Legitimation för fritidspedagoger
Interpellation 2011/12:120 av Damberg, Mikael (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2011-11-15
- Anmäld
- 2011-11-17
- Sista svarsdatum
- 2011-11-29
- Besvarad
- 2011-11-29
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 15 november
Interpellation
2011/12:120 Legitimation för fritidspedagoger
av Mikael Damberg (S)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Barnantalet i fritidshemmen har tredubblats sedan 1990. I dag går fyra av fem barn i åldern sex till nio år på fritids och efterfrågan fortsätter att öka. Men samtidigt som barnen blivit fler har kvaliteten i fritidshemmen försämrats. Under de senaste 20 åren har antalet barn per personal nästan tredubblats från 8,3 till 21,5 barn. Och gruppstorlekarna har mer än dubblerats under samma tid, från 17,8 barn per grupp år 1990 till 38,1 barn per grupp år 2010.
Fritidshemmet ska bidra till barnens fysiska och sociala utveckling men ska också stödja barnen i deras emotionella och intellektuella växande. Men rapporter från Skolverket och Skolinspektionen visar att fritidshemmen har långt kvar till att leva upp till sin fulla potential. Fritidshemmen skulle i högre grad kunna bidra till att stimulera barnens utveckling och lärande och därmed bidra till en högre måluppfyllelse i skolan vilket är mycket nödvändigt då skolresultaten fortsätter att sjunka. Det pedagogiska uppdraget i fritidshemmen behöver därmed tas på mycket större allvar. För de barn som har svårast att nå målen i skolan skulle en utveckling av fritidshemmen betyda allra mest samtidigt som det naturligtvis skulle gynna alla barn.
När beslut om legitimation för lärare och förskollärare fattades i riksdagen var Socialdemokraterna tydliga med att vi såg det som ett viktigt första steg. Fler steg bör tas och man bör se till fler grupper. Vi lyfte fram fritidspedagogerna och vi ville att regeringen skulle återkomma till riksdagen med förslag om hur fritidspedagogernas status kan höjas och deras yrkesutövning kvalitetssäkras. Men då vi inte fick majoritet i vare sig utbildningsutskottet eller riksdagen i sin helhet för det förslaget så är det tyvärr inte på väg fram i dagsläget.
Utbildningsminister Jan Björklund sade i en intervju i Lärarnas tidning att fritidspedagoger inte är lärare och därför inte ska ha legitimation. Men fritidspedagogerna tar ansvar för att planera och genomföra viktig pedagogisk verksamhet i skolan.
Jag vill därför fråga utbildningsministern om han är beredd att ompröva sitt ställningstagande och starta arbetet med legitimation också för fritidspedagoger.
Debatt
(9 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2011/12:120
Webb-tv: Legitimation för fritidspedagoger
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2011/12:38 Tisdagen den 29 novemberProtokoll 2011/12:38 10 § Svar på interpellation 2011/12:120 om legitimation för fritidspedagoger
Protokoll från debatten
Anf. 10 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! Mikael Damberg har frågat mig om jag är beredd att ompröva mitt ställningstagande och starta arbetet med legitimation också för fritidspedagoger.
Den 1 juli i år infördes ett system med legitimation för lärare och förskollärare. Det är en stor reform som regeringen bedömer behövs som ett led i att höja undervisningens kvalitet och öka måluppfyllelsen. Reformen syftar till att stärka och lyfta fram lärares och förskollärares ansvar för det viktiga samhällsuppdraget att undervisa elever och barn.
Fritidshemmet är inte en skolform utan en kompletterande verksamhet till skolan. Därmed fyller fritidshemmet en viktig roll. Det innebär dock inte per automatik att samma prioriteringar och behov av insatser för att stärka kvaliteten behövs i fritidshem som i skola. Det finns ingen läroplan och inga kunskapsmål som är specifika för fritidshemmen.
Lärarlegitimationen omfattar inte fritidspedagoger, helt enkelt därför att lärarlegitimationen är avsedd för lärare. Fritidspedagoger är, liksom många andra yrkeskategorier, viktiga i skolans arbete. Men fritidspedagoger är inte lärare.
Fritidspedagogerna har naturligtvis en viktig funktion att fylla i fritidshemmen. Den är så viktig att det finns en särskild bestämmelse i skolförordningen där detta anges.
