Våld och övergrepp i Irak

Interpellation 2010/11:65 av Linde, Hans (V)

av Linde, Hans (V)

den 16 november

Interpellation

2010/11:65 Våld och övergrepp i Irak

av Hans Linde (V)

till utrikesminister Carl Bildt (M)

Den 20 mars 2003 anföll den USA-ledda koalitionen Irak i tydlig strid med folkrätten. En hel värld protesterade och bara i Sverige samlade demonstrationerna mot kriget hundratusentals människor. I dag riktas omvärldens blickar mot andra konflikter i andra delar av världen, men våldet, övergreppen och den väpnande konflikt som inleddes med den amerikanska invasionen fortsätter att skörda människoliv och tvinga irakier på flykt.

De senaste veckorna har två nyheter tydliggjort hur avlägsen freden är i Irak. Den 23 oktober släppte Wikileaks ett stort antal dokument rörande Irak som bland annat avslöjande omfattande övergrepp och tortyr i landet. I september presenterades liknande uppgifter av Amnesty International i rapporten New Order, same abuses. Sammantaget ges en bild av ett Irak där de irakiska säkerhetsstyrkorna inte tvekar att använda sig av tortyr, där utomrättsliga arresteringar är vanligt förekommande och där en kultur av straffrihet för förövaren har brett ut sig.

Ansvaret för tortyren i de irakiska fängelserna vilar inte bara på den irakiska säkerhetstjänsten. Även om USA minskat sin militära närvaro i Irak finns det fortfarande drygt 50 000 amerikanska soldater i landet och man håller fortfarande irakier fängslade. Av de 30 000 fångar som sitter fängslade i Irak, utan vare sig åtal eller rättegång, har 10 000 nyligen överlämnats till irakiska myndigheter efter att ha hållits i amerikansk fångenskap i Irak, enligt Amnesty International. Avtalet mellan USA och Irak innehöll inga villkor om korrekt behandling av fångar eller skydd av deras mänskliga rättigheter. Malcolm Smart, Amnesty Internationals chef för Mellanöstern och Nordafrika, säger bland annat att ”dessa dokument (som läckts av Wikileaks) verkar ge ytterligare bevis för att de amerikanska myndigheterna varit väl medvetna om de systematiska övergreppen under många år. Trots det överlämnades tusentals fångar som gripits av USA till de irakiska säkerhetsstyrkorna.”

USA har anslutit sig till FN:s konvention mot tortyr, vilken uttryckligen förbjuder stater att själva använda tortyr men även förbjuder överlämning av fångar till andra staters myndigheter om det finns risk för tortyr. USA har inte levt upp till dessa krav i Irak, trots mängden av bevis som har presenterats av olika källor som visar att irakiska styrkor använder tortyr i stor omfattning

Den 31 oktober i år genomfördes en attack mot en katolsk kyrka i Bagdad. Drygt 100 obeväpnade gudstjänstdeltagare togs som gisslan och 58 dödades kallblodigt, bland dem flera barn. En av de överlevande beskriver attacken så här: ”Jag kan inte beskriva detta som något annat än ett planerat massmord på oss kristna. Terroristerna sköt främst de unga. De gick runt och dödade som de ville.”

Amnesty International fördömde attacken på kyrkan och betecknade den som en ”krigsförbrytelse”. Attacken är en av de värsta mot Iraks kristna minoritet sedan kriget inleddes 2003, men det är ingalunda ett isolerat fall. De kristna irakierna är utsatta för omfattande förföljelser. Kidnappningar, mord och bombattentat har tvingat stora delar av landets kristna minoritet på flykt.

I dag går ingen säker från våldet i Irak. Journalister, MR-försvarare, politiska aktivister, homosexuella och etniska samt religiösa minoriteter är i synnerhet utsatta. Enskilda väpnade grupper bär ett tungt ansvar men även de irakiska säkerhetsstyrkorna såväl som de amerikanska soldaterna har gjort sig skyldiga till omfattande övergrepp.

Det är nu hög tid att omvärlden reagerar och agerar för att våldet ska upphöra och för att alla irakier – oavsett etnicitet, religion, politisk övertygelse, sexuell läggning etcetera – ska kunna leva i sitt land utan fruktan för våld och övergrepp från någon av de väpnade parterna i landet. Sverige har goda möjligheter att vara en aktiv part i detta arbete genom de omfattande och goda kontakter vi har med Irak, inte minst genom de irakiska flyktingar som fått en fristad här. Den mest direkta åtgärden som vi kan vidta i Sverige är att upphöra med avvisningar av irakiska flyktingar, men vi kan också agera för att sätta press på dem som är ansvariga för brotten och övergreppen i Irak.

Sverige skulle kunna kräva att FN tillsätter en speciell rapportör för brott mot de mänskliga rättigheterna i Irak. En sådan rapportör fanns tidigare, men avskaffades 2003. Vidare skulle Sverige kunna ta initiativ till en internationell och oberoende undersökningskommission med syfte att undersöka förhållandena i Iraks fängelser och fångläger med anledning om de omfattande rapporterna om tortyr och övergrepp. Viktigt är även att Sverige agerar för att de som begått krigsförbrytelser eller andra former av brott mot de mänskliga rättigheterna ställs inför rätta. De omfattande grova övergrepp som vi sett i Irak under de senaste sju åren får inte passera utan konsekvenser.

Jag vill med anledning av detta fråga utrikesministern:

1. Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att alla irakier, oavsett etnicitet, religion, politisk övertygelse, sexuell läggning etcetera, ska kunna leva i sitt land utan fruktan för våld och övergrepp från någon av de väpnade parterna i landet?

2. Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att FN ska återtillsätta en speciell rapportör för Irak?

3. Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att en oberoende internationell undersökning av Iraks fängelser och fångläger tillsätts?

4. Vilka initiativ avser utrikesministern att ta för att de som begått krigsförbrytelser och brott mot de mänskliga rättigheterna i Irak ska ställas inför rätta?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd Inlämnad: 2010-11-16 Anmäld: 2010-11-17 Svar fördröjt anmält: 2010-11-22 Sista svarsdatum: 2010-11-30 Besvarad: 2010-12-22

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Debatt (7 anföranden)