Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Den svenska exporten

Interpellation 2012/13:129 av Vestlund, Börje (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2012-11-15
Anmäld
2012-11-15
Besvarad
2012-11-27
Sista svarsdatum
2012-11-29

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 15 november

Interpellation

2012/13:129 Den svenska exporten

av Börje Vestlund (S)

till statsrådet Ewa Björling (M)

Sverige har ju, som regeringen och för övrigt alla andra partier hävdat, klarat sig relativt bra i den ekonomiska kris som stora delar av Europa just nu genomgår, men nu anas allt fler orosmoln för hur utvecklingen kommer att gestalta sig. En av de indikatorer som är mycket tydlig är att varuexporten minskade med drygt 13 procent för september månad; för EU var minskningen 7 procent och för hela världen var det 7 procent. Sverige hade för september månad en betydlig större nedgång i varuexporten än vad övriga EU och hela världen hade. Detta ska självklart tas med en nypa salt då det avser en månad, men signalen är tydlig, Sverige kan vara på väg mot en betydligt sämre ekonomisk utveckling än vad vi vant oss vid de senaste åren.

Statsrådet har uttalat att hon vill öka exporten till det dubbla fram till 2015. Regeringskansliet har tagit fram programmet 40 åtgärder för ökad export. Det är ett utmärkt program, det enda som möjligen är ett problem är att många åtgärder är på sikt och kanske inte kommer att genomföras förrän om flera år. Nu när vi står inför en förmodad nedgång i ekonomin vill jag fråga statsrådet:

Vilka ytterligare åtgärder är statsrådet beredd att föreslå för att öka exporten eller möjligen minska en nedgång vi nu kan befara?

Debatt

(10 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2012/13:129, Den svenska exporten