För att stärka det pedagogiska uppdraget i fritidshemmen har regeringen infört en särskild utbildningsinriktning mot arbete i fritidshem inom grundlärarutbildningen som nu drar i gång. Den som får en examen som grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem kan efter ansökan till Statens skolverk få en lärarlegitimation och bli behörig att undervisa dels i fritidshem, dels i vissa ämnen och årskurser i grundskola. Det innebär att dessa lärare får en bred behörighet och blir användbara för undervisningen både i fritidshem och i skola.
Fritidspedagoger med en äldre examen som är inriktad enbart mot fritidshem ges från och med nästa år möjlighet att gå en kompletterande utbildning inom Lärarlyftet II. Utbildningen kommer - precis som den nya grundlärarutbildningen - att vara behörighetsgivande och leda till lärarlegitimation.
Som framgår har regeringen vidtagit flera åtgärder för att stärka både fritidshemmets roll att komplettera skolan och fritidspedagogernas möjlighet att vidareutbilda sig för att kunna få legitimation och därmed självständigt få bedriva och ansvara för viss undervisning. Det finns inga planer för dagen att ompröva detta regelverk.
Anf. 11 Mikael Damberg (S)
Fru talman! Tack, statsrådet, för ett väldigt tydligt svar! Det är inte varje gång man får tydliga svar på sina interpellationer, men den här gången fick vi det.
Utbildningsministern ser inte någon anledning att se över möjligheten till legitimation också för fritidspedagoger. Det är ett tydligt negativt besked för alla fritidspedagoger runt om i landet som nu vet att de inte har någonting att förvänta sig av den borgerliga regeringen.
Detta är ingen ny fråga. Den var uppe till diskussion redan när riksdagen fattade beslut om legitimation för lärare och förskollärare. Då var vi socialdemokrater tydliga med att vi såg detta som ett viktigt första steg. Vi välkomnade verkligen legitimation för lärare och förskollärare. Men vi sade samtidigt att man borde ta ytterligare steg för att se till att fler grupper kvalitetssäkras än de som fanns med i legitimationssystemet, och vi pekade särskilt ut fritidspedagogerna. Vi ville att regeringen skulle återkomma till riksdagen med ett förslag om hur fritidspedagogernas status kan höjas och deras yrkesutövning kvalitetssäkras.
Vi fick ingen majoritet för det i Sveriges riksdag då. Nu noterar jag att utbildningsministern fortfarande inte ser några motiv för att höja kvaliteten på den verksamheten och kvalitetssäkra den. Jag tror att det är ett misstag.
Jan Björklund skriver i sitt skriftliga svar: "Fritidshemmet är inte en skolform utan en kompletterande verksamhet till skolan. Därmed fyller fritidshemmet en viktig roll. Det innebär dock inte per automatik att samma prioriteringar och behov av insatser för att stärka kvaliteten behövs i fritidshem som i skola. Det finns ingen läroplan och inga kunskapsmål som är specifika för fritidshemmen."
Nej, läroplanen är ju gemensam för grundskola, förskoleklass och fritidshemsverksamhet. De ska jobba för ökad måluppfyllelse. Jag ser fritidshemmen som en otroligt viktig del för att grundskolan ska klara sin måluppfyllelse.
Det är en lägre andel som når målen i grundskolan. De senaste fem åren i rad har vi sett en allt större andel som inte har behörighet till nationellt program på gymnasieskolan. Vi kan se att de barn som inte når målen skulle ha behov av en kvalitetssäkrad verksamhet i skolan, en pedagogisk verksamhet i skolan under hela dagen.
Fritidshemmen kanske inte uppfattas som den största politiska frågan i debatten. Men man ska veta att det är väldigt många som berörs av fritidshemmen. Barnantalet i fritidshemmen har tredubblats sedan 1990. I dag går fyra av fem barn i åldern sex till nio år på fritis, och efterfrågan fortsätter att öka.
Genom att säkra och höja kvaliteten i fritidshemmen kan också måluppfyllelsen höjas i grundskolan. Det är här jag inte förstår varför statsrådet inte ser möjligheter med att jobba med en kvalitetssäkring också av fritidshemmen för att nå målen i skolan.
