Osund konkurrens och lönedumpning
Interpellation 2011/12:277 av Jansson, Eva-Lena (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-03-02
- Anmäld
- 2012-03-12
- Sista svarsdatum
- 2012-03-23
- Besvarad
- 2012-03-23
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 2 mars
Interpellation
2011/12:277 Osund konkurrens och lönedumpning
av Eva-Lena Jansson (S)
till näringsminister Annie Lööf (C)
Det råder en fri konkurrens inom åkeribranschen och det är bra. Vad som är mindre bra är när det uppstår osund konkurrens och lönedumpning. Detta har uppstått genom att åkerier sätter i system att byta ut svenska lastbilsförare mot utländska egenföretagare med så kallad F-skattsedel.
Eftersom merparten av åkerierna som tillämpar detta är utländska åkerier och egenföretagarna inte heller är svenska medborgare uppstår frågan var och om skatt över huvud taget betalas in. I flera uppmärksammade fall har det visat sig att dessa lastbilsförare/egenföretagare, som i princip enbart jobbar för ett och samma åkeri, tvingas arbeta under helt orimliga arbetstider och arbetsförhållande som inte står i paritet med svensk lagstiftning.
Det förekommer också att man försöker runda lagar och avtal genom att åkerier anlitar bemanningsföretag. Även här kan man se att syftet med lägre kostnader får konsekvenser i form av flera olyckor, försämrad arbetsmiljö och brott mot arbetstidslagen. Både den svenska åkeribranschen och Transportarbetareförbundet är överens om att det behövs åtgärder för att komma till rätta med den osunda konkurrensen som dagens lagstiftning möjliggör.
I Holland har man i dag en lagstiftning som omöjliggör den här situationen genom att det är förbjudet för en åkeriägare att ”använda sig av tjänster från en lastbilsförare som inte är anställd av honom/henne”.
Mina frågor till näringsminister Lööf är följande:
Vilka åtgärder avser näringsminister Lööf att vidta för att komma till rätta med den osunda konkurrensen inom åkeribranschen?
Avser näringsminister Lööf att ta initiativ till en lagändring i syfte att få till stånd liknande regler som Holland i dag har när det gäller anställningsförhållandet mellan åkeriägare och lastbilsförare?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2011/12:277
Webb-tv: Osund konkurrens och lönedumpning
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2011/12:88 Fredagen den 23 marsProtokoll 2011/12:88 7 § Svar på interpellation 2011/12:277 om osund konkurrens och lönedumpning
Protokoll från debatten
Anf. 15 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Eva-Lena Jansson har frågat näringsministern vilka initiativ hon avser att ta för att komma till rätta med den osunda konkurrensen inom åkeribranschen. Hon frågar vidare om näringsministern avser att ta initiativ till ändrade regler som motverkar orimliga arbetstider och arbetsförhållanden. Interpellationen har överlämnats till mig.
När det gäller frågor om arbets- och anställningsvillkor, som är arbetsmarknadsministerns ansvar, kan jag ändå konstatera att det inte är aktuellt med någon särreglering för en specifik bransch. Vi bör naturligtvis upprätthålla den svenska modellen med ansvarstagande parter som i kollektivavtal kommer överens om rimliga villkor, och som vakar över efterlevnaden av dem, när det gäller chaufförer där svenska villkor ska gälla.
Sverige är liksom hela EU beroende av ett väl fungerande transportsystem, och i det ingår utländska transportföretags och förares vägtransportarbete. Jag och regeringen är för en fri inre marknad där tjänster kan röra sig över gränserna och där unionens åkare också får utföra vägtransporter. Enligt Trafikanalys statistik från 2008 stod lastbilarna från andra EU-länder och Norge för omkring 20 procent av det totala trafikarbetet med lastbil i Sverige. Sedan dess har andelen troligen ökat något.
Brott mot gällande regler får aldrig användas som konkurrensmedel. Alla åkerier och chaufförer, oavsett nationalitet, ska självklart följa de regler som gäller. Vissa företag och förare bryter systematiskt mot regelverket för att kunna transportera så mycket gods som möjligt till en så låg kostnad som möjligt. Vi måste självklart motverka att seriösa näringsidkare får sämre förutsättningar för att andra inte följer reglerna. Därför ska staten via sina myndigheter utöva den kontroll och den tillsyn som behövs för att motverka brott.
