Svenskt företagsklimat
Interpellation 2014/15:380 av Erik Andersson (M)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2015-03-11
- Överlämnad
- 2015-03-12
- Anmäld
- 2015-03-13
- Sista svarsdatum
- 2015-03-27
- Svarsdatum
- 2015-04-07
- Besvarad
- 2015-04-07
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
När Entreprenörskapskommittén tillsattes våren 2014 var det med ett brett uppdrag att se över det svenska företagsklimatet, inklusive skatter och sociala avgifter. Det hänger ihop naturligt och har stor betydelse för förutsättningarna att starta och driva företag. Det går inte att blunda för att Sverige fortfarande har klart högre skattetryck än genomsnittet bland OECD-länderna.
Nu meddelar regeringen att en ny utredning tillsätts med fokus på innovation men med ett betydligt tunnare uppdrag. Skatter och avgifter, som påverkar företagande, ska inte längre utredas. Det känns märkligt att regeringen väljer att ta bort skatter och avgifter från utredningen då Världsbanken och OECD har påpekat att skattetrycket är ett problemområde.
Att tillsätta en industrikansler och inte se över företagandets villkor, där skatter och avgifter är en betydande del, blir mer av ett slag i luften än hjälp för nya och befintliga företag. I Sverige startas det visserligen många nya företag, men vi måste även bli bättre på att se till att de vill stanna och utvecklas inom landet.
Därför blir min fråga till finansminister Magdalena Andersson:
Vilka åtgärder tänker finansministern vidta för att se över de skatter och avgifter som påverkar företagen?
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2014/15:380
Webb-tv: Svenskt företagsklimat
Dokument från debatten
- Protokoll 2014/15:81 Tisdagen den 7 aprilProtokoll 2014/15:81 Svar på interpellation 2014/15:380 om svenskt företagsklimat
Protokoll från debatten
Anf. 81 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Erik Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att se över de skatter och avgifter som påverkar företagen.
Nya, kunskapsintensiva och växande företag är viktiga för jobb- och värdeskapande. Det ska vara enkelt att starta och driva företag, att kunna växa genom att investera, anställa fler eller exportera. Skatter och avgifter är en komponent i detta. Andra viktiga områden är till exempel internationellt konkurrenskraftiga ramvillkor, väl fungerande och effektiva stödsystem samt god tillgång till kompentent personal. Även samverkan mellan universitet och näringsliv, liksom matchning mellan entreprenörer och idéer samt rörlighet mellan sektorer och branscher, är viktigt för företagande.
Det är viktigt att påpeka att det när det gäller skatters och avgifters effekt på företagande och näringsliv inte bara är storleken på skatteuttaget som påverkar. Det är också viktigt att skattesystemet är robust mot skatteplanering och därmed bidrar till lika förutsättningar mellan företagen, att befintliga skatter upplevs som legitima och rättvisa samt att skatteredovisning och betalning inte är onödigt administrativt betungande. Åtgärder inom skatteområdet kan därför förbättra företagsklimatet i landet även om de inte explicit syftar till att sänka skatteuttaget.
När det gäller bolagsskatt som procent av bnp ligger Sverige under genomsnittet i OECD. Snittet för 2012 var 2,88 procent, och Sveriges bolagsskattekvot låg då på 2,57 procent. Även som andel av de totala skatteintäkterna ligger Sverige under OECD:s genomsnitt, som var 8,53 procent jämfört med 6,08 procent för Sverige. Den svenska bolagsskattesatsen på 22 procent är också lägre än snittet för OECD, som är på 23,4 procent.
Regeringen har tillsatt flera utredningar med ambitionen att förbättra företagsklimatet. Den nämnda nya entreprenörskapsutredningen ska till exempel redogöra för hur beskattningen av entreprenörer och ägare av företag är utformad i ett urval av viktiga konkurrentländer.
Anf. 82 Erik Andersson (M)
Herr talman! Jag vill givetvis tacka finansministern för svaret.
Entreprenörskapskommittén tillsattes för att se över hela det svenska företagsklimatet, inklusive skatter och avgifter. Jag kan konstatera att finansministern delar min uppfattning att det ska vara enkelt att starta och driva företag, och skatter och avgifter är en komponent i detta.