Faktum är att eleverna går i förskoleklass. De 6-åringar som går i förskoleklass går kanske tre timmar per dag i skolan med en lärare som ansvarig. Sedan går de över vid lunch och är på fritidshem resten av dagen, kanske mer än tre timmar, innan föräldrarna kommer och hämtar barnen på eftermiddagen.
De fyra, fem eller sex timmar som de befinner sig i skolan i en pedagogisk verksamhet, varför ska man inte se till att kvalitetssäkra den verksamheten på bästa möjliga sätt, så att man stimulerar barnens utveckling med högkvalitativ pedagogisk verksamhet? Varför är det viktigt att kvalitetssäkra en 5-årings hela dag i förskolan men bara halva dagen i skolan för en 6-åring som går på fritidshem?
Det är här jag tycker att regeringen går in i ett bakvänt resonemang som hindrar en kvalitativ utveckling som gör att fler barn når målen i skolan.
Anf. 12 Jabar Amin (MP)
Fru talman! För två veckor sedan ställde jag här i kammaren en fråga till utbildningsminister Jan Björklund. Jag undrade om han kunde se över legitimationsreglerna, så att även fritidspedagoger omfattas av lärarlegitimation.
Då svarade utbildningsministern att fritidspedagoger är fritidspedagoger och att lärare är lärare - olika saker med olika utbildning - och att fritidspedagoger därför inte ska omfattas av lärarlegitimation.
Men enligt skollagen är fritidshemmen en del av skolväsendet, och därför benämns verksamheten som undervisning som endast de med lärarlegitimation får ansvara för, alltså inte de som är utbildade för verksamheten, nämligen fritidspedagogerna.
Därför ser vi i dag att tusentals väl utbildade och erfarna fritidspedagoger inte längre får lov att ansvara för den verksamhet som de är utbildade för, en verksamhet som är viktig i skolan och viktig för eleverna.
Jag tycker att det är mycket beklagligt att regeringen har förpassat fritidspedagogerna till denna obekväma sits. Det tycks som om utbildningsministern ser legitimation inte som ett sätt att säkra kvaliteten i verksamheten utan som ett sätt att visa att lärare har fått utbildning i att sätta betyg.
Eftersom betyg inte sätts i undervisning som ska ske i fritidshemmen behöver verksamheten inte kvalitetssäkras, tycks regeringen resonera. Därför behövs ingen legitimation, säger regeringen.
Jag menar att vi genom att beröva fritidspedagogerna rätten att ansvara för och leda verksamheten i fritidshemmen riskerar att sänka kvaliteten i fritidshemmen, och det drabbar våra barn.
Nyss lämnade utbildningsministern ett klart och tydligt besked till Mikael Damberg. Han säger: Nej, fritidspedagogerna ska inte omfattas av förändrade regelverk, och jag kommer inte att förändra regelverket.
Med det som bakgrund undrar jag om utbildningsministern är beredd att göra något annat, nämligen se till att fritidspedagogerna även framöver får möjligheten att ansvara för och leda fritidsverksamheten.
Anf. 13 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! Interpellanten beskriver att fritidshemmen är viktiga. Jag håller med fullt ut. De är mycket viktiga. Jag antar att interpellanten förutom erfarenhet som utbildningspolitiker också har erfarenhet som förälder - jag har det definitivt. Fritidshemmen är viktiga.
Interpellanten beskriver att fritidspedagogerna är viktiga. Ja, jag håller med fullt ut. Nu är frågan inte om detta är viktigt eller inte, för det är mycket som är viktigt i skolan. Frågan är om denna yrkesgrupp ska legitimeras som lärare eller inte. Det är det som interpellationen gäller.
Då kan jag säga: Syokonsulenterna är också jätteviktiga i skolan. De omfattas inte heller av lärarlegitimationen. Är de oviktiga för att de inte omfattas av lärarlegitimationen? Skolkuratorer omfattas inte av lärarlegitimationen. Det är otroligt viktig personal i skolan.
När det gäller frågan om lärarlegitimation eller inte kan det inte vara så att alla yrkesgrupper som är viktiga i skolan ska få lärarlegitimation bara för att de är viktiga. Alla yrkesgrupper är viktiga. Det räcker inte som argument att säga: Det här är en yrkesgrupp som är viktig. Låt oss ge dem lärarlegitimation! Frågan är: Är de lärare? Vår uppfattning är att de inte är det.
