Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Regelförenklingar för företag

Interpellation 2010/11:69 av Vestlund, Börje (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-11-18
Anmäld
2010-11-18
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2010-11-30
Sista svarsdatum
2010-12-02
Besvarad
2010-12-07

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 18 november

Interpellation

2010/11:69 Regelförenklingar för företag

av Börje Vestlund (S)

till närings- och energiminister Maud Olofsson (C)

När alliansregeringen tillträdde 2006 var ett av de första besluten man tog att den administrativa regelbördan för företag skulle minska med 25 procent. Motsvarande beslut hade redan tidigare fattats av den socialdemokratiska regeringen. Näringsminister Olofsson var väldigt tydlig med att regelkrånglet i företagen skulle minska. Men sedan hände ingenting under två år, för då dög inte de metoder den socialdemokratiska regeringen använt sig av. Nya metoder skulle fram, detta var viktigare än att komma i gång med det mödosamma arbetet med att i praktiken minska regelbördan för företagen.

När man sedan efter två år påbörjade arbetet så kunde vi konstatera att med undantag av ett par departements ansvarsområden så hade regelbördan snarare ökat än minskat!

Och i de fall som departement ändå har tagit initiativ till att minska regelbördan är det ofta inom områden som har en liten eller väldigt begränsad betydelse för flertalet företag. Insatserna för att minska regelbördan generellt är knappast överväldigande. Under perioden 2006–2010 redovisar Tillväxtverket en minskning med 3,4 procent. I en tidigare debatt med Maud Olofsson ställde jag frågan när Maud Olofsson trodde att man skulle uppnå de 25 procenten. Näringsministerns svar var att hon trodde att man skulle klara detta till 2012 – för då skulle även EU ha uppnått detta resultat. Med den takt som har varit under föregående år måste jag ställa mig högst tveksam till om man kommer att ha uppnått detta om drygt två år.

Min fråga till näringsministern är:

Kommer näringsministern att ta initiativ till en realistisk plan med åtgärder för hur och när man kan uppnå en minskning av regelbördan för företag med 25 procent?

Debatt

(8 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2010/11:69, Regelförenklingar för företag

