Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Förändrade sociala avgifter

Interpellation 2010/11:325 av Omanovic, Jasenko (S)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2011-04-15
Anmäld
2011-04-21
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Sista svarsdatum
2011-05-09
Svar fördröjt anmält
2011-05-10
Besvarad
2011-06-22

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 15 april

Interpellation

2010/11:325 Förändrade sociala avgifter

av Jasenko Omanovic (S)

till finansminister Anders Borg (M)

Sociala avgifter är grunden till våra generella försäkringar, de är finansieringskälla för våra försäkringar. Principen är enkel: Varje löntagare avstår en del av sitt löneutrymme för att vi gemensamt ska kunna finansiera försäkringarna. Försäkringarna nyttjas av försäkrade, löntagare, när de tappar arbetsförmåga, blir utan jobb, får tillökning i familjen, går i pension med mera.

Under de senaste åren har regeringen gjort en del nivåförändringar inom dessa olika avgiftsområden. Det har exempelvis lett till att sjukförsäkringsavgiften har halverats. Sveriges löntagare avstår fortfarande löneutrymme för att finansiera försäkringar, men försäkringarna har blivit sämre.

Vilka åtgärder avser finansministern att vidta för att rätta till dessa oönskade förändringar inom socialavgifterna?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2010/11:325, Förändrade sociala avgifter