Jag noterar att det faktiskt fanns ett förslag. När riksdagen tog ställning till legitimationen fanns det ett förslag här i kammaren om att fritidspedagogerna skulle få bli legitimerade. Det lades fram av Miljöpartiet. Mikael Damberg röstade nej. Socialdemokraterna röstade nej. Man röstade på regeringens förslag.
Sedan skriver man att det skulle höja statusen för fritidspedagoger. Det är precis det vi gör med en ny utbildning där man blir både lärare och fritidspedagog.
Man kan tycka något annat, men Mikael Damberg röstade vid det tillfället nej till att fritidspedagogerna skulle legitimeras.
Nu är det en viss opinionsstorm. Då fladdrar Socialdemokraterna. Det sker varje kvartal, även i denna fråga. De orkar inte stå emot. Eller är det så att Mikael Damberg står fast vid det man röstade för, att fritidspedagoger inte ska legitimeras? Det kan ju vara så att Mikael Damberg står här i talarstolen och försöker låta som att han tycker att fritidspedagoger ska legitimeras för att opinionen finns där ute. Men egentligen var det kanske inte riktigt det han sade, om man lyssnade noggrant, utan att fritidshem var viktiga.
Det är ett intressant klargörande. Har Mikael Damberg ändrat sig? Vad är det i så fall som har ändrat sig under de två år som gått sedan vi röstade om frågan?
Anf. 14 Mikael Damberg (S)
Fru talman! Jag noterar att skolministern ofta tar till ännu högre tonläge när han känner sig pressad. Det blir inte bättre argumentation för det.
Jag sade att vi hade en reservation när den här frågan behandlades i riksdagen, och jag sade att vi stödde regeringens förslag om lärarlegitimation. Men vi ville att regeringen skulle återkomma med ett förslag som kvalitetssäkrar fritidsverksamheten, kanske i form av en egen legitimation för fritidspedagogerna, eftersom det inte är samma sak som lärarlegitimation.
Vi hade en sådan reservation som vi röstade för - vi reserverade oss för detta. Den var tydlig i den här frågan.
Jag blir ganska upprörd när man säger att statusen för fritidspedagoger höjs. Har du träffat någon fritidspedagog som säger att statusen just nu, med regeringens politik, höjs för fritidshemmen och fritidspedagogerna? Det är inte riktigt med sanningen överensstämmande. De känner att de är helt bortprioriterade.
Ska vi vara ärliga mot varandra kan man säga att den här verksamheten har haft en ganska tuff tillvaro under en lång tid - eller hur? Barngrupperna har vuxit, och det har varit en diskussion kring kvaliteten under en lång rad av år. Skolverket har påtalat flera gånger att kvaliteten nu börjar bli lidande. Verksamheten är inte riktigt så pedagogisk som den skulle behöva vara.
Vi har den diskussionen, och då ställer jag en fråga nu: Är regeringen beredd att ta nästa steg? Som vi skrev i vår reservation behövs det. Lärarlegitimationen var bara första steget. Vi behöver titta på fler grupper som behöver kvalitetssäkras. Det var det vi skrev i vår reservation. Vi är nu beredda att ta ett steg för att titta på fritidspedagogerna. Deras verksamhet är nämligen viktig för de barn som i dag inte klarar skolan.
Jag tror att skolministern måste fundera igenom sin argumentation. Man kan inte säga att verksamheten är viktig och sedan säga att vi inte behöver kvalitetssäkra den. Vi behöver kvalitetssäkra verksamheten för att den är viktig. I den här yrkeskategorin finns också kunskaper som är viktiga för skolans måluppfyllelse.
Då är det en helt annan argumentation, och då förstår jag inte varför skolministern måste vara så tydlig med att säga: Nej, regeringens regelverk är briljant. Vi gör inga förändringar i regelverket nu. Verksamheten har faktiskt väldiga kvalitetsproblem, och tendensen är nedåtgående.
Jag tar gärna en diskussion kring socialdemokratisk politik på det här området, för jag skäms inte över att vi ville ta ett steg med lärarlegitimationen och ytterligare steg för andra kategorier som behöver kvalitetssäkras.
