. Jag hoppas att vi kan bygga större enighet och mindre polarisering i klimatfrågan så att vi uppnår mer stabilitet och slipper situationer som de vi hade under valet 2022, där alla partier utom ett - Miljöpartiet - gick till val på att förändra den politik som gjorde att man nådde ett kortsiktigt mål. Alla ville alltså sänka bränslepriserna.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.