Interpellationsdebatt 2010/11:69

Webb-tv: Regelförenklingar för företag

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Maud Olofsson (C)
Anf. 36 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Börje Vestlund har frågat mig om jag kommer att ta initiativ till en plan med åtgärder för hur och när man kan uppnå en minskning av regelbördan för företag med 25 procent. Regeringen vill åstadkomma en märkbar positiv förändring i företagens vardag. Ett led i det arbetet är att minska de administrativa kostnaderna för företagen. Det grundläggande syftet med förenklingsarbetet är dock att se till att regler, processer och förfaranden är bättre anpassade till företagens villkor och verklighet. Vi behöver regler, men regler som innebär att det är enkelt att driva företag i Sverige. När vi gick in i regeringsarbetet 2006 drog vi slutsatsen att förenklingsarbetet behövde reformeras i grunden, eftersom tidigare regeringar inte nått resultat. De nödvändiga och grundläggande verktygen fanns inte på plats när alliansregeringen tillträdde. Vi har nu metodiskt skapat en organisatorisk struktur och byggt upp centrala verktyg för förenklingsarbetet. Genom detta har vi lagt en stabil grund för långsiktigt och fortsatt framgångsrikt arbete med att förenkla för företagen. Detta är något som också OECD konstaterar i sin senaste granskning av förenklingsarbetet i Sverige. Vårt hårda och målmedvetna arbete resulterade redan efter två år i ett banbrytande och historiskt trendbrott i Sverige: För första gången någonsin minskade de administrativa kostnaderna. Om man bara tittar på de förenklingsåtgärder som gjorts under de senaste fyra åren har de administrativa kostnaderna minskat med 11 procent; men därutöver har vissa nya regler tillkommit, vilket ger en nettominskning på 7,3 procent. Det motsvarar en årlig nettominskning av de administrativa kostnaderna på drygt 7 miljarder kronor för företag i Sverige. Exempel på förenklingar som regeringen har genomfört under förra mandatperioden är införandet av en frivillig revision som besparar företagen 2,6 miljarder kronor samt förenklad tillämpning av livsmedelsreglerna som ger besparingar för företagen på 3 miljarder kronor. Trots det omfattande arbete som lagts ned, behövs mer tid för att nå det mycket ambitiöst satta 25-procentsmålet. En anledning är att 53 procent av regelbördan har sin grund i EU-rätten. Sverige är pådrivande inom EU-samarbetet för en förenkling och förbättring av EU:s regelverk, nu senast i samband med en diskussion om EU:s framtida näringspolitik. EU-kommissionen och majoriteten av EU:s medlemsstater har beslutat om mål med utgång 2012. Därför förlänger vi Sveriges mål till 2012. Ett nytt förenklingsprogram arbetas fram, och arbetet har breddats till att omfatta lokal och regional nivå. Regeringen har även förlängt Regelrådets mandat till 2014 samt har inlett ett arbete för att minska och förenkla uppgiftslämnandet för företagen. I 2011 års budget har medel beräknats för en förstärkt satsning i förenklingsarbetet. Vi kommer att fortsätta, väl medvetna om och med respekt för att det tar tid att förändra lagar och regler, att arbeta målmedvetet och strukturerat för att åstadkomma en märkbar positiv förändring i företagens vardag.
Börje Vestlund (S)
Anf. 37 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Vi får väl diskutera den fråga som vi har diskuterat så många gånger i denna kammare. Låt mig först säga att jag egentligen inte tackar för svaret eftersom jag inte fick något svar på den fråga som jag ställde. Jag får tacka för redovisningen av hur arbetet har fortgått. Däremot finns det anledning att kommentera en del saker som Maud Olofsson säger. Framför allt handlar det om att man säger att det har skett en nettominskning på 7,3 procent av de administrativa kostnaderna. Det kan man alltid föra ett resonemang om. Det sägs att det möjligen är så. Om man ska vara petnoga är det en prognos som visar att det är 7,3 procent. Vi har inte riktigt sett resultatet av vad den frivilliga revisionen ger för företagen. Det fanns en del frågetecken, bland annat när det handlar om att man ställer krav på revision i företag i samband med till exempel offentliga upphandlingar med mera. Därför kanske det inte gav så stora effekter. Men det ger naturligtvis effekter. Det är ingen tvekan om den saken. Det är också bra att man har förenklat livsmedelsreglerna. Men tittar man på hur det ser ut på de