Men frågan återstår: Vad är det som skiljer barn som är fem år från barn som är sex och sju år? Vad är det som gör att vi vill kvalitetssäkra verksamheten ordentligt för barnen hela dagen i förskolan men inte vill göra det för barnen i förskoleklassen och för de små barnen i skolan? Det är inte så många timmar per dag som är lärarledd undervisning. Resten av dagen är de faktiskt på fritidshemmen.
Det är oerhört viktigt att den kvaliteten hålls för att man ska klara alla barnen i skolan. Därför vill jag upprepa min fråga till skolministern: Är du verkligen inte beredd att ta ytterligare initiativ för att kvalitetssäkra verksamheten och se över om man ska jobba med en legitimation också för fritidspedagoger? Är inte det ett naturligt steg på vägen om vi vill kvalitetssäkra verksamheten under hela dagen för svenska skolelever när de är riktigt små?
Anf. 15 Jabar Amin (MP)
Fru talman! Ministerns argumentation haltade en hel del. Han tog syokonsulenter som exempel. Men syokonsulenter förlorar inte rätten att ansvara för och leda den verksamhet som de har ansvarat för och lett. Regeringen berövar nu en stor grupp fritidspedagoger rätten att ansvara för och leda den verksamhet som de har lett i decennier. Detta är en stor förändring som inte drabbar de andra grupperna.
Utbildningsministern undvek att svara på frågan. Om du inte vill ge dem lärarlegitimation undrar jag om regeringen är beredd att se över regelverket, så att de får ansvara för och leda verksamheten? Jag hoppas att ministern kan svara på den frågan.
Anf. 16 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! Det ställs nu många frågor av olika karaktär. Jag är bara beredd att ge tydligt besked vad gäller själva interpellationen.
Är jag beredd att kvalitetssäkra fritidshemmen ytterligare? Ja, det är jag naturligtvis på många olika sätt, men det betyder inte att det nödvändigtvis ska vara legitimation. När det gäller frågan om att ge fritidspedagoger lärarlegitimation är det min uppfattning att lärarlegitimationen är avsedd för lärare. Förskollärarlegitimationen är avsedd för förskollärare.
Det finns många andra yrkesgrupper som också är viktiga i skolan. Då säger Mikael Damberg så här: Ja, men den här verksamheten måste kvalitetssäkras. Alltså måste man ha legitimation.
Men studie- och yrkesvägledning ska väl också kvalitetssäkras? Skolkuratorns verksamhet måste kvalitetssäkras. Ska de också ha lärarlegitimation?
Damberg hör nu att det finns en opinion där ute bland de fackligt organiserade fritidspedagogerna. Då svänger han. Han röstade emot det här förslaget när det fanns här i kammaren, men nu är han för. Han kunde ha röstat på Jabar Amins förslag för ett par år sedan. Det fanns ett förslag. Jabar Amins linje är konsekvent. Damberg fladdrar med opinionen.
Men jag är naturligtvis beredd att vidta åtgärder för att ytterligare kvalitetssäkra fritidshemmen - jag är också bekymrad över till exempel stora barngrupper. Men det är inte legitimation som nödvändigtvis är instrumentet för det. Det är andra åtgärder. Jag är bekymrad över kvaliteten på fritidshemmen. Men lärarlegitimationen är avsedd för lärare. Låt oss diskutera andra åtgärder för fritidshemmen! Jag är inte främmande för att diskutera andra typer av åtgärder. Men legitimationsinstrumentet är inte rätt i det här sammanhanget.
Det var vi överens om Mikael Damberg och jag när vi röstade i riksdagen. Sedan hade han någon annan reservation. Men det fanns ett förslag i kammaren att man skulle ha legitimation för fritidspedagoger, och Mikael Damberg röstade inte på det för två år sedan.
Det är okej att man ändrar sig. Man får ändra sig. Jag bara undrar: Vad är det i verkligheten som har ändrat sig mer än att det har uppstått ett opinionstryck? Finns det någon annan förändring som har skett på dessa två år, Mikael Damberg? Berätta gärna det.
Anf. 17 Mikael Damberg (S)
Fru talman! Jag hoppas att skolministern läste vår reservation när vi behandlade frågan om lärarlegitimation och legitimation för förskollärare i kammaren. Då sade vi: Regeringen har uppenbarligen inte tagit med fritidshemspersonalen.