Interpellationsdebatt 2012/13:129

Webb-tv: Den svenska exporten

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ewa Björling (M)
Anf. 36 Statsrådet Ewa Björling (M)
Fru talman! Börje Vestlund har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att föreslå för att öka exporten eller minska den nedgång vi kan befara. Fru talman! Jag välkomnar intresset för den svenska exportens utveckling då svensk utrikeshandel utgör en hörnsten för vårt lands välstånd. För att svenska företag ska lyckas expandera, växa och anställa måste de erbjudas bra förutsättningar att handla med varor och tjänster i andra länder. Som ett resultat av finanskrisen rasade vår varuexport 2009 med 17 procent, vilket ledde till en kraftig inbromsning i tillväxten och tusentals förlorade jobb. Det var viktigt med krafttag och nytänkande på exportfronten, därför presenterade jag 2010 en ambitiös vision för den svenska handelspolitiken. Exporten återhämtade sig starkt under 2010 och 2011, men mot bakgrund av flera tunga orosmoln i horisonten lanserades ett program med 40 konkreta åtgärder för att bidra till ökad utrikeshandel. Jag kan här bara nämna några av dessa. I arbetet för ökad global frihandel arbetar vi bland annat för att få ett positivt avslut på WTO:s Doharunda samt för ett frihandelsavtal för it-varor och -tjänster samt teknologier. För att öka handeln med strategiska marknader arbetar vi för ett frihandelsavtal mellan EU och USA, EU och Kanada och andra viktiga marknader. Likaså ökade vi anslaget för exportfrämjande till tillväxtmarknader som BRIC-länderna och Irak, med särskilt fokus på små och medelstora företag samt framtidsbranscher. Jag är glad att vi kunde enas med Socialdemokraterna om den satsningen. Exportvisionen omfattar även att arbeta för en tydligare och positiv Sverigebild. Därför följer svenska ambassader nu en främjandekalender, där olika aktiviteter för Sverigebilden fokuserar på olika teman vid särskilda tidsperioder. Likaså är Sverige drivande för att skapa en öppnare och mer handelsvänlig EU-marknad, till exempel genom ett enhetligt EU-patent och att yrkesförbud och andra nationella regler inte får användas för att hindra tjänstehandeln. För att förbättra hur exportresurser hemmavid används skapar vi en ny och vassare organisation för både export- och investeringsfrämjandet. En enig riksdag, förutom Socialdemokraterna, ställde sig bakom regeringens förslag på en sammanslagning av Sveriges exportråd och Invest Sweden. Utöver detta arbetar vi aktivt för att svenskar med internationell kompetens - våra kosmopoliter - bättre ska kunna bidra till företagens affärsmöjligheter. Regeringen satsar även på att utveckla exporten i branscher med outnyttjad potential, som livsmedel, miljöteknik, de kreativa näringarna samt hälso- och sjukvård. Det rör sig om sektorer som är mindre konjunkturkänsliga än den traditionella industrin och som bidrar till att bredda exporten. Redan under finanskrisen stärkte vi det statliga exportkreditsystemet genom Exportkreditnämnden och AB Svensk Exportkredit. Det gjorde att svenska företag kunde hitta finansiering av sin export trots att bankerna blev försiktigare med att ställa ut krediter. Behovet av statliga exportkrediter kvarstår, och vi arbetar nu för att även små och medelstora företag ska bli medvetna om dessa finansieringsmöjligheter. Fru talman! Läget i den globala ekonomin är fortsatt osäkert, och situationen slår också mot Sverige. Minskad efterfrågan i världsekonomin, inte minst i Europa, innebär särskilda utmaningar för svensk ekonomi. Inte nog med det, vi ser oroande signaler på att protektionismen är på frammarsch i världen. Regeringen arbetar aktivt för att skapa förbättrade möjligheter för svenska företag att handla internationellt, inte minst inom ramen för arbetet med att genomföra de 40 åtgärder som hänger samman med exportvisionen. Regeringen följer utvecklingen i vår omvärld noga, men i dagsläget behöver vi främst fokusera på att effektivt genomföra de åtgärder som vi tidigare identifierat inom ramen för vårt åtgärdsprogram. Många åtgärder är på god väg att genomföras, men mycket arbete kvarstår. Det är slutligen viktigt att understryka att hela regeringen arbetar för att stärka den svenska ekonomins internationella konkurrenskraft. Grunden är stabila offentliga finanser samt ett förbättrat jobb- och näringslivsklimat. Särskilt värt att nämna i detta sammanhang är regeringens kommande satsningar på infrastruktur, forskning, utveckling och innovation samt sänkt bolagsskatt, vilka alla kommer att bidra till att stärka den svenska konkurrenskraften.
Börje Vestlund (S)