Givetvis finns det en massa andra faktorer som är viktiga och som påverkar företagsklimatet. Jag kan nämna ett rättssäkert system och att man håller ingångna avtal. Det gäller även att vi har myndigheter som bemöter företagen på ett bra sätt. Där vill jag framhäva skattemyndigheten, som verkligen har gått från att leta fel till att hjälpa oss att göra rätt. Det tycker jag är väldigt bra, herr talman. Skattemyndigheten är också uppskattad av privatpersoner, inte bara av företag.
Men det finns andra faktorer. Det handlar ytterst om tillit och förtroende mellan parterna. Det handlar också om förtroende och förutsägbarhet i fråga om vilken politik som ska gälla framöver.
Företagarna är ett kämpande folk. De tål mycket, men de tål inte allt. Någonstans går en gräns för när man väljer att starta företag eller att behålla sitt företag och driva det vidare eller att lägga ned det. Det finns en gräns då de anser att det kanske är enklare att vara anställd.
Skatter och kostnader för arbetskraft, inklusive sociala avgifter, är en av de stora kostnadsposterna för många företag som direkt påverkar lönsamheten och risken med att driva ett företag. Nu aviseras en höjning av arbetsgivaravgiften för unga, ett försämrat ROT-avdrag, ett halverat RUT-avdrag och en höjd bensinskatt och dieselskatt. Då undrar jag, herr talman: Hur kan detta förbättra det svenska företagsklimatet?
Vi måste bli bättre på att se till att företagare och företag väljer att stanna kvar i Sverige, så att vi kan se att hela landet kan växa.
Regeringens aviserade politik slår hårt mot hela landet, i synnerhet mot dem som kanske inte har så många alternativ ute i landsbygden. Då tänker jag särskilt på den aviserade höjningen av bensinskatten och dieselskatten.
Finansministern avslutar sitt svar med att säga:
"Regeringen har tillsatt flera utredningar med ambitionen att förbättra företagsklimatet. Den nämnda nya entreprenörskapsutredningen ska till exempel redogöra för hur beskattningen av entreprenörer och ägare av företag är utformad i ett urval av viktiga konkurrentländer."
Kan finansministern nämna ett förslag där regeringen tänker förbättra företagsklimatet?
Givetvis ska näringsliv och stat samtala, men att utlysa ett innovationsråd och en industrikansler är nog mer ett slag i luften än en reell politik som gynnar företagandet och i synnerhet småföretagandet.
Vi vet redan att det totala skattetrycket är högre i Sverige än i övriga OECD-länder. Det må vara att bolagsskatten ligger lägre i Sverige, på 22 procent jämfört med 23,4 procent för snittet i OECD. Men ansåg Socialdemokraterna att det var ett bra förslag när bolagsskatten sänktes senast, eller röstade ni emot den sänkningen?
Herr talman! Jag anser inte att finansministern riktigt har svarat på min fråga om vilka åtgärder finansministern tänker vidta för att se över de skatter och avgifter som påverkar företagen. Av svaret kan jag utläsa att man tänker titta på hur det ser ut i ett antal konkurrentländer och inget mer. Det blir inga förslag när det gäller skatter och avgifter för företagen den kommande mandatperioden, som jag har förstått av detta svar.
Anf. 83 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Hur skatter påverkar företagsklimatet handlar också om hur man använder skattepengarna. På Erik Andersson låter det som om alla skattehöjningar eller skatteförändringar nödvändigtvis är negativa för företagsklimatet. Men om man använder pengarna på ett begåvat sätt kan det faktiskt stärka företagsklimatet. Annars skulle det vara betydligt färre jobb och sämre tillväxt i länder som har högre skatteuttag än i länder som har lägre skatteuttag, och det är väldigt svårt att hitta något belägg för den tesen.
