Svenska regler om korta anställningar och EU-rätten
Interpellation 2010/11:17 av Björck, Patrik (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-10-20
- Anmäld
- 2010-10-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar fördröjt anmält
- 2010-11-02
- Sista svarsdatum
- 2010-11-03
- Besvarad
- 2010-11-16
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
Interpellation
2010/11:17 Svenska regler om korta anställningar och EU-rätten
av Patrik Björck (S)
till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M)
EU-kommissionen anser att den svenska lagen som ger arbetsgivare möjligheter att undvika fasta anställningar strider mot EU-rätten. Krav har rests från kommissionen att Sverige ändrar sin lagstiftning så att den lever upp till EU-rättens krav. Detta har tidigare tillbakavisats av den svenska regeringen. Sverige hotas nu av stämning för missbruk av EU:s visstidsdirektiv.
Avser arbetsmarknadsministern att ta något initiativ för att rätta till den svenska lagen så att den överstämmer med EU:s direktiv när det gäller visstidsanställningar?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:17
Webb-tv: Svenska regler om korta anställningar och EU-rätten
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2010/11:15 Tisdagen den 16 novemberProtokoll 2010/11:15 13 § Svar på interpellation 2010/11:17 om svenska regler om korta anställningar och EU-rätten
Protokoll från debatten
Anf. 46 Hillevi Engström (M)
Herr talman! Patrik Björck har frågat mig om jag avser att ta något initiativ för att rätta till den svenska lagen så att den överensstämmer med EU:s direktiv när det gäller visstidsanställningar.
Kommissionen lämnade i våras en formell underrättelse till Sverige, där de anser att de svenska reglerna om tidsbegränsade anställningar i lagen om anställningsskydd inte är förenliga med det så kallade visstidsdirektivet.
Regeringen gav den 21 juni i år in sitt svar, och vi väntar nu på kommissionens respons.
Det är självklart så att vår lagstiftning ska vara förenlig med EU-rätten, inklusive visstidsdirektivet. Regeringens utgångspunkt är att våra regler är förenliga med visstidsdirektivet.
Regeringen tar inte lätt på kommissionens synpunkter. Man ska dock komma ihåg att en formell underrättelse inte innebär ett slutgiltigt avgörande av hur de svenska reglerna förhåller sig till direktivet, utan endast ger uttryck för kommissionens uppfattning i frågan. Det är inte så att EU-domstolen slagit fast att vår svenska lag är felaktig. För det fall att kommissionen går vidare med ett motiverat yttrande kommer vi naturligtvis att mycket noga analysera innehållet i det och i vad mån det föranleder några åtgärder.
Regeringen ser ett stort värde i de reformer av lagen om anställningsskydd som vi har genomfört och som ytterst handlar om att skapa bättre förutsättningar för företagande och för fler jobb.
Det är självfallet inte bra om möjligheterna till tidsbegränsade anställningar missbrukas. Tillsvidareanställningar är och ska vara huvudregeln på svensk arbetsmarknad. Samtidigt är möjligheten till tidsbegränsade anställningar värdefull både för att täcka företagens behov av flexibilitet i olika sammanhang och som en viktig bro in i arbetslivet för dem som står utanför arbetsmarknaden.
Jag följer noga utvecklingen på arbetsmarknaden, både i detta och i andra avseenden.
Anf. 47 Patrik Björck (S)
Herr talman! Tack, arbetsmarknadsministern, för svaret!
Den här interpellationen är ställd i det sammanhanget att den svenska arbetsmarknaden befinner sig i svår kris. Vi har hög arbetslöshet, vi har en hög långtidsarbetslöshet och en hög ungdomsarbetslöshet. Vi har också en situation där många ungdomar som har jobb tvingas till korta anställningar, visstidsanställningar, och till en otrygg tillvaro på den svenska arbetsmarknaden. Detta är bakgrunden till den här interpellationen.
Bland unga svenskar mellan 20 och 34 år som har ett jobb är det enligt SCB:s siffror var fjärde som är visstidsanställd. Bland samtliga svenskar i vuxen ålder som har ett jobb är mer än var sjunde visstidsanställd. Många av dem tvingas gå mellan många olika former av visstidsanställningar, ibland hos samma arbetsgivare. Det är så den svenska arbetsmarknaden ser ut.
