Vindkraft i Hanöbukten
Interpellation 2012/13:267 av Fransson, Josef (SD)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-02-14
- Anmäld
- 2013-02-14
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2013-02-22
- Sista svarsdatum
- 2013-03-07
- Besvarad
- 2013-03-12
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 14 februari
Interpellation
2012/13:267 Vindkraft i Hanöbukten
av Josef Fransson (SD)
till statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Mark- och miljödomstolen i Växjö har nyligen avgivit yttrande angående Blekinge Offshores ansökan om tillstånd att uppföra och driva den havsbaserade vindkraftsanläggningen Blekinge Offshore i Hanöbukten. Yttrandet från mark- och miljödomstolen innebär att ärendet överlämnas till regeringen för avgörande av tillåtligheten. Domstolen konstaterar att verksamheten med en effekt på upp till 2 500 megawatt är tillåten enligt miljöbalken. Vindkraftsparken beräknas vid full utbyggnad kunna producera upp emot åtta terawattimmar el per år. Sverigedemokraterna har vid flertalet tillfällen lyft upp Sveriges vindkraftsambitioner ur ett kritiskt perspektiv, och med anledning av att regeringen nu ska pröva tillståndet om vindkraftsparken i Hanöbukten undrar vi hur statsrådet och regeringen resonerar kring och beräknar följande:
· Om denna vindkraftspark byggs ut till fullo och levererar åtta terawattimmar årlig energi, med hur stort skattebortfall kommer då detta att belasta statskassan jämfört med om vi i stället tillgodosett Sveriges eventuella behov av ny elkraft med våra två stora energislag kärnkraft och vattenkraft? Som bekant beskattas dessa energislag med effektskatt respektive fastighetsskatt som är en väsentlig intäkt i statskassan.
· Med tanke på att Sverige går mot ett betydande energiöverskott, på vilket sätt ligger det i Sveriges medborgares intresse att denna gigantiska investering genomförs, speciellt med tanke på kostnaderna för detta energislag som lastar just medborgare och företag?
· Hur mycket pengar kommer de svenska elkonsumenterna, via elcertifikaten, ungefärligen få erlägga för en vindkraftspark som levererar åtta terawattimmar?
· Om man översätter dessa pengar i offentliganställd personal, hur många poliser, sköterskor och brandmän skulle dessa pengar kunna ge per år?
· Vilka miljövinster räknar statsrådet med att detta ger, speciellt med tanke på att vår elproduktion redan i dag i princip är koldioxidfri?
Debatt
(8 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2012/13:267
Webb-tv: Vindkraft i Hanöbukten
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2012/13:76 Tisdagen den 12 marsProtokoll 2012/13:76 20 § Svar på interpellation 2012/13:267 om vindkraft i Hanöbukten
Protokoll från debatten
Anf. 106 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Fru talman! Josef Fransson har frågat mig hur jag och regeringen resonerar kring och beräknar följande:
Med hur stort skattebortfall kommer statskassan att belastas om vindkraftsparken i Hanöbukten byggs ut till fullo och levererar åtta terawattimmar årlig energi jämfört med om vi i stället tillgodosett Sveriges eventuella behov av ny elkraft med våra två stora energislag kärnkraft och vattenkraft?
Med tanke på att Sverige går mot ett betydande energiöverskott, på vilket sätt ligger det i Sveriges medborgares intresse att denna gigantiska investering genomförs, speciellt med tanke på kostnaderna för detta energislag som belastar just medborgare och företag?
Hur mycket pengar kommer de svenska elkonsumenterna, via elcertifikaten, ungefärligen få erlägga för en vindkraftspark som levererar åtta terawattimmar?
Om man översätter dessa pengar i offentliganställd personal, hur många poliser, sköterskor och brandmän skulle dessa pengar ge per år?
Vilka miljövinster räknar ministern med att detta ger, speciellt med tanke på att vår elproduktion redan i dag i princip är koldioxidfri?
Jag skulle vilja inleda med att informera Josef Fransson om att jag inte kan uttala mig i ett enskilt ärende som bereds i Regeringskansliet för närvarande. Det är fallet med vindkraftsparken i Hanöbukten.
Jag vill dock ta tillfället i akt och förklara regeringens energipolitik som framgår av regeringens energiöverenskommelse.