I stället handlar det om att ta ut skatterna på ett begåvat sätt och sedan också använda pengarna på ett begåvat sätt. Här har regeringen förslag på en rad satsningar som kommer att förbättra företagsklimatet. Det handlar till exempel om de ökade satsningar på järnvägsunderhåll som vi presenterade i dag och som betyder mycket för svenska företag. Detta innebär upp till 20 procents ökning av järnvägsunderhållet, vilket naturligtvis underlättar för företag att få fram de insatsvaror man behöver till fabriken och också få ut sina exportprodukter från fabriken och vidare ut i världen. Behovet av en väl fungerande järnväg är någonting som näringslivet ofta tar upp när man diskuterar med dem.
Jag träffade ett gäng företagare från Stockholmsregionen för några veckor sedan. De beskrev hur jobbigt de tyckte det var att rekrytera inte minst unga personer till företagen, eftersom det är sådana problem på bostadsmarknaden här i storstadsregionen. Det handlade till exempel om ett dataspelsföretag som behövde rekrytera unga ingenjörer som har studerat vid universitet i andra delar av landet och som man nu vill rekrytera till Stockholm. Bostadsmarknaden var ett verkligt hinder för dessa företag när det gällde att rekrytera, och det är klart att en satsning på att bygga nya bostäder, inte minst i våra storstadsregioner, också möjliggör för de här företagen att kunna rekrytera.
På samma sätt vill vi genomföra satsningar på företagsklimatet, bland annat via det innovationsråd med samverkansprogram som statsministern kommer att leda och som kommer att vara ett forum för nya idéer. Där kommer man att diskutera det svenska näringslivets vidare utveckling i Sverige, och det ska också vara basen för ett antal samverkansprogram.
För ett litet land som Sverige som ska klara sig i den globala konkurrensen är det såklart bättre att näringslivet tillsammans med forskningen och politiken diskuterar hur vi ska kunna använda våra resurser på allra bästa sätt för att bygga Sverige starkt inom de områden där vi har potential än att var och en sitter på sin egen kammare och funderar.
Anf. 84 Erik Andersson (M)
Herr talman! Jag är väldigt glad över att statsministern pratar med näringslivet i ett innovationsråd. Jag brukar prata med näringslivet varje vecka, men jag behöver inget innovationsråd eller någon industrikansler för det.
Varför valde man att ta bort skatter och avgifter från utredningen? Det är bara en fråga. Det handlar ju om en utredning där man skulle kunna se om det finns skadliga skatter för företagen eller om det finns andra skatter som är bra.
Det låter nästan på Socialdemokraterna som att vi endast vill sänka skatter. Nej, det vill vi inte - absolut inte. Men vi ser helt enkelt att vissa skatter är skadliga och att vissa skatter är nödvändiga.
Regeringens satsningar på järnvägsunderhållet är bra. Det handlar om 620 miljoner kronor. Alliansregeringen fördubblade satsningen på järnvägsunderhållet, och jag tänkte höra med finansministern, herr talman, hur många kilometer järnväg man kan underhålla för 620 miljoner. Inte så jättemånga, känns det som.
Vilka idéer har den socialdemokratiska regeringen när det gäller problemen på bostadsmarknaden? Jo, det är Miljöpartiets och bostadsminister Kaplans planer på att bygga baracker som blir väldigt dyra med tanke på att de inte kan stå så länge med gällande lagstiftning.
Jag undrar hur det kommer sig att Socialdemokraterna valde att ta bort skatter och avgifter från utredningen. I stället har man valt att bara titta på ett par intressanta konkurrentländer till Sverige för att se om det är något man ska göra. Om man då, när man tittar på länder som man anser vara konkurrenter till Sverige, kommer fram till att det finns vissa skatter och avgifter som är skadliga för landet och som man kanske skulle ändra på, är då finansministern beredd att göra en ändring och möjligtvis sänka skatten eller höja den? Jag skulle gärna vilja veta om finansministern är beredd att titta på detta.
Anf. 85 Monica Green (S)
Herr talman! Det är intressant att diskutera företagsklimatet. Det är oerhört viktigt att vi har ett gott företagsklimat.
Men man måste också väga in fler saker. Jag tror att en del ledamöter bara ser i en snäv cirkel och inte sammanhanget, till exempel hur viktigt det är att man har en bra matchning över hela landet och en bra utbildningsnivå för alla och inte bara för dem som är om sig och kring sig och kommer från studievana hem. Har man en hög utbildningsnivå får man också ett bättre företagsklimat, eftersom företagen får lättare att rekrytera.