Anf. 37 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Precis som statsrådet säger är det inte särskilt ofta som vi diskuterar handelspolitik i denna kammare. Men när det någon gång sker ska det vara ordentligt. Dess värre är det inte en fråga som vi är så oeniga om, men vi får försöka göra det bästa av situationen. Det kan kanske också vara bra att vi vid något tillfälle har ett samtal och inte i första hand ska försöka övervinna varandra i det sista replikskiftet. Mycket i statsrådets svar stämmer. Men regeringen har ibland en förmåga att säga att det var så hemskt under finanskrisen 2009. Tittar man hur det såg ut rasade det mycket snabbt nedåt. Sedan kallades man tigerekonomi. Men det gick nästan lika snabbt upp, men jag ska erkänna att det tog lite längre tid. Man kan likna det vid en ispik som först gick rakt ned och sedan upp. Denna utmärkta exportvision med 40 åtgärder står vi socialdemokrater i princip bakom. Men det finns säkert någon punkt där som vi skulle kunna vara lite oeniga om eller tveksamma till. Men i allt väsentligt är vi överens. Problemet med denna exportvision är att mycket i den är långsiktigt. Det är inte så säkert att WTO:s Doharunda kommer att avslutas i år och kanske inte nästa år heller, och framför allt inte under denna lågkonjunktur. Det går sisådär i förhandlingarna mellan EU och USA. Det finns en lång rad saker som är bra på sikt. Men vi har inte sett så mycket av det än, och vi kan inte säga att vi ska lösa de problem vi har med en nedåtgående export. Nu gällde detta september månad, men allt tyder på att det ser likadant ut i oktober i alla fall. Sedan får vi se hur det kommer att se ut framöver. Det som statsrådet sade om EU är naturligtvis riktigt. Problemet med det är egentligen att man på EU-nivå är mycket bra på att fatta besluten. Sedan tar det mycket längre tid, för att inte säga alldeles för lång tid, att få dessa saker implementerade i de olika lagstiftningarna. Statsrådet nämnde sammanslagningen av Exportrådet och Invest Sweden. Det var tur i detta sammanhang att man lyssnade ordentligt på debatten. När man sammanför dem har man faktiskt tittat på hur man på bästa sätt ska få in investeringsfrämjandet i Exportrådets verksamhet, så att detta inte helt och hållet glöms bort, vilket man riskerade med det upplägg som man hade från början. Det är bra att man satsar på branscher med outnyttjad potential. Men vad är nästa del som man ska satsa på? Det kan inte bara handla om detta. Då går vi ned i denna förmodade lågkonjunktur, men vi har egentligen ganska få medel att ta till. Därför är det viktigt att vi även fortsättningsvis har en aktiv politik vad gäller handeln. Statsrådet talade om sänkt bolagsskatt. Det är knappast en strukturreform att sänka bolagsskatten. Vi kan konstatera att det är många företag som varslar i dag. De ser inte sänkt bolagsskatt som en möjlighet. Slutligen vill jag ställa en fråga till ministern. Har ministern verkligen inte några fler åtgärder att ta till än att bara hänvisa till gamla åtgärder?
Gunnar Andrén (FP)
Anf. 38 Gunnar Andrén (FP)
Fru talman! Jag vill tacka Börje Vestlund för att han har ställt denna fråga. Handelsfrågor väcker inte ofta så stort intresse. Jag vill gärna säga att Börje Vestlund ofta ställer frågor som är mycket viktiga för det svenska välståndet. Det är viktigt att vi kan debattera dessa frågor även om antalet åhörare på läktaren är mindre än man skulle ha hoppats. Fru talman! Inget har gagnat den svenska välfärden så mycket som den fria handeln. Utan den skulle vi inte ha råd med det välstånd som vi håller oss med i vårt land. Från borttagandet av det bottniska handelstvånget till tullstriden 1887 har det varit otroligt värdefullt att de svenska företagen har haft goda villkor och kunnat exportera så mycket. Vi ser att de stora svenska företagen är mycket viktiga för vår levnadsstandard och för vår möjlighet att upprätthålla välfärden. Man behöver bara nämna ABB, Ericsson, Atlas Copco, Sandvik, Volvo och inte minst LKAB, ett statligt företag, Saab i Linköping, Scania och handelsföretag som Hennes & Mauritz och Ikea och alla våra viktiga skogsföretag som fru talman är väl bekant med från Sundsvall och Västernorrland. Det är klart att vi alltid måste se till att vi har mycket goda förutsättningar för alla dessa stora företag. Om det är någonting som vi har märkt under de allra senaste åren så är det vikten av att knyta samman det mänskliga och det tekniska produktionskapital som vi exporterar med finansieringsvillkoren. Om det var någonting som var bekymmersamt så var det när exporten föll med 17 procent 2009, vilket statsrådet nämnde. Då skakade hela Sverige, vill jag påstå. Jag vill inte efterlysa fler åtgärder, men jag efterlyser ytterligare en betoning av