Sverige har höga ambitioner när det gäller utveckling av förnybar energi. Målet är att till 2020 öka andelen förnybar energi till 50 procent. För att uppnå detta mål använder sig Sverige av en rad styrmedel som till exempel energi- och koldioxidskatter, den europeiska handeln med utsläppsrätter och elcertifikatssystemet. Utvecklingen av den förnybara elproduktionen är en viktig del för att uppnå Sveriges mål om förnybar energi för att minska sårbarheten, öka försörjningstryggheten, och bidra till en ekologiskt hållbar utveckling.
Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat och teknikneutralt styrmedel. Målet för elcertifikatssystemet är enligt riksdagens beslut att höja den förnybara elproduktionen med 25 terawattimmar till 2020 jämfört med 2002. Eftersom systemet är teknikneutralt sker investeringar i de mest konkurrenskraftiga produktionsslagen, till gagn för elkonsumenterna.
År 2011 var elkundernas genomsnittliga kostnad för elcertifikat 4,42 öre per kilowattimme. Ny elproduktion på marknaden innebär ett ökat utbud, vilket medför en prisdämpande effekt för elintensiv industri som är undantagen från kvotplikt i elcertifikatssystemet. Den prisdämpande effekten som härrör från tillkommande elproduktion inom ramen för elcertifikatssystemet kan uppskattas till ca 2 öre per kilowattimme.
Elcertifikatssystemet är ett effektivt och kraftfullt styrmedel för att öka den förnybara elproduktionen. Sverige har redan i dag den i särklass högsta andelen förnybar energi i EU och kommer att ha en tätposition även 2020. Regeringen anser att Sverige har goda förutsättningar att nå en hög ambitionsnivå. En ökad andel förnybar energi är gynnsam för att uppnå de övergripande målen om ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet i hela landet. Förnybar energi är en viktig komponent i regeringens samlade satsning för en väg ut ur beroendet av fossil energi och därmed för minskad klimatpåverkan.
En fortsatt integrering av elmarknaden med Europa är till gagn för Sverige, svenska företag och de svenska konsumenterna. En väl fungerande svensk, nordisk och europeisk marknad bidrar till att EU ska kunna nå de gemensamma mål som ställs inom klimat- och energiområdet. Ett mer effektivt nyttjande av de samlade resurserna förbättrar förutsättningarna för att upprätthålla en hög levnadsstandard, goda villkor för näringslivet och en låg klimatpåverkan.
Anf. 107 Josef Fransson (SD)
Fru talman! Tack för svaret, energiminister Anna-Karin Hatt! I går när jag läste energiministerns interpellationssvar tittade jag för skojs skull lite grann på Svenska kraftnäts hemsida. Där kan man i realtid följa vindkraftsproduktionen i riket. Produktionen låg då på 280 megawatt. Det motsvarar ungefär 7 procent av den installerade effekten av vindkraft i Sverige. Samtidigt var det minusgrader i hela riket, och den totala förbrukningen låg en bra bit över 20 000 megawatt.
Eftersom energi inte lagras är vindkraften högst problematisk. Man kan definitivt inte ersätta kärnkraften med den. Jag tycker att det är någonting som Centerpartiet konsekvent undviker att nämna när man lägger fram sina, enligt mitt tycke, verklighetsfrånvända visioner om 100 procent förnybart.
De mest centrala frågorna till Anna-Karin Hatt bör därför kanske vara: Vad är de du och Centerpartiet vill uppnå med den här utbyggnaden? Vad är det som är så viktigt att ni är beredda att offra så mycket av våra landskap och använda så mycket stål och betong med den miljöbelastning det medför? Vad är det som är så viktigt att ni är beredda att offra hundratals miljarder kronor i ett system som har tjänat oss så väl i årtionden? Vad är det som trasigt? Vad är vi ska lösa?
Jag ställde, precis som Hatt just läste upp, ett antal frågor gällande de här storslagna planerna på en havsbaserad vindkraftspark i Hanöbukten utanför Blekinge. Det är mycket beklagligt om Hatt inte kan uttala sig specifikt i frågan. Det här är en gigantisk investering som jag tycker att vi borde kunna diskutera öppet. Jag hoppas det i alla fall. Det talas om 50 miljarder kronor i investeringar här.