Sådana saker tycker jag att man behöver väga in när man pratar om företagsklimat.
En annan sak som jag tycker att man behöver väga in är samförstånd mellan parterna. Det är viktigt att arbetsgivare och fackföreningar är jämbördiga parter så att man kan diskutera sig fram till sjysta villkor och bra löner för dem man anställer på arbetsplatsen.
Sådant kan företag och fackföreningar komma överens om ifall man är jämbördiga parter. Det är också viktigt i företagsklimatet, enligt mitt sätt att se det.
Jag har också noterat att det är många som ofta pratar om skattesubventioner när man talar om bättre företagsklimat: Just vår bransch behöver skattesubventioner. I övrigt tycker vi att det ska vara konkurrens på lika villkor, men just hos oss behöver det vara skattesubventioner.
Jag tycker att man ofta hör den glidningen, och jag beklagar att man inte kan se det i sin helhet. Nu har vi haft en borgerlig regering som sänkte skatterna med 130 miljarder, mest för dem som hade det bäst, och det är klart att då har vi ju inte haft dessa pengar att göra investeringar till järnvägen. Om det nu är så som jag nyss hörde en moderat antyda, att det var för lite till järnvägsunderhållet, så blir det ju spännande att se när skuggbudgeten kommer om Moderaterna har ännu mer pengar till järnvägsunderhållet. Då får vi se var dessa pengar i så fall tas ifrån.
Jag är glad över att vi nu har en socialdemokratisk regering som satsar på utbildning och byggande och på trygga människor, eftersom trygga människor vågar mer. Vi ska också ha ett innovationsråd, även om det antyddes här att det kanske inte behövs. Men jag är glad över att det införs och att vi nu kan se framåt igen och ta oss ur det läge som vi är i.
Anf. 86 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag noterade också att Erik Andersson tyckte att järnvägssatsningen var för liten. Då var det ju väldigt synd att Erik Andersson satt här i kammaren i december och röstade emot en satsning på järnvägen. Jag ser fram emot de stora järnvägssatsningar som nu kommer i den moderata skuggbudgeten i början av maj. Det ska bli intressant att följa detta.
Vad gäller Entreprenörskapskommittén har vi gjort om uppdraget till den och har, precis som Erik Andersson påpekar, sagt att man ska se över beskattningen för entreprenörer och ägare i ett urval av viktiga konkurrentländer.
En del andra skattefrågor har vi flyttat över till andra utredningar, och det beror på att skattefrågor, inte minst 3:12-frågorna, är oerhört lagtekniskt komplicerade. Vi har gjort bedömningen att det är bättre att göra dem i särskilda skatteutredningar, och därför har den utredning om översyn av beskattning vid ägarskiften i fåmansföretag fått i tilläggsuppdrag att också göra en större översyn av 3:12-regelverken. Det är en översyn som kräver väldigt stor detaljkunskap, och därför har vi bedömt att det är bättre att se över det i ett rent skattesammanhang.
Här kan vi också påpeka att det sedan tidigare finns en utredning om skatteregler för incitamentsprogram, och det är självklart att om det kommer förslag på förändringar som är förnuftiga och vettiga kommer vi att titta på dem.
Däremot är det tydligt att vi behöver driva en mer ansvarsfull ekonomisk politik än vad man tidigare har gjort. Den tidigare politiska eran med stora ofinansierade skattesänkningar som har skapat stora underskott i de offentliga finanserna kan inte fortsätta. Nu handlar det om att ta ett fast grepp om de offentliga finanserna.
Anf. 87 Erik Andersson (M)
Herr talman! Jag vill börja med att svara Monica Green. Min minnesbild i fråga om järnvägen är att jag inte nämnde att det skulle vara för lite eller för mycket. Jag frågade hur mycket pengarna räckte till - om jag minns helt rätt. Hur många kilometer räcker satsningen på 620 miljoner till? Det var min fråga. Jag sa att det var bra att man satsar på järnvägen. Underhåll är bra. Om man har investerat i något ska man underhålla det också. Annars är det kapitalförstöring.
