den
6 maj
Interpellation
2010/11:347
Svensk ekonomi, löner och den kommunala sektorn
av Christina
Karlsson (S)
till finansminister Anders Borg (M)
Medborgarnas vilja till arbete är nationens
viktigaste tillgång. Om detta torde regering och opposition vara överens.
Statsrådet har i olika diskussioner, bland annat
kring det så kallade jobbskatteavdraget, framhållit löners och nettolöners
betydelse för viljan till arbete.
Mot den bakgrunden känns statsrådets uttalande om
lägre ingångslöner och låga löneavtal i kommunsektorn motsägelsefullt. Möjligen
följer statsrådet i detta fall en annan nationalekonomisk logik än när han
förespråkar skattesänkningar. I sitt svar på min skriftliga fråga 2010/11:433 Lönenivån för låginkomsttagare och kvinnor,
ställd den 6 april, använder statsrådet uttrycket en ”väl avvägd”
ingångslön. Innebörden av detta synes mig diffus.
Låga ingångslöner försvårar rekryteringen av
kompetent personal till välfärdssektorn, vilket går ut över inte minst barn och
gamla. Löneutvecklingen är för många i kommuner och landsting redan nu klen
samtidigt som statsrådet anmodar kommunerna att hålla igen ännu mer.
I kommunerna ligger lägstalönerna enligt avtal på
15 685 kronor. Alla har inte heltid. Majoriteten av de anställda är
kvinnor. En majoritet av deltidsanställda är också kvinnor och långt ifrån alla
kommuner erbjuder dem som vill heltid.
Mina frågor till finansministern är:
Mot bakgrund av vilka fakta och argument förordar
finansministern låga löner i den kommunala sektorn av ekonomin?
Finansministern skriver i svaret på min fråga om en
”väl avvägd” ingångslön, vad avser finansministern med det?