Det kanske är något oklart vad som kommer att hända med elcertifikaten i framtiden och om det ska till nya beslut för att få upp nivåerna. I dag är de ganska låga och sjunkande. Det är svårt att få ihop lönsamheten i vindkraftsproduktionen som den är i dag. Jag gissar att man kommer att höja den framöver. Jag utgår också ifrån att om man bygger dessa åtta terawattimmarna kommer det att äta upp några miljarder varje år av folkets och nationens pengar.
Eftersom ministern, passande nog, inte kunde uttala sig om denna gigantiska investering får vi kanske fortsättningsvis diskutera i stort gällande denna, enligt mig, fullständigt galna satsningen på en utbyggnad av vindkraft i Sverige.
En sak som faktiskt stod med i svaret är någonting där Centerpartiet, likt många andra vindkraftsförespråkare, vänder och vrider på argumentationen på ett rent bedrägligt sätt. I svaret framhåller Hatt den upprepade klyschan att vindkraften ger lägre elpriser. Det är sant i den mån att om det finns ett överutbud på marknaden sjunker priset på Nordpool. Det är givet, men det här överutbudet är uppbyggt kring subventioner. Det är våra medborgare och våra företag som får bekosta detta i flera led. Jag menar därför att det här påståendet är rent bedrägligt.
När det gäller folkets och nationens ekonomi finns det så klart ingen matematik i världen som kan landa i att en dyr produktion blir billigare än en billig produktion. Det säger sig nästan självt. Vindkraften är inte nära att bära sina egna kostnader, framför allt inte nu när vattenkraften har gynnsamma förhållanden och elpriserna därför generellt är ganska låga.
Anf. 108 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Fru talman! Regeringen har höga ambitioner när det gäller att bygga ut den förnybara energin. Skälen till att vi har det är flera. Det ena är att vi har ett behov av att se till att Sverige, för att minska sårbarheten och öka försörjningstryggheten, blir mindre beroende av några få storskaliga energiproduktionsanläggningar i den storskaliga vattenkraften och kärnkraften.
För att vara säkra på att vi har tillräckligt god tillgång på el, och dessutom på klimatsmart el, behöver vi se till att vi får ett starkt förnybart ben i den svenska elförsörjningen. Kontrasten till det är Sverigedemokraterna som vill föra in Sverige på en kortsiktig och osäker energipolitik som i praktiken skulle leda till att vi starkt skulle öka vårt beroende av ett enda dominerande energislag. Det vore inte bra för Sverige, svensk industri och konkurrenskraften.
Vi vet att de dagar när kärnkraften krånglar och de år när vi har lite vatten i vattenmagasinen har vi behov av annan elproduktion för att kunna se till att vi har tillräckligt mycket el när behovet av el är som allra störst.
Om man följer den linje som Josef Fransson och Sverigedemokraterna verkar skissera på skulle det i praktiken leda till att Sverige skulle bli mer beroende av utländsk elproduktion, inte minst för att klara topparna och de situationer där den inhemska produktionen inte klarar av att möta det egna behovet. Det skulle skapa en större osäkerhet för svensk industri och för konsumenten.
Josef Fransson har frågat mig vad skattebortfallet för vindkraft skulle bli jämfört med om man skulle förse Sverige med åtta nya terawattimmar energi via ny kärnkraft eller vattenkraft. Det är en rent hypotetisk fråga som är mycket svår att svara på. Det handlar inte om jag av konstitutionella skäl är förhindrad att uttala mig om ett ärende där det ligger en ansöka på regeringens bord, vilket det gör när det gäller vindkraftsparken i Hanöbukten, där jag av konstitutionella skäl inte kan kommentera det ärendet medan beredningen pågår. Det svåra ligger snarast i att uppskatta Sverigedemokraternas alternativ, det vill säga kostnaden för att antingen expandera kärnkraften eller expandera Vattenkraften.
Alternativet att bygga åtta terawattimmar ny vattenkraft à la Sverigedemokraterna skulle innebära en storskalig expansion av vattenkraften i Sverige. Sveriges allra största vattenkraftverk i Harsprånget producerar i dag cirka två terawattimmar el. Regeringen har i sin energiöverenskommelse sagt att de orörda nationalälvarna fortsatt ska skyddas, och riksdagen har bekräftat den energiöverenskommelsen. Energimyndigheten har i sin långtidsprognos uppskattat att en terawattimme el kan tillkomma från vattenkraften, främst genom effekthöjningar i dagens verk och småskalig vattenkraft.