Ska vi rösta mot legitimation för förskollärare och lärare? Nej, det gör vi inte. Vi tycker att det är en så viktig reform att vi kvalitetssäkrar verksamheten i skolan och kvaliteten på lärarna. Vi skrev att det bara var ett första steg. Det krävs ytterligare steg.
Vi nämnde särskilt fritidspedagoger som ett område för kvalitetssäkring. Beskyll mig gärna för att ändra uppfattning om jag har ändrat uppfattning. Men det var exakt så det gick till. Det är därför vi står här i dag. Vi ser nu en diskussion som inte bara handlar om legitimationsfrågan, även om den är viktig.
Det är beklagligt att regeringen säger att för den del av personalen om jobbar med barnen nästan mer än lärarna under hela skoldagen när barnen är små ska vi inte jobba med legitimation. Det tycker inte skolministern är viktigt.
Man kan ha legitimation för fritidspedagoger. Det är fullt möjligt att utforma en sådan legitimationslösning. Men skolministern har inte något intresse av det. Han säger: Vi kan kanske tänka oss några andra kvalitetssäkrande åtgärder.
Jabar Amin hade en fråga om huruvida de ska leda arbetet eller inte. Det blev inte heller något svar på den frågan. Jag har flera gånger haft en diskussion med skolministern om kvalitetssäkring av fritidsverksamheten i allmänhet och en större diskussion om status och så vidare.
Skolministern har inte bidragit till att höja statusen för fritidspedagoger. Den allmänna bilden är: De är inte lärare, och därför är de inte lika viktiga. Det är den bild som skolministern har spridit om fritidspedagogernas arbete. Fritidspedagoger har bilden att en del tror att deras huvudsakliga ansvarsområde är att organisera kön till pingisbordet.
Har man en sådan bild av att fritidspedagogerna inte är viktiga för det pedagogiska arbetet, för utvecklingen socialt för dessa barn och med att bearbeta mobbning blir det en diskussion om att några står över andra. Den skulle man kunna undvika genom att ge ett tydligt besked i interpellationssvaret. Tyvärr lämnar du fel tydligt besked.
Anf. 18 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Fru talman! Man behöver inte skämmas för att man byter åsikt, Mikael Damberg. Det är helt okej att göra det om man i dag kommer fram till: Kolla, barnen är mer på fritis än i skolsalen - vilket naturligtvis många barn är de första åren - och därför borde fritidspedagoger bli legitimerade. Det säger Mikael Damberg, men så var det också för två år sedan. Barnen var faktiskt mer på fritis då också, men då röstade Damberg nej. Jag tyckte att Damberg hade rätt.
Vi måste höja kvaliteten på de svenska fritidshemmen. Vi är helt överens om detta. I den nya lärarutbildning som vi nu inför blir också de som går den fritidspedagogiska inriktningen legitimerade och får också rätt att undervisa i ett antal ämnen på lågstadiet. Jag tycker att det är rätt tänkt. De blir ännu mycket mer integrerade.
De som har en äldre fritidspedagogsutbildning ges nu stora fortbildningsmöjligheter. Det är inte speciellt många poäng de måste läsa in för att bli behöriga att undervisa i ett praktisk-estetiskt ämne på lågstadiet. Alla får möjligheten i Lärarlyftet II. Då kan de bli legitimerade och betraktade som lärare.
Det vi röstade nej till, Mikael Damberg, är Amins yrkande för två år sedan. Det tyckte jag att vi hade rätt i. Trots att det blåser lite där ute i dag törs jag säga: Vi hade rätt, och vi behöver inte ändra oss.
När det gäller andra åtgärder för att kvalitetssäkra fritidshemmen är jag beredd att diskutera det. Nu var jag fokuserad på att diskutera den fråga som interpellationen handlade om, nämligen om fritidspedagoger ska bli legitimerade eller inte.
Det är inte ett nytt besked vi ger i dag. Det har vi sagt hela tiden och till och med när vi röstade gemensamt här för två år sedan. Lärare och förskollärare blir legitimerade. Jag är helt beredd att diskutera andra åtgärder för att höja kvaliteten.
Fritidshemmen är viktiga. Fritidspedagogerna gör viktiga insatser. Men de är inte lärare, och det är därför de inte omfattas av lärarlegitimation.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.