olika departementen handlar det om de departement som verkligen har höga kostnader för företagen. Jag tänker här på Finansdepartementet, Justitiedepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet som nästan inte har haft någon neddragning eller en mycket marginell neddragning. Även livsmedelsföretagen och miljösidan nämns. Då kan jag konstatera att det är områden där det inte är så förskräckligt många företag inom dessa sektorer. De allra flesta företag har enligt min uppfattning och enligt företagens uppfattning snarare fått en ökad regelbörda än en minskad regelbörda. Sedan säger Maud Olofsson att 53 procent av regelbördan har sin grund i EU-rätten. Det har jag inte hunnit kontrollera, men jag ifrågasätter inte på något sätt den uppgiften. Det som är problemet där är att det tar mycket längre tid att göra detta i EU. Vi har haft krav på att minska regelbördan i EU. Man har satt upp ett mål till 2012. Om vi kan säga att det har hänt lite under årens lopp i Sverige är det ingenting jämfört vad som har hänt i EU. Där har vi också stora regelsystem som handlar om associationsrätten och om bolagsrättsfrågor över huvud taget. Där vet vi att arbetet går mycket trögt. Jag ifrågasätter inte statsrådets ambitioner på detta område, men det finns ändå anledning att mer konkret fundera över vad det är man ska göra fram till 2012. Det tycker jag att denna debatt ska handla om. Jag har inte sagt någonting om att det inte har hänt en del på detta område. Det har det. Men det är ingen tvekan om att man har långt kvar till målet. Det handlar om 17,7 procent om man räknar med att det har skett en minskning med 7,3 procent, som Maud Olofsson säger. Om man inte gör det handlar det om 20,7 procent. Det återstår att se. Det är också bra att man har dragit in Sveriges Kommuner och Landsting i detta arbete och att man arbetar med den lokala och den regionala nivån. Det som dock bekymrar mig är när jag träffar företagare som säger att de också inom de privata företagen har bekymmer med detta. Jag kan återkomma till det i mitt nästa inlägg.
Maud Olofsson (C)
Anf. 38 Maud Olofsson (C)
Fru talman! För varje gång jag talar med Börje Vestlund blir resultatet allt bättre. Det är möjligen en skön känsla för Börje Vestlund att få reda på att det är på det sättet. Det är 7 miljarder i sänkta kostnader för företagen. Det motsvarar ändå 1 procent i arbetsgivaravgiftssänkning. Om vi inte hade behövt ta med den förra regeringens omvända byggmoms i dessa mätningar hade vi haft 450 miljoner ytterligare och mindre. Tittar man på resultatet ser man att 12 av 17 mätta områden uppvisar en minskning om man ser till helheten. Det är ändå rätt så bra. Vi har satt i gång ett arbete som gör att myndigheter, departement och andra är medvetna om att de ska jobba med både regelförenkling och regelförbättring. Börje Vestlund säger att livsmedelsföretagen är så få. Men inom både livsmedelssektorn och jordbrukssektorn är det väldigt många små företag. Det är viktigt att säga att mycket av den lagstiftning vi har haft har varit likvärdig oavsett om det har varit stora eller små företag. När Eskil Erlandsson förtjänstfullt jobbar med regelförenklingsarbete inom jordbruk och livsmedelsbranschen kommer det väldigt bra till pass eftersom det är så många småföretag. De är dessutom på landsbygden, och det gläder också en centerpartist. Jag har gjort stora förändringar på energiområdet, som vi beskrev i den tidigare interpellationsdebatten. Det är minus 40 procent. Det är också viktigt att man gör regelförenklingar där om man tänker sig att till exempel bygga ut det förnybara. Jag vill säga något om den regionala och lokala nivån. Vi har involverat kommuner och regioner i arbetet eftersom det är där man möter företagen. Det som gläder mig är att det finns ett väldigt stort intresse hos den lokala och regionala nivån att delta i arbetet. Jag tror att det blir som mest kraftfullt när vi får regional, lokal och nationell nivå och EU-nivå att samsas och samordna sina insatser. När det gäller EU har jag drivit regelförenklingsarbetet och gör det fortsatt också på EU-nivå. Nu senast diskuterade vi det på konkurrenskraftsrådet. Det finns ett tryck från ministrarna. Det är ett besvärande faktum att kommissionen som har lagt fram ett antal förslag för att förenkla inte har fått igenom det. Där är både ministerråd och parlament ansvariga. Jag har en erfarenhet under vårt ordförandeskap där jag satt och