att svenska exportföretag får mycket goda finansieringsvillkor. Det som vi framför allt såg var att när goda finansieringsvillkor föll bort och företagen skulle hitta finansiering på den internationella kapitalmarknaden och något internationellt kapital inte fanns gick det i hög grad ut över sysselsättningen i Sverige. Därför är det så oerhört viktigt att vi också har goda finansieringsvillkor. Den organisation som vi har för detta med olika garantivillkor är säkert mycket bra. Men här får vi aldrig förtröttas när det gäller att se till att vi också i denna del håller oss i topp i den internationella konkurrensen så att våra företag kan exportera och att vi klarar välståndet i vårt land. Jag ska sluta detta anförande på följande sätt: Det är aldrig fel att göra rätt.
Ewa Björling (M)
Anf. 39 Statsrådet Ewa Björling (M)
Fru talman! Jag tackar för inläggen här. Börje Vestlund fokuserade på att många av dessa åtgärder är långsiktiga. Det kan vi vara överens om. Jag kan också tillägga att flera av dem inte bara handlar om hur vi bedriver politik här i Sverige. Vi är också mycket beroende av vår omvärld, som Doharundan är ett ypperligt exempel på det - någonting som är mycket svårt. Just nu ser det mörkt ut för Doharundan. Det stämmer mycket väl. Men inför nästa ministermöte i december år 2013 har vi just nu förhoppningen att sy ihop något slags minipaket i delar av Doharundan där vi ändå är överens. Under den tid som det ser mörkt ut för Doharundan gäller det att man än mer intensivt bedriver förhandlingar om bilaterala och regionala frihandelsavtal. Det är någonting som EU fokuserar starkt på nu. Jag ska snart resa till Bryssel på Foreign Affairs Council, handelsdelen, och diskutera om man eventuellt kan påbörja en frihandelsavtalsförhandling med Japan. Det är en mycket viktig nation. Det skulle underlätta enormt om vi kunde få ett frihandelsavtal. Nästa steg är USA. Vi är just nu i slutfasen av förhandlingarna när det gäller avtal med Kanada. Vi har ett annat på gång med Indien och fler därtill. Det jag skulle vilja se som vore nytt i detta perspektiv handlar mycket om att starta upp frågan om ett grönt frihandelsavtal, det vill säga att underlätta för gröna tjänster, varor och teknologier. Det ska helt enkelt vara billigare för människor att välja det som är grönt. Ett annat område är att förnya ITA-avtalet, som handlar om många av de tekniska produkter människor omger sig med i dag. Det är i dag 15 år gammalt och till vissa delar ganska förlegat. Det hoppas jag alltså kommer att förnyas. Detta gäller mer på den globala nivån och för EU i förhållande till tredjeland eller annan region. När det gäller egna initiativ inom EU är det otroligt viktigt att vi nu implementerar tjänstedirektivet fullt ut. Det finns nämligen uträkningar på att vi om vi gjorde det skulle kunna tjäna 330 miljarder. Det vore en fantastisk vitamininjektion för EU:s ekonomi. Vi är dock inte där ännu. Det är precis som Börje Vestlund sade: Vi är bra på ny EU-lagstiftning, men när det sedan handlar om att komma hem till respektive nation och verkställa detta går det betydligt långsammare. En annan fråga jag har drivit länge och som nu är väldigt nära mål handlar om EU-patentet. Där hoppas vi att det kommer att kunna bli ett patent under 2014. Det finns en hel rad sådana åtgärder som vi arbetar med på den inre marknaden. Ytterligare en fråga, där Sverige också går i bräschen, är den om bättre e-handel inom Europa. Inte minst kommer vi att ta upp denna fråga under vårt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet nästa år och se hur Norden kan gå i bräschen för en utökad e-handel. Det finns många hinder och svårigheter på den vägen i dag. Många handlar på nätet i Sverige, men inte särskilt många handlar på nätet utanför Sverige, just för att man känner sig osäker som konsument. Dessutom finns det företagare som helt enkelt inte känner att de är trygga på nätet i dag. Detta är ett viktigt nytt område att satsa på. Jag får fortsätta i mitt nästa inlägg.
Börje Vestlund (S)