För att stärka trafiksäkerheten på väg och för en sund konkurrens inom vägtransportmarknaden är en effektiv tillsyn och kontroll grundad på en tillförlitlig problembild avgörande. Regeringen har därför nyligen givit Transportstyrelsen och Rikspolisstyrelsen i uppdrag att i samråd bland annat ta fram en ordning för återkommande uppföljning och analys av regelefterlevnaden inom yrkestrafiken på väg och att föreslå åtgärder för att underlätta och effektivisera myndigheternas tillsyn och kontroll. I uppdraget ingår att lämna eventuella förslag till författningsändringar. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2013.
Anf. 16 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Bakgrunden till min interpellation är att det råder fri konkurrens inom åkeribranschen. Det är bra. Vad som är mindre bra är när det uppstår osund konkurrens och lönedumpning. Detta har uppstått genom att åkerier sätter i system att byta ut lastbilsförare mot utländska egenföretagare med så kallad F-skattsedel. Eftersom merparten av åkerierna som tillämpar detta är utländska åkerier, och eftersom egenföretagarna inte heller är svenska medborgare, uppstår frågan var och om skatt över huvud taget betalas in. Denna debatt har jag nyligen haft med finansministern.
I flera uppmärksammade fall har det visat sig att dessa lastbilsförare är egenföretagare som i princip enbart jobbar för ett och samma åkeri. De tvingas arbeta under helt orimliga arbetsförhållanden med orimliga arbetstider som inte står i paritet med svensk lagstiftning. Det är ett modernt slaveri, kan man säga.
Det förekommer också att man försöker runda lagar och avtal genom att åkerierna anlitar bemanningsföretag. Även här kan man se att syftet med lägre kostnader får konsekvenser i form av fler olyckor, försämrad arbetsmiljö och brott mot arbetstidslagen. Den svenska åkeribranschen och Transportarbetareförbundet är överens om att det behövs åtgärder för att komma till rätta med den osunda konkurrens som dagens lagstiftning möjliggör. Detta har man skrivit till regeringen om, så frågan är inte ny för statsrådet.
I Holland har man i dag en lagstiftning som omöjliggör denna situation i och med att det är förbjudet för åkeriägare att använda sig av tjänster från en lastbilsförare som inte är anställd av honom eller henne. Jag ställde frågan till näringsministern därför att jag anser att detta också är en företagsfråga: Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för att komma till rätta med den osunda konkurrensen inom åkeribranschen? I det svar jag nu har fått från infrastrukturministern är beskedet: inga.
Avser näringsministern att ta initiativ till en lagändring i syfte att få till stånd liknande regler som Holland i dag har när det gäller anställningsförhållandet mellan åkeriägare och lastbilsförare? Då är svaret från infrastrukturministern nej.
Jag tycker ändå att det är konstigt, fru talman, att man från regeringens sida inte vill komma till rätta med de här problemen. EU har ju förordat att man måste göra någonting åt det här.
Statsrådet talar i svaret om statistik från 2008. Hon pekar på hur det ser ut med andelen lastbilar från andra EU-länder och Norge och säger att den andelen troligen har ökat något. Då kan jag säga: Ja, den har ökat, och den har ökat ganska kraftigt. De uppgifterna kan nog statsrådet också få från åkeribranschen och Svenska Transportarbetareförbundet.
I svaret står det så här:
Brott mot gällande regler får aldrig användas som konkurrensmedel.
Om vi i dag ser att det här förekommer måste man göra någonting åt det.
För någon månad sedan besökte jag Nynäshamn tillsammans med en annan riksdagsledamot. Jag träffade företrädare för Transport. Jag träffade också polisen och fick inblick i vad polisen kan göra och inte kan göra. Det polisen kan göra är att ingripa direkt när det är olika typer av trafikbrott. Men man kan till exempel inte ingripa när lastbilschaufförer sitter i en hamn dag ut och dag in och väntar på att få en körning, trots att det är uppenbart att de inte befinner sig i landet på det sätt som de ska göra när det gäller de här körningarna och att deras sätt att framföra fordon förmodligen kommer att påverkas när de väl får en körning.
Därför tänker jag ändå ställa frågan till statsrådet: Finns det ingenting som statsrådet tänker göra förutom att tillsätta en utredning?
Anf. 17 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Det som Eva-Lena Jansson här beskriver visar också hur vid och bred hela den här problematiken är, inte minst kring åkeribranschen. Men det är för enkelt att ställa tillbaka frågan: Gör vi ingenting?