förhandlade med parlamentet. Jag kan inte säga att det gjorde reglerna enklare - och det har jag sagt förut - när vi skulle fatta beslutet på EU-parlamentsnivå. Det är viktigt att våra EU-parlamentariker också har regelförenklingsarbetet för ögonen. Det som jag överraskades mest av var att det de som är mest emot EU som ska ha mest regler. Det är en paradox i sig. Vi måste utveckla regelförenklingsarbetet. Vi har dragit en rad slutsatser. Vi kommer att återkomma till riksdagen lite senare i vår för att ytterligare förbättra regelförenklingsarbetet. Det handlar om Regelrådets arbete, hur vi mäter och hur vi prioriterar vilka insatser vi gör. I grunden handlar det om att det ska vara bra i företagens vardag. De ska märka någon skillnad. Våra myndigheter ska vara effektiva i sitt agerande visavi företagen. En del av regelförenklingsarbetet handlar inte bara om regelförenklingar utan också om en effektivisering av våra myndigheters arbete gentemot våra företag. I grunden är regelförenklingsarbetet väldigt bra på många sätt också för myndigheter. I slutändan hoppas jag att det leder till tillväxt och företagsamhet i Sverige. De mätningar som man gör med World Economic Forum visar också att vi ligger väldigt bra till och klättrar i de mätningar som nu görs på Sverige.
Börje Vestlund (S)
Anf. 39 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Det är positivt att de regler som gäller livsmedelsföretag och jordbruksföretag berör en del små företag. Men det är ändå så, näringsministern, att de flesta småföretagen inte ligger inom denna sektor. Jag tycker att det är positivt att man har förenklat det, och jag har berömt ministern för detta. Det som är problemet är att huvuddelen av företagen inte har fått någon minskning av reglerna utan tvärtom fått en ökning. Men det är egentligen inte det jag är intresserad av att diskutera i det här sammanhanget. Jag är intresserad av att höra: Vad är det statsrådet tänker göra på EU-nivå? Vad är det konkret man vill göra på detta område? Det har man inte svarat på. Jag kan notera att på Näringsdepartementet område är minskningen 8,4 procent. Det är långt ifrån några 25 procent på det området. Det är inte så väldigt mycket i det häradet som handlar om EU-regelverken och att förändra regelbördan där. Det som är ännu mer upprörande gäller något som jag har frågat om väldigt många gånger. På vilket sätt kommer justitieministern och finansministern att ta upp dessa frågor på sina respektive områden? Jag har helt övertygad om att näringsministern brinner för denna fråga. Men det är ändå på dessa två departement som den största regelbördan både i procent och i antal kronor är allra störst. När näringsministern diskuterar de här frågorna handlar det mycket om teknik och väldigt lite om konkreta förslag. De kommer så småningom när man har haft debatten om hur man eventuellt ska omformulera uppdraget för Regelrådet. Jag kan också se att det kan finnas anledning att kanske förbättra och förfina deras uppdrag. Men det är väldigt mycket vad det handlar om och inte så mycket de konkreta åtgärderna. Jag vill också ta upp det privata regelkrånglet. Jag mötte inte minst under valrörelsen företagare i livsmedelsbranschen som sade att de var väldigt glada över att de hade fått en minskad regelbörda från staten. Men å andra sidan hade det blivit mer kontroller. Det handlade om bagare som levererade bröd till de stora livsmedelskedjorna och var ganska trötta på deras kontroller. De fick göra väldigt mycket arbete. Det var till och med så att den ena livsmedelskedjan krävde en viss typ av dokumentation och en annan krävde en annan. Vare sig näringsministern eller jag hur duktiga vi än är kan knappast påverka dem. Men i den allmänna regeldebatten måste vi också ta in detta. Ibland säger vi lite slarvigt att marknaden reglerar sig själv. Men om marknaden reglerar saker och ting så mycket att det blir svårt för de minsta företagen att komma in och konkurrera med de stora jättarna är det ett problem. Då blir det också ett politiskt problem. Det viktigaste är att svara på: Vilka åtgärder kommer man att vidta för att vara mer konkret i detta? När kommer näringsministern att påtala för justitieministern och finansministern att någon gång prioritera de här frågorna?
Helena Lindahl (C)
Anf. 40 Helena Lindahl (C)