Anf. 40 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Jag har ytterligare en kommentar med tanke på svaret, och det gäller kampen mot protektionism. Det är inte så att protektionism är något som minskar i världen. Tvärtom ökar det i världen, och hur man ska hantera det globalt är lite svårt att veta. Jag tror inte att det är någon som har lösningen på det. Vi är tack och lov ett litet, exportberoende land som också älskar frihandel. Det finns en ganska gemensam uppfattning här - det finns lite invändningar, men i allt väsentligt tycker kammaren att frihandel är någonting bra. Det jag skulle vilja efterfråga är till exempel vad man gör med den allt större andel små och medelstora företag som inte finns ute på exportmarknaden men som skulle kunna exportera. När man frågar småföretagen varför de inte försöker säger de att de inte har råd med de avgifter Exportrådet har. Det är en enkel, konkret fråga man skulle kunna ta tag i redan i dag. De säger att de inte har råd att delta i en delegation för att åka utomlands. De vet inte ens vilka kontaktvägarna är utan frågar: Hur får man upp kontakterna? Exportrådet har regionala kontor över hela vårt land. Varför har man inte en aktivt uppsökande verksamhet mot de små och medelstora företag som eventuellt skulle kunna exportera? Det är väldigt mycket diskussioner om BRIC-länder, USA och Sydostasien. De kan helt klart i framtiden bli riktigt viktiga marknader för Sverige. Men om man tittar på siffrorna ser man att sanningen är att de inte ens är i närheten av vad vi skulle kunna kalla viktiga exportländer i dag. Vi har inte kommit så långt, utan tvärtom. Våra viktigaste exportländer är - nu är detta inget konstigt; så är det nämligen över hela världen - våra grannar. Det är Tyskland, Norge, Danmark och Storbritannien. Det är klart att det om man slår ihop alla BRIC-länder blir lite mer, men jag vill mena att Brasilien kommer ganska långt ned på listan - på tionde eller elfte plats om jag minns rätt. Indien kommer ännu längre ned. Kina ligger en bit ned också. Visionen man har, att man hela tiden ska vara i framför allt Sydostasien, BRIC-länderna och USA för att hitta ett avtal på detta är alltså möjligen viktigt, men än viktigare är att vi är hos våra grannar och ser om det finns någonting vi kan göra där. Finns det någonting ytterligare vi kan göra för att komma in på denna marknad? Finns det någonting vi från vår sida skulle kunna hitta på? EU-patentet är jätteviktigt, men jag kan vara lite tveksam till exakt vad det skulle innebära. Att det är viktigt med ett patent är vi alla överens om, men vad det skulle innebära för den inre marknaden är jag osäker på. Däremot får man väl nästan säga att det är en skandal ur handelspolitisk synpunkt att frågan om e-handel än i dag inte är löst. Jag har suttit i denna kammare i tio år och under nästan hela den tiden i EU-nämnden, och e-handeln tror jag har nämnts hela tiden. Jag undrar dock fortfarande: Varför kan man inte göra mer för att små och medelstora företag ska få möjlighet att exportera för en billigare peng än i dag?
Carina Adolfsson Elgestam (S)
Anf. 41 Carina Adolfsson Elgestam (S)
Fru talman! Ministern säger i sitt svar att vår varuexport rasade med 17 procent 2009, som ett resultat av finanskrisen. Det ledde till en kraftig inbromsning i tillväxten och till att tusentals jobb gick förlorade. Så var det tyvärr. Visst var det också så att en hel del företag, precis som ministern skriver i sitt svar, reste sig igen och kunde återanställa. Framför allt fick de tillbaka delar av sina ordrar, vilket var positivt. Men det var långt ifrån alla som kom tillbaka upp till 100 procent, eller 110 som man kanske låg på innan. Det ministern uttalade 2010 och som i svaret sägs vara en ambitiös vision var att vi skulle fördubbla exporten till 2015. Ministern uttryckte denna vision 2010, och jag tycker fortfarande att det var ett väldigt bra förslag. Tyvärr är det en lång resa kvar, kan man konstatera. Jag säger "tyvärr" eftersom detta i allra högsta grad handlar om företagande och jobb i Sverige. Ministern säger bland annat i svaret: Vi har sänkt bolagsskatten, och vi har slagit ihop Exportrådet med Investeringsfrämjandet. Då kan jag inte låta bli att tänka på alla företag hemma i Kronoberg som är små och medelstora. För dem tror jag inte att något av dessa två förslag är till något större gagn precis just nu när de ligger och balanserar med ordrar som inte kommer in och när de lägger varsel. De har ingen glädje av sänkt bolagsskatt som kommer att träda i kraft i framtiden, och de är inte den typen av stora företag. Tyvärr, Gunnar Andrén, hörde jag mycket tydligt vad du sade i ditt inlägg. Det var förvisso väldigt många kloka ord, men det handlade om de stora företagen. Vi har så väldigt många små och medelstora företag som är ute på marknaden, men det är fler som kan komma ut på marknaden. Det är för att fler ska komma ut på marknaden som det behövs förslag och åtgärder. Om nu inte Gunnar Andrén här i kammaren vill begära eller kräva åtgärder kan vi från oppositionen göra det. Det är faktiskt hög tid. Det är bråttom att vi kommer till skott med konkreta åtgärder för hur vi kan få ut fler av de företag som nu kanske känner osäkerhet över om de vågar ta steget eller inte, just för att marknaden ser ut som den gör - inte minst i vårt närområde, vilket