Interpellationsdebatt 2010/11:325

Webb-tv: Förändrade sociala avgifter

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anders Borg (M)
Anf. 83 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! Jasenko Omanovic har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att rätta till de oönskade förändringarna inom socialavgifterna. Socialavgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, är i ekonomisk mening skatter och avgifter som betalas på lön eller annan ersättning för utfört arbete. I samband med omläggningen av pensionssystemet gjordes en omstrukturering av socialavgifterna där det bestämdes att eventuella justeringar av avgifterna ska ske inom ramen för ett i princip oförändrat avgiftsuttag. Det sammanlagda uttaget av socialavgifter och allmän löneavgift bestäms av riksdagen. En gång om året, i samband med budgetprocessen, görs en kalibrering av alla delavgifter i socialavgifterna utom ålderspensionsavgiften. Avsikten är att varje avgift ska stå i rätt proportion till de utgifter den ska finansiera. Kalibreringen görs med hjälp av prognoser på intäkterna från de samlade socialavgifterna och prognoser på de utgifter som varje avgift ska finansiera. Genom kalibreringen bestäms nivåerna på varje delavgift. De senaste åren har antalet sjukskrivna minskat, och kostnaderna för sjukförsäkringen har därmed blivit lägre. Det har gjort att sjukförsäkringsavgiften i socialavgifterna har sänkts. Den allmänna löneavgiften har därför justerats i motsvarande mån för att hålla det totala avgiftsuttaget oförändrat. Jag har mot denna bakgrund inte för avsikt att vidta några åtgärder när det gäller fastställandet av socialavgifterna.
Jasenko Omanovic (S)
Anf. 84 Jasenko Omanovic (S)
Fru talman! Jag får tacka ministern för svaret. Tyvärr tror jag att ministern har missuppfattat min fråga. Jag har inte varit ute efter att få ett svar som jag kan få från vilken jurist som helst i landet. Hur räknar man fram var besluten tas? Vem betalar man till? Det kan många fler svara på än Sveriges finansminister. Det jag är intresserad av, fru talman, är den politiska vilja som ligger bakom dessa procentsatser. Bakom varje socialavgift finns det en lagtext, och det är lagtexten som bestämmer vilka som är berättigade till försäkringar, till exempel sjukförsäkringsavgiften. Det är lagtexten som egentligen bestämmer i vilken omfattning man är berättigad när man är berättigad. Det är den politiska viljan från Moderaterna som har gjort att man har minskat möjligheterna för dem som är sjuka. Vi hade debatten i går, fru talman, och Moderaterna står på sig. I dag har man återförvisat ett utskottsinitiativ till utskottet. Det tyder på att det är högst ideologiskt för moderater att sänka socialavgifter. Det handlar inte om någonting annat än om ideologi. Varför gör man det? Om man gör som Moderaterna med finansministern i spetsen nu har gjort, när man i princip har halverat sjukförsäkringsavgiften, leder det till att man har frigjort ett antal miljarder från löntagarnas löneutrymme som är avsatta för att de ska kunna skapa sig en trygghet vid sjukdom. Det tar finansminister Anders Borg och flyttar till den allmänna löneavgiften. Vad står det om det i lagtexten, fru talman? Tyvärr står det en tom rad, för som finansministern påstår är det ren skatt. Den skatten är jag intresserad av: Till vad har finansministern använt de pengar som man har tagit ifrån löntagarna, det löneutrymme som löntagarna avstod för att kunna skapa sig en trygghet? Det tog finansministern och flyttade till den allmänna löneavgiften där han förfogar, helt fritt, över pengarna. Då är frågan, som sagt: Kan ministern redogöra för vad han har använt pengarna till som han har tagit ifrån de utförsäkrade, alla sjukskrivna som har fått sänkt nivå i försäkringen och minskade rehabiliteringsmöjligheter? Vad har man använt de pengarna till?
Anders Borg (M)
Anf. 85 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! Låt mig påtala att det inte har skett några förändringar av systemet att fastställa löneavgifterna, vare sig den allmänna löneavgiften eller arbetsgivaravgifterna, under de senaste åren. De beräknas och fastställs på exakt samma sätt som har gjorts sedan, såvitt jag förstår, vi gemensamt med Socialdemokraterna lade fast reglerna för detta i pensionsuppgörelsen. Frågeställningen här rör hur vi fastställer socialavgifterna och den allmänna löneavgiften. Svaret är att de fastställs på samma sätt som de har fastställts tidigare. Det har alltså inte skett någon förändring på det området. Såvitt jag förstår finns det inte heller från Socialdemokraternas sida någon vilja att bryta upp systemet som vi lade fast gemensamt i pensionsuppgörelsen, utan regelverket för detta kommer att stå fast även i framtiden, under den tid som kan överblickas. Med åren varierar skatteinslaget i socialavgifterna uppåt och nedåt. De varierar nedåt när socialutgifterna stiger, eftersom det här är skattedelen av det, och vice versa. Jag måste säga att jag har lite svårt att förstå vad som ligger i frågeställningen. Det är väl bekant att det är på det här sättet. Jag är också lite förvånad över att en socialdemokratisk riksdagsman ställer frågorna, därför att Socialdemokraterna har som grundläggande idé att höja socialavgifterna - inte hur de beräknas utan hur de tas ut. Den största skattehöjning som Socialdemokraterna föreslår är höjningen av arbetsgivaravgifterna för unga. Det är i dag en arbetsgivaravgiftshöjning på över 15 procentenheter för alla under åldersgränsen som motsvarar en ökning av skatteinbetalningen i storleksordningen 10-15 miljarder, om jag inte missminner mig. Därtill vill Socialdemokraterna återställa sjukförsäkringsreformerna till det de var innan. Och vi vet ju att om vi inte har den utveckling som vi nu har i korten kommer det att kosta tiotals miljarder, och då kommer naturligtvis avgifterna till sjukförsäkringen och förtidspensionen att stiga. Jag har lite svårt att förstå hela resonemanget i den här interpellationen. Men, som sagt, hur vi fastställer de här avgifterna har inte ändrats och kommer inte att ändras. Vi är överens brett över blockgränsen om grunderna i detta system, och det antar jag att vi också kommer att vara framöver.
Jasenko Omanovic (S)
Anf. 86 Jasenko Omanovic (S)