Att bygga åtta terawattimmar ny vattenkraft skulle förutsätta att man exploaterar de orörda nationalälvarna. Min fråga till Sverigedemokraterna och till Josef Fransson är: Är det Sverigedemokraternas alternativ att bygga ut de orörda nationalälvarna?
När det kommer till kärnkraften föreligger samma osäkerhet. Alliansregeringen har ställt upp mycket tydliga krav och villkor för vad som måste vara uppfyllt för att det ska vara möjligt för någon att ansöka om att få bygga ny kärnkraft i Sverige. Men det finns inte någon formell ansökan om att bygga någon ny kärnkraft i Sverige. Vi vet inte heller om eller när en sådan ansökan kommer att komma in.
Det leder till att det är omöjligt att göra den alternativkalkyl som Josef Fransson begär att jag ska göra.
Anf. 109 Josef Fransson (SD)
Fru talman! Jag fick en direkt fråga om det är Sverigedemokraternas linje att vi ska bygga ut de fredade nationalälvarna. Svaret är kort och gott nej. Vi är å andra sidan ett mycket kärnkraftsvänligt parti som försöker att driva forskningen framåt.
Jag trodde att Centerpartiet var ett marknadsinriktat parti som trodde på marknaden. Vad är det för underskott du pratar om, Anna-Karin Hatt? Tror du inte att marknaden tar hand om det? Tror du inte att kärnkraften byggs om det finns ett behov och en möjlighet att tjäna pengar? Det behövs inga subventioner för det. Det behövs ingen vindkraft för det.
Du säger att vi ska bygga ut vindkraften eftersom vi har ett behov. Jag tror att vi exporterade 20 terawattimmar förra året. Det är inga små mängder vi exporterar, vilket naturligtvis beror på att vi har väldigt goda vattenförhållanden just nu. När hade vi strömavbrott? När hade vi ett energiunderskott i Sverige? Det är klart att vi periodvis har fått importera el. Det är inte så märkligt. Vi exporterar ju större delen av tiden.
Något som jag tycker är mycket besvärande just nu är att vi exporterar betydligt mer än det som vi faktiskt producerar från vindkraftverken. Under hela 2012 hade en export som mer eller mindre var större än vindkraftsproduktionen.
Då blir konsekvensen att Sverige har byggt upp förmågan att producera el för att sedan exportera den. Man använder Sveriges medborgares pengar i form av elcertifikat och skattebortfall för att sälja energin till underpris till Danmark, Tyskland eller något annat land. Det är motbjudande att man använder Sveriges medborgares pengar på detta sätt.
Det brukar heta att Sverige ska bygga vindkraft för miljöns skull. Anna-Karin Hatt har inte sagt så mycket om det i denna debatt, men det är extremt förledande retorik man använder när man marknadsför vindkraften.
Kärnkraften brukar vara ett argument, men inte heller det har Anna-Karin Hatt använt i dag. Sverige kan inte ersätta kärnkraften med vindkraft; det är inte möjligt. Skulle man försöka sig på det skulle det innebära enorma ingrepp i den svenska miljön, om man ska börja bygga ut en reglerförmåga och bygga nya ledningar och en massa saker. Det kommer att gå mycket stål och betong till det.
För ett par veckor sedan gick det en dokumentär på tv som hette
Kampen om de sällsynta metallerna
. Den handlade om den sällsynta jordartsmetallen neodym som används i de moderna vindkraftverk vi sätter upp i Sverige i dag.
Hur kan man som förment miljövän stå tyst och titta på när vi importerar och bygger in flera hundra kilo neodym i många snurror?
Jag har tagit upp detta vid ett par tillfällen före dokumentären, men nu när kunskapen är ute kan vi kanske få en debatt om konsekvenserna för den kinesiska befolkningen som tvingas leva under en regim som inte gör sitt bästa för medborgarna alla gånger. Vi bidrar ju till att upprätthålla en efterfrågan på dessa produkter på grund av vår så kallade miljöpolitik. Kvinnorna får missfall och barnen dör. Det är lungsjukdomar, benskörhet och så vidare. Kan vi låtsas att vindkraften är så miljövänlig när vi vet hur det ser ut?