Börje Vestlund var inne på. Det är sådana konkreta åtgärder som åtminstone jag upplever, fru talman, saknas i det här svaret. Här är ett gyllene tillfälle. Vad säger ministern till underleverantörerna i Småland som just nu lever under en ganska stor osäkerhet? Det gäller inte bara Kronobergs län utan hela Småland, vi har väldigt mycket industrisysselsättning där. Vi vill gärna fortsätta i och med att det finns en hel del högteknologi där, och det finns väldigt mycket som går att utveckla inför framtiden. Jag vet - det har gjorts undersökningar - att det finns mer än 400 företag som, om man bara hjälper dem lite på traven med vissa insatser, skulle kunna komma ut och nå nya marknader. Är ministern beredd att vidta några konkreta åtgärder?
Ewa Björling (M)
Anf. 42 Statsrådet Ewa Björling (M)
Fru talman! Låt oss gå in lite närmare på vad vi kan göra här i Sverige och hur situationen ser ut här hemma. Jag genomförde under hösten en tre dagars tur med Exporttåget från Sveg upp till Gällivare och träffade över 100 företag, många av dem små, från enmansföretagare till företag med upp till 1 600 personer, och lyssnade av: Var ser de möjligheter och var ser de problem när det gäller export? Mycket av det som Börje Vestlund säger stämmer precis. Sanningen är att närmarknaden är otroligt viktig, i det här fallet för de flesta Norge. Norge finns det en hel del problem med, det vet vi sedan tidigare. Jag kan nämna ett exempel, och det är osttullarna. Jag kan ta ett annat exempel. Småföretagare ska betala moms i förtid när de vill ta med sig maskiner in i Norge. Det blir omöjligt att inte ens lämna något slags offert. Det finns flera exempel på gränshinder och handelshinder i vårt närmaste grannland. Det är ganska fascinerande att det i dag är enklare och billigare att handla med Sydkorea på andra sidan jordklotet därför att vi har ett frihandelsavtal med dem än med Norge där vi själva kan gå över gränsen. Det här jobbar vi med, inte minst i Nordiska ministerrådet där vi tar upp frågan om gränshinder. Det kommer att vara en av de viktigaste frågorna på agendan under vårt ordförandeskap nästa år. Vi påpekar ständigt hur situationen ser ut i fråga om Norge. För Norge är Sverige en viktig marknad, så det är bra om det här fungerar. Vi tittar också närmare på regional exportrådgivning och hur vi kan utveckla den. Det var en av de delar som ingick i de 50 extra miljoner som vi beslutade om tillsammans med Socialdemokraterna. Hur kan vi få bättre regional exportrådgivning? Jag håller med där, den är inte tillräcklig i dag. Det behövs fler kontakter ut till små och medelstora företag, mer information om vilka delegationer man kan följa med på ute i världen, eventuella mässdeltaganden och så vidare. Det var många som kommenterade detta och tyckte att Exportrådet är för dyrt. Det finns inte rätt avpassad produkt för en småföretagare, utan det är ofta stora komplicerade marknadsanalyser för väldigt mycket pengar. Exportrådet tittar på hur man kan anpassa kostnaderna för att det ska bli mer rimligt för småföretagare. Jag vill vara tydlig med att jag inte tycker att det ska vara helt gratis. Om man har ett företag ska man vara medveten om att vill man göra en exportsatsning och titta på marknadsföring i ett annat land blir det självklart en kostnad som man måste vara beredd att ta när man satsar utomlands. Däremot kan vi se till att det blir rätt produkt och att den finns till ett rimligt pris. Kort om EU-patentet: Skillnaden blir att i stället för att söka EU-patent i varje land i EU i dag, som skulle vara 26 olika patent, söker man för hela EU. Då blir kostnaden ungefär som att söka för fyra länder. Det blir en enorm skillnad, inte minst för småföretag. I det sammanhanget ska jag passa på att säga att e-handelsfrågan har varit uppe väldigt länge, i tio år, som Börje Vestlund nämnde. EU-patentet är EU:s äldsta fråga. Diskussionen har pågått i närmare 50 år. Jag tycker att det är ett skräckexempel på politisk sandlåda. De senaste två åren har man bråkat om var domstolen ska ligga, trots att vi är i en tid med ökad protektionism då vi verkligen skulle behöva det här som boost för våra småföretag. Men jag hoppas att det blir en lösning före jul.
Börje Vestlund (S)