Jo, vi gör saker gemensamt på EU-nivå, där vi harmoniserar regler, där vi har kommit överens om vad som gäller för cabotage, där det faktiskt är möjligt att få köra över gränser på ett accepterat sätt.
Det pågår också, vilket snart även kommer till riksdagen, ytterligare skärpningar när det gäller yrkestrafiken på väg. Vi harmoniserar ytterligare med EU. Det gäller bland annat hur vi kan utbyta uppgifter och information länder emellan, vilket också är bra om ett företag inte gör rätt för sig. Det kan vara skattemässiga brott eller andra trafikbrott. Det är sådant som också är bra att ta med.
Men det finns något som vi håller på med just nu och som vi gör i samarbete med och inte minst på initiativ från åkeriföretagen - även de fackliga företrädarna är med. Det handlar just om de områden som gäller tillsyn, polisens arbete, hur man följer upp, hur man gör kontroller och hur man gör besiktningar. Även tullen kommer in som en del. Transportstyrelsen har ett ansvar utifrån de tillstånd som man har, och man kan dra in tillstånd. Där har det funnits en fråga: Skulle vi inte ha en myndighet där man jobbade bättre ihop?
Men det som åkeriföretagen egentligen säger kanske inte handlar om myndigheten i sig, utan det handlar om hur de olika myndigheter som vi har kan jobba bättre tillsammans.
Just därför gav vi det här uppdraget till Transportstyrelsen och Rikspolisstyrelsen. Det handlar om att titta på hur man kan jobba mer effektivt tillsammans. Då handlar det också om att jobba tillsammans med till exempel Åklagarmyndigheten, som redan nu har börjat specialisera sig på trafikfrågor. Det handlar om hur man jobbar med Ekobrottsmyndigheten och Arbetsmiljöverket.
Det kom upp en fråga om varför jag tar den här frågan. Jag har nu tagit initiativ till att vi jobbar över departementen, just därför att frågorna blir sociala utifrån arbetsmarknadsförhållanden eller ekonomiska utifrån skattelagstiftningar. Näringsdepartementet jobbar tillsammans med justitie-, skatte-, finans- och arbetsmarknadsområdet för att se vad vi behöver göra för att gå vidare.
Låt mig bara säga något när det gäller statistiken. Det finns i dag ingen tillförlitlig statistik när det gäller exakt hur det ser ut. Den siffra som jag angav var från 2008, utifrån Eurostat. Men det är bara uppgifter på sådan trafik som ingår i EU-gemenskapen och som är laglig.
När till exempel åkeriförbunden eller Transportarbetareförbundet har gjort sina mätningar har man stått i 24 timmar i ett område, till exempel i Göteborgsregionen, och tittat på alla bilar. Då får man även med sådan trafik som inte ingår i den vanliga statistiken.
Här ingår också uppdraget att se hur vi systematiskt kan jobba med bra statistik. Det går egentligen inte att säga att det bara skulle gälla utländska åkerier och utländska förare. Det är minst lika viktigt att vi får bukt med dem som förväntas vara oseriösa, oavsett om de har svensk tillhörighet eller utländsk tillhörighet. Där är vi rätt överens med branschen i de samarbeten som vi har.
Det görs alltså en hel del.
Låt mig avslutningsvis kommentera Holland. De regler som Holland införde 2008 kan troligtvis vara tveksamma. Det är därför som deras regering nu ser över det här. Det ska återredovisas i maj till den holländska regeringen om det är förenligt med EU-rätt att göra på det här sättet.
Anf. 18 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Ja, då ska jag börja där statsrådet slutade. Statsrådet pratar om en harmonisering av EU-villkor och EU-regler. Det här är väl en alldeles utmärkt fråga att harmonisera, så att man gör precis som de har gjort i Holland.
Om alla länder inom unionen har samma regler blir det precis samma regler överallt, och då blir det inte olika konkurrens när det gäller den frågan.
Statsrådet skriver i sitt svar: Vi bör naturligtvis upprätthålla den svenska modellen med ansvarstagande parter som i kollektivavtal kommer överens om rimliga villkor, och som vakar över efterlevnaden av dem, när det gäller chaufförer där svenska villkor ska gälla.
Det är självklart. Men det är väldigt svårt att övervaka villkor när man inte har kontroll över huvud taget.