Anf. 110 Mikael Jansson (SD)
Fru talman! Vindkraft är i Sverige en mycket tvivelaktig form för storskalig elproduktion, som min kollega Josef Fransson har framfört. När fördelar med att investera i vindkraft saknas är det desto mer viktigt att se kritiskt på nackdelarna.
För vårt luftförsvar kan vindkraften sätta en käpp i hjulet. Jag har själv sett på flygspaningsradar hur vindkraft felaktigt kan tas för en flygande farkost. Särskilt allvarligt är det med Gripenplanens dopplerradar. Även dopplerradarn kan nämligen ta fel på ett vindkraftverk och tolka det som en fientlig helikopter. Ännu värre blir det om dopplerradarn för ett stridflygsplan i kolonn tolkar vindkraftverket som framförvarande plan i kolonnen. Försvarsmakten vill därför inte ha vindkraft närmare än fyra mil från sina tio militära flygplatser.
Det låga antalet militära flygplatser vi har i dag beror på den kraftiga nedrustning som gjordes i seklets början när territorialförsvaret avskaffades. Det välfungerande Bas 90-systemet med ett större antal skyddade militära flygplatser och alternativa kortbanor i det reguljära vägnätet avskaffades då.
Riksdagen har återtagit målet att svenskt territorium ska kunna försvaras med viss totalförmåga. Detta sammantaget med den enorma ryska upprustningen gör att det är troligt att vi åter måste börja skydda och sprida våra militära flygplatser för att ge vårt luftförsvar trovärdighet.
Kan statsrådet se en utveckling där Försvarsmakten får peka ut fler områden i landet där vindkraft helt förbjuds i syfte att möjliggöra en uppbyggnad av flera militära flygplatser?
Anf. 111 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Fru talman! Vi har i Sverige valt ett smart marknadsbaserat system för att främja utbyggnaden av den förnybara elproduktionen. Jag redogjorde i mitt svar för att den genomsnittliga kostnaden för de gröna elcertifikaten 2011 var 4,4 öre per kilowattimme. Det är en tiondel av vad konsumenterna i Tyskland får betala för utbyggnaden av den förnybara energin där.
Det är bra, och jag är som energiminister glad och stolt över att vi har valt ett marknadsbaserat system som ger oss mycket förnybar el till en låg kostnad för konsumenterna.
Att vindkraften har vuxit sju gånger om sedan 2006, att elproduktionen från biobränslen har ökat med 50 procent sedan 2006 och att över 50 procent av all el i Sverige är förnybar pressar priserna. I dagsläget har vi det lägsta elpriset i Sverige på fem år. Det är i ett utsatt konkurrensläge bra för svensk industri och för svenska jobb och för de hushåll som ska betala sina elräkningar. Som energiminister är jag glad och stolt över detta.
Josef Fransson argumenterar som om vi enbart har en nationell energimarknad. Så är det inte. Vi har en integrerad nordisk energimarknad för att vi behöver det och för att vi behöver hjälpas åt i en större kontext. De gånger som Sverige har underskott kan vi importera vattenkraftsel från Norge. Andra dagar, majoriteten av alla dagar just nu, kan vi exportera koldioxidfri el till andra länder och hjälpa dem att täcka sina behov.
Det är precis så vi behöver arbeta tillsammans för att på bästa sätt utnyttja våra resurser och se till att vi har ett alltmer integrerat nordiskt energisystem och i förlängningen också ett integrerat europeiskt system.
Vi får mycket förnybar el till en låg kostnad för konsumenten, och det ska vi vara glada och stolta över i Sverige.
När det gäller riksintresset försvaret och riksintresset vindkraften har regeringen tydliggjort i budgetpropositionen att båda dessa intressen är viktiga. Det är viktigt att försvaret och vindkraften kan samsas och agera sida vid sida.
Just därför har Försvarsmakten fått i uppdrag av regeringen att återkomma i vår och tydligt redogöra för vad man har gjort för att bli bättre på att informera om var det föreligger problem att ha vindkraft och försvar sida vid sida och var det inte föreligger problem och hur man kan bli bättre på att samverka med andra myndigheter.