Anf. 43 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Vi socialdemokrater lade ganska mycket extra pengar i vår budget just för exportfrämjande i små och medelstora företag. Det låter bra att även statsrådet är med på vagnen, men då skulle man behöva komplettera de 40 punkterna. Man kunde dels ta bort det som är genomfört, dels och framför allt föra till åtminstone ett par punkter om vad man ska göra här och nu. Jag håller med om att Norge har en väldig massa handelshinder som är totalt obegripliga. Jag ska kommentera EU-patentet med en enda sak. Statsrådet glömde bort att berätta att EU-patentet är den mest prioriterade frågan. Jag tror att den har haft den högsta prioriteten för åtta eller nio ordförandeskap. Bara det är ett rekord som är svårt att slå. Statsrådet säger att det är rimligt att man får betala för exportsatsningar. Kanske, men det kanske kan vara en lika bra investering för Sverige att se till att det finns gratis rådgivning, en gratis verksamhet för att hjälpa företag att komma ut på exportmarknader. Det kan vara avgörande för om man kan behålla eller inte behålla jobben på en ort. Det kan gälla Kronobergs län, men det kan också gälla statsrådets och mitt eget län, nämligen Stockholms län, som vi ska diskutera lite senare. Det som förvånar mig dock i sammanhanget är att Sverige drar ned på anslaget för Invest Sweden, vilket innebär att man sannolikt kommer att gå miste om ganska stora exportinkomster. Jag ber att få tacka för debatten.
Carina Adolfsson Elgestam (S)
Anf. 44 Carina Adolfsson Elgestam (S)
Fru talman! Ministern säger att det ska kosta för företagen att få rådgivning. Då får väl ministern uppdatera mig, för jag vill minnas att den lokala exportrådgivningen i den första inledande fasen är kostnadsfri och att den politiken är mycket medveten för att en liten företagare ska våga ta steget att åtminstone gå på en rådgivning. Jag hoppas att ministern inte har för avsikt att ändra detta, utan att den första inledande rådgivningen även fortsättningsvis kommer att vara kostnadsfri. Jag tror att det betyder oerhört mycket. Jag tänker särskilt på underleverantörerna och Undexo exempelvis med allt sitt tekniska kunnande som just pekar på att de känner och upplever att det inte finns några riktade insatser från samhällets sida för att företagen ska våga ta steget. Vi kanske är i ett sådant läge, ministern, att man ska sätta sig ned, fundera och försöka hitta lite riktade insatser så att fler kommer ut, exempelvis våra underleverantörer, och vågar ta steget. Hur kan vi få de omkring 400 som har potential att växa att våga ta steget? Vad kan samhället bidra med där? Jag tror att det är oerhört viktigt. Sedan upplevde jag inte att ministern hade något svar att ge till alla de små och medelstora företag som nu lägger varsel på grund av att de har tappat order, eller rättare sagt inte får tillräckligt med nya. Detta är oroväckande för framtiden. Gunnar Andrén sade: Det är aldrig fel att göra rätt. Det behöver vi göra nu.
Ewa Björling (M)
Anf. 45 Statsrådet Ewa Björling (M)
Fru talman! Låt mig börja med att vara väldigt tydlig. Det är flera delar i dag som är gratis i ett inledande skede. Det var inte heller det som jag diskuterade när jag sade att det kan kosta, utan det är snarare när man i ett senare skede går ut i världen, till exempel med en företagsdelegation, så att vi är överens om detta. Jag har inte heller för avsikt att ändra på detta. Det handlar egentligen om att göra mer för fler och att fokusera på att det blir rätt resurser på rätt plats. Jag ska också kommentera visionen och fördubblingsmålet, för detta är viktigt att vara tydlig med. Kärnan i visionen handlar om hur vi ska bidra till att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft och ge svenska företag bättre möjligheter att vinna affärer globalt. De ambitionerna vägrar jag att sänka. Det är väldigt viktigt att vi fortsätter på den inslagna vägen och gärna lägger till ytterligare åtgärder så småningom, för det är viktigare än någonsin att kämpa för mer öppenhet och frihandel i dessa dagar. Givetvis är situationen i Europa väldigt allvarlig och påverkar svensk ekonomi. Det ser vi inte minst nu på exportsiffrorna. Det gör att det kommer att vara mycket svårare att nå en fördubbling till 2015, och att vi kanske inte kommer att lyckas med målet att fördubbla exporten till 2015 har jag varit tydlig med förr. Det är också viktigt att säga. Slutligen tänkte jag kommentera lite grann det som vi talade om, närmarknad. Det är minst lika viktigt att vi ser en fjärrmarknad. Redan 2020 är det beräknat att Kina ska kunna vara världens största ekonomi, och Asien kommer att vara fortsatt intressant för svenska företag. Det handlar om att våga söka nya marknader, att nya sektorer kommer ut på export och att fler företag kommer ut på export. Då gäller det också att se hela världen. Därmed inte sagt att vi bara ska fokusera på Asien i framtiden. Vi måste också kunna vara behjälpliga världen över och inte minst, där det krävs, vara med från det offentliga och öppna dörrar. Tack för en bra debatt!

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.