Fru talman! Jag kunde föra den här debatten i princip med vilken jurist eller ekonom som helst i landet. Finansministern anser sig inte ha någon politisk åsikt i frågan, utan det är bara rent tekniska saker. Då behöver man inte ta upp tid för det här i kammaren, när finansministern vägrar att svara om det politiska innehållet. Det Anders Borg här säger är ju så klart: Det är klart att ingen vill ändra beräkningen, den del som Anders Borg här säger, sättet att beräkna. Men problemet är, Anders Borg, att ni moderater går in och ändrar förutsättningarna för en försäkring där löntagare avstår ifrån löneutrymme för att kunna skapa sig en trygghet ifall man blir sjuk. Det är där ni går in och förändrar. Därmed skapar ni helt andra förutsättningar. Ni sätter en bortre gräns i försäkringen. Ni utförsäkrar folk. Jag kan berätta om ett exempel från Jämtland där man fick utförsäkra en kvinna och läkaren sade: Det finns ett sätt att åka till Arbetsförmedlingen, och det är ambulans. Det är det ni gör när ni ändrar förutsättningarna i lagtexten. Antingen pratar vi förbi varandra eller också vägrar ministern att ha en politisk åsikt i frågan. Jag hoppas att det är det första, så att vi kan hitta en linje, så att vi kan titta på vilka politiska åsikter ministern har i frågan. Försäkringen går med vinst vartenda år, trots de beräkningar som görs. Om vi koncentrerar oss bara på sjukförsäkringen: Den har gått med vinst på 11 miljarder år 2007, 9 miljarder år 2008, drygt 3 miljarder år 2009 och drygt 4 miljarder i fjol, trots att ni har halverat avgiften. Man kan titta på löneavgiften. Den har gått från 33 miljarder år 2005 till 93 miljarder år 2008. I år ligger den på drygt 9 procent, vilket innebär att det löneutrymme som varje löntagare i Sverige har avstått, det har Anders Borg tagit i anspråk och flyttat till en skatt som man förfogar över helt själv. Jag upprepar, fru talman, min fråga: Vad har Anders Borg använt pengarna till? Detta är ju ett löneutrymme som löntagarna har avstått, och Anders Borg har tagit över pengarna till en skatt. Men vad har man använt pengarna till?
Anders Borg (M)
Anf. 87 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! Låt mig påtala att interpellationen inte rör förändringar av sjukförsäkringen utan nivåförändringar inom de avgifter som vi har på löntagarna. Det är så interpellationen är ställd. Det som tas som exempel är att sjukförsäkringsavgifterna har halverats. Inom ramen för det har löneskatten höjts. Nu har vi fått en redogörelse för hur stora de förskjutningarna är. Detta är en fråga som avhandlas i varje budgetproposition och vårproposition. Den är av högeligen teknisk karaktär och har mycket begränsat politiskt innehåll. Då och då försöker inte minst våra arbetsgivarorganisationer föra upp detta som om det var en politisk frågeställning, att omfördelningen av avgifterna mellan de olika delavgifterna är en förändring som betyder något. Jag brukar alltid värja mig från den diskussionen av det enkla skälet att vi har en pensionsuppgörelse och ett regelverk och att det inte är någon under- eller överfinansiering. Vi har klarlagt exakt hur det ska vara. Man betalar en löneavgift på lönesumman, och den fastställs sedan så att vi har statsinkomster. Fördelningen mellan de olika löneavgifterna görs som en rent teknisk diskussion. Jag delar interpellantens utgångspunkt i inläggen att detta är en fråga som skulle ha kunnat ställas till vilken jurist eller ekonom som helst på Regeringskansliet. Det redogörs för detta i rent tekniska termer i budgetpropositionen. Jag har ingenting att tillägga till det. Vi gör de beräkningarna, och sedan fastställer vi löneavgiften. Det är svaret på den fråga som har ställts till mig. Jag har inte fått frågor om sjukförsäkringen. Jag har inte fått frågor om Socialdemokraternas idéer om höjda arbetsgivaravgifter för unga eller hur mycket det kostar att återställa den socialdemokratiska sjukförsäkringen. Jag har fått frågor om nivåförändringar inom delavgifterna på löneavgifterna. Den frågeställningen har jag svarat på. Det är en högeligen teknisk fråga med mycket begränsat, nära nog obefintligt politiskt innehåll.
Jasenko Omanovic (S)
Anf. 88 Jasenko Omanovic (S)
Fru talman! Jag har under pågående debatt ställt frågan. Varför säger jag i interpellationen att det är orättvisa och oönskade förändringar? Man kan ju inte, Anders Borg, komma ifrån att det finns en lagtext som reglerar hur man ska beräkna. Vad ska man använda pengarna till? Det heter inte skatt utan avgift för att man ska veta vad pengarna används till. Begränsar man vilka som är berättigade att utnyttja de utgifterna är det solklart att man frigör resurser till något annat. Fru talman! Fortfarande får varken jag eller någon annan i kammaren svar på frågan: Vad har ministern använt pengarna till? Det handlar om löneutrymme som löntagare har avstått från. Vad har man använt de pengarna till? Den frågan kommer förmodligen att bli helt obesvarad i den här debatten, eftersom ministern vägrar att ha en politisk åsikt i frågan. Det är så uppenbart och så beklagligt att vi har en finansminister som inte har någon politisk vilja eller åtminstone inte visar den i den här debatten, vilket jag beklagar starkt, eftersom vi nu skulle få klargjort vad man har använt pengarna till och varför man har den här inställningen till sjukförsäkringen och för den delen andra försäkringar.
Anders Borg (M)
Anf. 89 Finansminister Anders Borg (M)
Fru talman! Detta är en interpellation som på många sätt är besvärlig att hantera. Det normala är att frågeställningar om förändringar av de avgifter vi har kommer från olika näringslivsorganisationer. Svenskt Näringsliv och Företagarna tar ofta upp det, med antydningar om att det faktum att sjukförsäkringsavgiften och socialavgifterna innehåller ett skatteelement skulle vara ett skäl att sänka socialavgifterna. Det brukar jag möta varje år när vi diskuterar. De menar att det finns ett stort utrymme för att sänka skatterna. Jag brukar varje gång avstå från den diskussionen, eftersom den är så märklig. Vi har ett system som är fastlagt och där lagstiftningen är glasklar. Vi har en arbetsgivaravgift. Den betalas, och sedan fördelas den på olika avgifter. Det finns inget över- eller underskott i det sammanhanget, utan det är en arbetsgivaravgift, och den används som en av våra skattebaser. Vad som är än märkligare med denna interpellation är att den ställs från en utgångspunkt där man inte vill sänka de avgifterna utan i stället höja dem kraftigt. Det har inte skett någon förändring av lagstiftningen. Vi är överens om den lagstiftning som ligger på plats. Tillämpningen av den har inte ändrats. Följaktligen har jag inget att tillägga i svaret på interpellationen.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.