Försvarsmakten har också i uppdrag att komma in tidigare i processen. Som vindkraftsexploatör är det bra att tidigt få veta att hindren är så stora att man inte kan gå vidare med en etablering. Då kan man vända blicken någon annanstans.
Ur svenskt intresse är det viktigt att vi ser till att vi kan komma i åtnjutande av de bästa vindlägen vi har så att vi steg för steg kan bygga ut detta starka förnybara ben i elproduktionen. Det är bra för konkurrenskraften, för försörjningstryggheten, för klimatet, för miljön och för elpriset, både för svenska konsumenter och för den svenska energiintensiva industrin.
Anf. 112 Josef Fransson (SD)
Fru talman! Till skillnad från Anna-Karin Hatt tycker jag inte att 4,4 öre per kilowattimme är lite. På hela vår energiproduktion motsvarar 1 öre ca 1,4 miljarder om vi årligen producerar 140 terawattimmar, så 4,4 öre blir väl närmare 8 miljarder.
Jag tycker att neodymdiskussionen är intressant. Jag förväntade mig inte att jag skulle få några svar här i dag, men kanske får jag något i Anna-Karin Hatts sista inlägg. Om Anna-Karin Hatt inte har sett dokumentären kan hon gå hem och titta på den, för den är intressant. Vi behöver ta diskussionen om det är moraliskt riktigt att använda så stora mängder neodym med tanke på att det bara finns i Kina och att Kinas regim är som den är med det mänskliga lidande som det medför. Dokumentären heter som sagt
Kampen om de sällsynta metallerna
.
Jag vet att ministern talar för regeringen, så hon kan egentligen inte tala för Centerpartiet. Men jag vet att Centerpartiet har som ambition att vi ska ta bort kärnkraften, och det lyser ju igenom inte minst i energiuppgörelsen, där jag utgår ifrån att det är Centerpartiet som har sett till att det har blivit väldigt krångligt, byråkratiskt och besvärligt att bygga ny kärnkraft i Sverige. Det kanske du vill bemöta - det vet jag inte.
Jag skulle i alla fall vilja se att vi inför ett marknadsbaserat system, där marknaden får ta hand om behovet och efterfrågan. Det förvånar mig att Centerpartiet i andra sammanhang ger sken av att vara ett marknadsorienterat parti.
Anf. 113 Statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Fru talman! Sverige har
en
energipolitik. Bakom den står Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Vi har tillsammans förhandlat fram den energipolitiken och står tillsammans för den energipolitik som har gällt och gäller från 2009 och fortsatt.
Den energipolitiken är bra, för den levererar nu resultat. Den gör att vårt energisystem steg för steg blir mer diversifierat, att vi steg för steg ställer om mot ökad hållbarhet. Den har inte minst lett till att vi förra året, 2012, producerade mer el i Sverige än vad vi någonsin har gjort.
Det gör det också möjligt för oss att ha ett mycket lågt elpris. Precis i det läge vi befinner oss just nu, när svensk industri ska tampas med industrier i andra delar av världen, är det mycket viktigt. Här spelar den förnybara elproduktionen stor roll. När den kommer in på slutet pressar den marginalerna och pressar ned priset på den sist producerade kilowattimmen.
Josef Fransson har ifrågasatt meningen med att bygga ny vindkraft och den kostnad det medför. Precis som jag har redogjort för i svaret är min och regeringens övertygelse att satsningar på förnybar energi och satsningar på effektivare energianvändning är bra för svensk försörjningstrygghet och bra för den svenska konkurrenskraften. Det leder till att vi kan få fram svensk forskning och svenskt företagsamhet som kan ta en ledande roll i den globala omställningen till en kolsnål ekonomi.
Det leder också till att vi tack vare Sveriges rika, gröna resurser kan se till att vara med och exportera miljövänlig, koldioxidfri el till andra länder som gör att de kan stänga ned annan, klimatskadlig energiproduktion.
Klimatfrågan känner inga gränser. När klimatfrågan inte gör det och när koldioxidutsläppen inte gör det, då kan inte heller de gränsöverskridande lösningarna stanna vid gränsen, utan då måste vi arbeta tillsammans i Norden och Europa för att lösa våra gemensamma problem.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.