Anledningen till att man har tagit in personer med F-skattsedel är att man vill slippa kollektivavtal. Man vill kunna ha chaufförer för 4 000 kronor i månaden som bor i sin hytt och som sitter och väntar på olika parkeringar runt om i Sverige på att få ett jobb. De lever under ganska ovärdiga omständigheter och kan inte tillgodogöra sig till exempel socialförsäkringen. Vi vet inte om skatter betalas in i Sverige eller någon annanstans.
Vi vill komma bort från den här osunda konkurrensen och framför allt se till att de här människorna får drägliga villkor, precis som svenska chaufförer har. Då måste man göra någonting åt det här.
Det som jag försöker peka på i den här interpellationen är att det har uppstått en konkurrens i syfte att pressa kostnaderna för åkerierna genom att se till att de som kör bilarna har väldigt dåliga arbetsförhållanden och låga löner.
Om man inte gör någonting åt det kommer man inte till rätta med problemet. För mig framstår det som ganska naivt att tro att svenska åkerinäringen ska kunna komma till rätta med det eller att Svenska Transportarbetareförbundet ska kunna komma till rätta med det när det är mer eller mindre vilda västern i den här verksamheten.
Jag tycker att den svenska modellen med ansvarstagande parter och kollektivavtal är viktig. Men då är det också viktigt att vi har bra spelregler. Just den här frågan om den holländska lagstiftningen skulle kunna möjliggöra det. Det är därför jag har ställt frågan om man är beredd att göra det här. Men det är regeringen inte.
Man skriver att brott mot gällande regler aldrig får användas som konkurrensmedel. Men det är uppenbart att det sker här. Hur kommer man då till rätta med det?
Jag tycker att det är viktigt att regeringen tar initiativ i den här frågan. Och, som sagt, frågan är inte ny. Den har kommit från hela branschen till departementet. De har tillskrivit ministern. Man skjuter på frågorna och hänvisar till en utredning som ska vara klar 2013. Det duger inte, fru talman! Jag vill ha något mer konkret än så.
Anf. 19 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Frågan är inte ny. Det må Eva-Lena Jansson ha rätt i. Däremot har vi haft en ganska tät och nära diskussion med både de fackliga företrädarna och branschen. Och för inte så länge sedan hade jag dem återigen uppe hos mig på departementet.
Å andra sidan är det väl positivt att branschen ändå tycker att det är bra att det faktiskt börjar hända någonting nu.
Sedan var det detta med Holland. Man kan gå in på deras hemsida och se att deras departement och min motsvarande kollega är väldigt positiva till det fria cabotaget och den absolut fria rörligheten. De har inga regler alls som gäller deras gränsöverskridande transporter till deras närmaste grannländer. Det gäller inte minst Luxemburg och Belgien.
Det blir ju lite tveksamt om vi skulle driva på att man skulle gå vidare med samma lagstiftning som de har haft i Holland, eftersom den holländska regeringen nu själv utvärderar huruvida det här är rätt eller inte. De kommer att få det svaret i maj.
Vad vi däremot gör på EU-nivå är att se hur vi ska harmonisera inte minst kör- och vilotider. Där är det också viktigt och riktigt att vi i varje land har en god uppföljning, kontroll och tillsyn av att dessa regler efterlevs på ett bra sätt. Med det som kommer under hösten och börjar gälla lite senare i år med de nya EU-direktiven kommer länderna också att kunna utbyta information med varandra på ett bättre sätt.
I dag är det inte olagligt att använda sig av F-skattsedel på det här sättet. Det har varit viktigt att göra det. Ska man få ha den möjligheten som utländsk F-skattare måste man också visa ett intyg på att man har ett gott anseende och att man betalar sina skatter och avgifter. På samma sätt handlar det här om att man ska kunna utbyta information bättre. På sikt gör detta det svårare för de oseriösa.
När det gäller svansen på det som uppstår när man de facto inte sköter sig, för vi kan vara överens om att det finns de som inte bara nyttjar utan också utnyttjar systemet, har det också skärpts så sent som i december i form av ett straffrättsligt ansvar för beställare. Det är inte så enkelt, utan där behövs också mer information, men en beställare som bokar transporter ska veta att det är ett företag som är sjyst, annars riskerar man själv straffrättsliga påföljder. Där har det alltså också skärpts, så därmed har vi det från flera olika håll.
Om det nu råder vilda västern, som Eva-Lena Jansson säger, är det enligt min starka uppfattning viktigt att för det första se till att vi har en översyn av hur det står till, en tillståndsmätning. Det är precis det vi gett i uppdrag till Rikspolisstyrelsen och Transportstyrelsen att ta fram och se över.