Fru talman! Jag är ny i näringsutskottet precis som i riksdagen. Jag har fått sätta mig in lite grann i regelförenklingsfrågorna. Jag kan bara konstatera att det inte finns någon annan näringsminister är Maud Olofsson som har lyft fram och levererat förändringar på regelförenklingsområdet. Visste ni att nästan 1 200 åtgärder utfördes under förra mandatperioden? Det kan vi jämföra med de ca 300 åtgärder som den förra S-styrda regeringen åstadkom. Det är ett väsentligt kliv framåt. Jag tror att Maud Olofsson nämnde OECD-rapporten. Börje Vestlund frågade: Hur mäter man dessa 7,3 procent man har uppnått med regelförenklingar förra mandatperioden? OECD konstaterar i en rapport att det har skett betydande framsteg och att nuvarande regering har visat mycket stark vilja att fortsätta att utveckla regelförenklingsarbetet. Om OECD har uppmärksammat det borde vi kunna göra det också. Vi ska också vara ödmjuka. Vi har inte nått hela vägen. Vi hade en hög ambitionsnivå, och det tycker jag är bra. Att sikta mot stjärnorna och hamna i trädtopparna, heter det ju som bekant. Vi har i alla fall kommit en bra bit på vägen, och det är glädjande framför allt för alla Sveriges företagare. I slutändan gör regelförenklingarna oss mer konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv. Jag träffade några företagare i går när jag var på besök i Umeå. De sade: Hälsa till Maud Olofsson att om regelförenklingarna blir fler - vilket de också tror att det kommer att bli - kan vi ägna oss åt att leverera produkter och tjänster i stället för att ägna tid åt framför allt mycket administration. Som jag sade: Vi är ödmjuka. Vi har inte hunnit göra allt det vi ville, men vi är en god bit på väg.
Maud Olofsson (C)
Anf. 41 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Börje Vestlund säger att huvuddelen av företagen har fått fler och mer regler. Det är inte sant. Vi har minskat regelbördan med netto 7,3 procent. Som jag säger är det 7 miljarder kronor. Sedan kan det ha skett justeringar av annat, men mätningarna är neutrala och går inte att ifrågasätta. Det är klart att regelbördan har minskat. Precis som Helena Lindahl sade är vi den första regering som har levererat detta. Vad vill vi då göra när det gäller EU? Jag var inne på det, men jag tar det gärna en gång till. Vi tycker att kommissionen måste komma med fler förslag för att vi ska kunna minska regelbördan. Det fattades till och med ett beslut under vårt ordförandeskap där vi avkrävde kommissionen leverans på området. Jag har fört en diskussion med ansvarig kommissionär, och efterhört hur han tänker jobba för att göra det här. Vi är ett antal like-minded-länder som driver på tydligt i detta. Det är starkare i dag än när jag började som näringsminister. Vi vill se en bättre analys av förslagen. Det gäller hela vägen, både kommissionen och vilka förändringar ministerrådet eller parlamentet gör. Bekymret är att om man gör förändringar under resans gång kanske man ökar regelbördan i stället för tvärtom. Vi menar därför att det måste göras analyser hela vägen. Det måste till en bättre samverkan mellan kommissionen, ministerrådet och parlamentet för att det ska funka. Man måste ha en gemensam ambition att minska regelbördan. Vi jobbar nu med de här sakerna, och vi har också lyft in dem i den framtida näringspolitik som vi just nu diskuterar på EU-nivå. Regelförenklingsarbete är en central del i detta. Precis som sades här har nästan 1 200 förslag genomförts i regelförenklingarna. Det är både stora och små saker. Revisionsplikten är jätteviktig, för den omfattar alla företag och den är viktig för den mängd regler som vi minskar med. Men det är också viktigt att tänka på en så enkel sak som att vi kanske inte behöver göra jämställdhetsplaner vartenda år, utan vi kan ha en längre tidsperiod. Det gör att vi får mer tid att jobba med själva förverkligandet av jämställdhetsplanerna. Så är det också med lönekartläggning och annat. Jag tror att det är viktigt att vi steg för steg ändrar på detta. OECD har pekat på att mycket av det som Sverige gör är positivt och riktigt. Det är intressant att se att när Världsbanken tittar på detta i sin Doing Business-rapport klättrar vi i deras rankning. I World Economic Forums Global Competitiveness-index som också innehåller regelförenklingar klättrar Sverige och är näst bäst i klassen i sammanhanget. Även om vi inte nådde målet om 25 procent är vi på väg åt rätt håll. Jag tror att man måste ha en hög ambition, för man signalerar till myndigheter, till dem som är verksamma i detta, till företagen och till departement att vi tänker jobba med detta. Jag har aldrig påstått att detta skulle vara enkelt. Men jag påstår att jag är otroligt engagerad som minister för att nå ett resultat, och jag tror inte att vi hade nått detta resultat om inte engagemanget hade funnits. Vi kommer att fortsätta med ökad kraft för att förbättra regelförenklingsarbetet och jobba ännu tydligare och mer fokuserat så att det ska märkas en skillnad i företagens vardag. Till syvende och sist är det bara när företagen känner att det har blivit bättre som det faktiskt är bättre. Detta kommer jag att ha för ögonen också de kommande fyra åren.