Om jag förstår finansministern rätt kommer man att även titta på frågorna om skatter och avgifter - fast i andra utredningar. Det är glädjande med ett sådant besked. Låt mig ge ett svar till både finansministern och Monica Green. Det finns givetvis andra saker som är viktiga för företag än skatter och avgifter, men skatter och avgifter är en viktig komponent i ett företag och en kostnad för ett företag.
Det finns fler saker som är viktiga, som jag nämnde i mitt inledningsanförande, till exempel att respektera ingångna avtal, ett rättssäkert samhälle, lika konkurrensvillkor och utbildning. Det finns många viktiga faktorer för svenskt företagsklimat. Jag kan börja från början och säga att utbildningen i förskolan är viktig för svenskt företagande. Det är klart att allt är viktigt, men nu pratar vi om varför man valde att ta bort frågan om skatter och avgifter från utredningen.
Det är bra med samtal mellan parterna. Staten och kapitalet har alltid samtalat med varandra under tidernas gång. Men samtalen ska ske inte bara med de stora företagen utan också med de små och medelstora företagen.
Herr talman! Jag tackar för svaret.
Anf. 88 Monica Green (S)
Herr talman! Jag tror också att Erik Andersson frågade hur mycket satsningarna räcker till. Men sedan lade Erik Andersson till att han tyckte att det verkade vara lite.
Erik Andersson hade förstås kunnat rösta ja till vår satsning redan den 3 december. Jag beklagar att Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centern, Kristdemokraterna och Folkpartiet gjorde gemensam sak och röstade nej till anslagen till högre satsningar på järnvägsunderhåll och investeringar i infrastruktur - och dessutom röstade nej till alla andra oerhört viktiga satsningar som vi hade lagt fram förslag om. Vi tappar nu nästan ett helt år av reformarbete. Men vi får återkomma.
Vi diskuterar ett gott företagsklimat. Min ingång var att vi behöver väga in många fler saker för att få ett gott företagsklimat, bland annat bra matchning och utbildning i hela landet så att även de som kommer från inte studievana hem har möjlighet att få utbildning.
Anf. 89 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Jag vill tacka Erik Andersson för en intressant och bra interpellationsdebatt. Jag vill också tacka Erik Andersson för hans engagemang i frågor om svensk företagsamhet och för goda villkor för både små och stora företag. Det är viktigt att vi har en gemensam syn i dessa frågor mellan många olika partier. Även om vi har lite olika idéer om hur vi ska nå dit är det bra att vi alla värnar om de svenska företagen, både stora och små, och ett gott företagsklimat.
Jag uppskattar också Erik Anderssons engagemang för järnvägsunderhåll. Det är bra att det finns många riksdagsledamöter som tycker att det är viktigt att underhålla järnvägen. Den satsning som regeringen har presenterat i dag innebär för nästa år en nästan 20-procentig ökning av järnvägsunderhållet. Det är en rejäl förbättring, som vi hoppas ska ge resultat så att det blir något färre problem med järnvägsunderhållet.
Med ett gott företagsklimat räcker det inte bara att underhålla järnvägen. Det innebär att en del ny järnväg behöver byggas. Vi hoppas naturligtvis att det ska finnas många företag i Sverige som behöver varor till sina fabriker och som exporterar stora mängder varor ut i resten av världen. Då behöver vi investera mycket i infrastruktur.
För att detta ska bli möjligt behöver vi på olika sätt arbeta för ett gott företagsklimat i Sverige. Precis som Erik Andersson säger är det viktigt att det finns väl fungerande institutioner, att avtal hålls, att det finns en väl fungerande skatteadministration och att byråkratin fungerar bra.
Infrastrukturen är viktig, och det ska vara möjligt för företag att rekrytera kompetent arbetskraft. Människor ska kunna vidareutbildas så att de kan ta de jobb som finns, och det ska finnas en väl fungerande välfärd i form av äldreomsorg och barnomsorg så att människor kan arbeta på fabriken och få stöd att ta hand om sina barn och äldre.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.