För det andra handlar det om hur vi på ett bättre sätt än i dag, för vi behöver säkert utveckla oss, kan ha en bra tillsyn och kontroll. Det är precis det som ligger i uppdraget. De ska också titta på hur olika myndigheter kan samarbeta bättre. Vi har ju alltför många gånger hört om erfarenheter där man upplever att polisen inte gör sitt. Det leder inte vidare till åklagare och indraget tillstånd, och därför tror man att man kan göra precis som man vill.
Så vill vi inte ha det, och just därför tycker jag att det är rätt och rimligt att Transportstyrelsen och Rikspolisstyrelsen tillsammans med olika myndigheter har en möjlighet att återkomma till regeringen så att vi sedan kan fullfölja här i riksdagen under det här året men senast den 1 mars nästa år.
Anf. 20 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Jag hade hoppats att Catharina Elmsäter-Svärd skulle inse att det vore bra att harmonisera den här delen som gäller anställningsförhållande mellan åkeriägare och lastbilsförare på det sätt som man gör i Holland. Jag tycker att det verkar vara ett rimligt sätt att komma till rätta med ett problem ganska raskt.
Sedan finns det massor med andra saker man kan göra. Jag delar ministerns uppfattning att det är en bred fråga som måste hanteras på många ställen. Man skulle också kunna diskutera hur man säkerställer kontrollen i hamnarna på ett mycket bättre sätt. Ska vi införa nya hamnpoliser som bara kontrollerar de här lastbilarna som åker fram och tillbaka över gränsen? Ska vi ha mer trafikkontroller runt hela hamnområdena och även utanför? Ska vi ha det i storstäderna?
Den bild jag har fått utifrån de besök jag har gjort och de kontakter jag har haft med både åkeribranschen och Transportarbetareförbundet är att det just nu råder vilda västern. Det får effekter både på trafiksäkerheten och lönedumpning, och det får en massa andra spilleffekter som man kan gå långt in på. Man har till exempel pratat om hur man tankar dessa bilar med diesel som inte ens är svensk, vilket naturligtvis får miljökonsekvenser här i Sverige.
Det är alltså en bred fråga, men min uppfattning är att regeringen agerar väldigt futtigt. I vissa frågor kan regeringen agera ganska snabbt och raskt, men i de här frågorna gör man inte det. Jag undrar om det är för att man tycker att det är ganska bra med lönedumpning i Sverige. Jag kan på något sätt inte komma undan den känslan.
Fru talman! Statsrådet har ett inlägg till på sig att svara på frågan: Tycker man att det är bra med den lönedumpning som uppstått med F-skattsedelsystemet?
Anf. 21 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Fru talman! Jag tycker att den fråga som Eva-Lena Jansson reflekterar kring är bra mycket vidare och allvarligare än huruvida det är bra eller dåligt med lönedumpning kopplat till F-skattsedeln. Då har man gjort frågan en otjänst, även om den är fullt rimlig att ställa.
Att jag tar den här interpellationen i dag, fast den är ställd till näringsministern, visar också på frågans vidd. Det har kommit säkert tio femton interpellationer som ligger väldigt nära varandra men som ställts till olika ministrar - av förklarliga skäl. Det är antingen utifrån justitieministerns ansvar, näringsministerns ansvar eller arbetsmarknadsministerns ansvar.
Eftersom frågan går så vitt och brett över många departement, sakområden och ansvarsområden har jag lett ett arbete inom regeringen för att fånga upp och komma åt problematiken, inte minst kring hamnarna där införseln sker. Det är därför som till exempel Tullverket ska vara med i samrådet men även Kustbevakningen.
Det är också därför vi ser på hur polisen kan jobba med sina besiktningar kopplat till Transportstyrelsen och tillstånden. Det får inte bli så att det sätter sig en känsla av att det fortsatt är vilda västern, för då får vi en sämre trafiksäkerhet på våra vägar. Det kan handla om överlast eller fel utrustning på fordonet eller att man inte håller sig till kör- och vilotiderna vilket är av vikt. Rikspolisstyrelsen har också en möjlighet att återkomma till hur vi mycket bättre kan samarbeta brett i de här frågorna.
Jag tror personligen att detta är ett mycket starkare grepp om vi ska få ordning på den breda problematik som kommer i och kring det som är osunt eller icke bra för konkurrensen på åkerinäringens område.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.