Börje Vestlund (S)
Anf. 42 Börje Vestlund (S)
Fru talman! Vi som har följt frågan under en längre tid vet att det tyvärr inte blir så stort utfall från företagen när man har gjort det här. Vi har bland annat erfarenhet från Nederländerna, där företagen inte alls upplever att de har fått någon minskad regelbörda. När det har gjorts större undersökningar kan man konstatera att företagen inte upplever det så. Jag tror inte att man ska ta så allvarligt på detta i sammanhanget. Jag tror att man däremot hela tiden ska se vad det är man ytterligare kan göra. Jag kan bara konstatera att i Finansdepartementet, Justitiedepartementet och Socialdepartementet - där handlar det mest om socialförsäkringarna - har regelbördan ökat rejält under perioden. Detta måste man naturligtvis arbeta med. För att återkomma till EU: Jag tror att ambitionen att man måste arbeta på alla de tre beslutsnivåerna i EU är sund och riktig. Men det har gått långsamt att komma till skott här i vårt land, med vår förhållandevis okomplicerade struktur. Det tog ändå två år att få organisationen på plats. Hur lång tid ska det då inte ta i andra länder? Min enkla fråga är: Vad har näringsministern för strategi för att lyckas med dessa 20,7 procent? Vilka åtgärder ska man vidta? Jag måste få ställa frågan en gång till. Kommer näringsministern att kräva av justitieministern respektive finansministern att de tar itu med frågorna på sina respektive områden? Jag ser väldigt lite där. Jag kan bara konstatera att justitieministern inte tog upp detta en enda gång under ordförandeskapet, medan jordbruksministern och näringsministern gjorde det. Hur kommer det sig?
Maud Olofsson (C)
Anf. 43 Maud Olofsson (C)
Fru talman! Jag tycker att det här är en bra debatt. Det är roligt att Börje Vestlund återkommer till frågan med jämna mellanrum. Jag tror att vi alla behöver detta tryck på oss för att leverera. Det är självklart att alla ministrar är ansvariga för att leverera detta. Det finns inte några ministrar som är undantagna. Några ministrar har lite mer komplicerad lagstiftning, men alla ministrar är ansvariga. Vad har jag för strategi? Jag har försökt redovisa det. Strategin är att ha strukturer på plats och ett politiskt tryck. Jag menar att vi i Sverige har strukturerna på plats även om vi behöver vässa dem, göra dem bättre och dra lite slutsatser av de fyra år som har gått. Vi har en ansvarig minister som driver på detta. Samma sak gäller på EU-nivå. Under vårt ordförandeskap antog vi slutsatser som var rätt långtgående när det gäller EU:s arbete. Nu har vi fått nya kommissionärer, vilket komplicerar arbetet på EU-nivå. Men jag har redan tagit en ordentlig debatt med ansvarig kommissionär för att öka trycket. Där mobiliserar jag like-minded-länder för att få förslag från kommissionen. EU-systemet funkar ju så att kommissionen måste lägga fram förslag för att vi ska kunna ta upp det i ministerrådet för att sedan sambesluta med parlamentet. Jag skickar gärna med Börje Vestlund en signal till Socialdemokraternas EU-parlamentariker, för jag tror att vi alla i alla partier måste föra en diskussion om vad det är som händer i EU-parlamentet. Jag är älskare av EU-medlemskap och jag är älskare av EU-parlamentet och dess engagemang, men jag ser också en del av baksidorna med att det kommer till regelkrångel när man fattar beslut i EU-parlamentet. Det kommer till därför att man inte gör några analyser innan man fattar beslut. Jag är tacksam över Börje Vestlunds engagemang i frågan, och jag är mycket glad över att det finns ett tryck på att fortsätta regelförenklingsarbetet. Jag kommer att fortsätta att göra allt jag kan för att leverera det som vi har utlovat för våra svenska företag så att de kan ägna sig åt att skapa jobb och tillväxt.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.