Mot denna bakgrund har jag ställt en interpellation till arbetsmarknadsministern om huruvida de korta anställningarna bryter mot EU-rätten. EU-kommissionen anser nämligen att den svenska lagen som ger arbetsgivare möjligheter att undvika fasta anställningar strider mot EU-rätten. Krav har ställts från kommissionen om att Sverige ska ändra sin lagstiftning så att den lever upp till EU-rättens krav. Detta har tidigare tillbakavisats av den svenska regeringen, och man riskerar nu att hamna i en situation där man hotas av stämning för missbruk av visstidsdirektivet.
Frågan var om arbetsmarknadsministern avsåg att ta något som helst initiativ för att rätta till den svenska lagen, så att den överensstämmer med EU:s direktiv om visstidsanställningar. Tyvärr kan jag konstatera att man kan tolka svaret bara på ett sätt, nämligen som ett nej. Arbetsmarknadsministern ämnar inte ta några som helst initiativ. Det är, måste jag säga, ett anmärkningsvärt svar på en sådan här fråga.
Om man granskar svaret närmare finner man flera saker som är anmärkningsvärda. Arbetsmarknadsministern säger: "Regeringen tar inte lätt på kommissionens synpunkter." Men det är just det man gör! Sedan försöker man komma undan med att "en formell underrättelse inte innebär ett slutgiltigt avgörande". Man försöker på det sättet ta sig ur det här. I stället skulle det här endast ge "uttryck för kommissionens uppfattning". Kan man tolka detta på något annat sätt än som att man tar lätt på kommissionens synpunkter?
Man säger att en formell underrättelse "endast ger uttryck för kommissionens uppfattning". Vad skulle den annars kunna ge uttryck för?
Sedan säger arbetsmarknadsministern att EU-domstolen inte har slagit fast att lagen är felaktig. Jaså, det är regeringens strategi att bli fälld i EU-domstolen! Det är detta regeringen syftar till här: Man vill bli fälld i EU-domstolen! Det tycker jag är ett mycket märkligt svar från arbetsmarknadsministern.
Det är viktigt att komma ihåg att kommissionens slutsats var väldigt tydlig. Man ansåg att avsaknad av en tydlig övre tidsgräns för flera på varandra följande visstidsanställningar rörande allmän visstidsanställning och vikariat och den fullständiga avsaknaden av åtgärder för att förhindra missbruk av visstidsanställningar för säsongsarbete och för arbetstagare som har fyllt 67 år innebär att kravet att förhindra missbruk av på varandra följande visstidsanställningar enligt klausul 5 i bilagan till direktivet om ramavtal om visstidsarbete inte har uppfyllts. Tydligare än så kan EU-kommissionen inte uttrycka sin uppfattning.
Jag vet att EU-kommissionen väntar sig att regeringen ska agera. Gör regeringen inte det är det bara en tidsfråga innan Sverige hamnar i EU-domstolen, där tydligen ministern är angelägen om att vi ska hamna.
Anf. 48 Ylva Johansson (S)
Herr talman! Jag vill också tacka arbetsmarknadsministern för svaret på Patrik Björcks interpellation.
Arbetsmarknadsministern undviker att prata om det som är det egentliga problemet. Hon säger i svaret att huvudregeln på svensk arbetsmarknad ska vara tillsvidareanställningar och att möjligheten till tidsbegränsade anställningar ska finnas för att täcka företagens behov av flexibilitet och som en bro in i arbetslivet. Om detta kan vi vara överens.
Men problemet är att det inte är så det fungerar i dag. Problemet är att det finns allt fler människor i vårt land som systematiskt och regelmässigt år efter år tvingas försörja sig på tillfälliga anställningar och som därmed saknar den nödvändiga förankringen på arbetsmarknaden, vilket förstås också hindrar många andra delar av livets utveckling.
Om vi tittar på ungdomarnas etableringsålder i vårt land, alltså den ålder vid vilken en tillräckligt stor del av en ungdomskull har en fast förankring på arbetsmarknaden, kan vi se att det har varit en dramatisk försämring av detta. Etableringsåldern har höjts väsentligt och är nu uppe i närmare 30 år, tror jag. Det är klart att en del av detta beror på att fler utbildar sig, och det är positivt, men en mycket stor andel av detta beror på att inte heller välutbildade ungdomar får fast förankring på arbetsmarknaden utan tvingas försörja sig år efter år på olika tillfälliga påhugg och osäkra anställningar.
Det här gör förstås att man inte har möjlighet att skaffa sig ett eget boende. Det gör att man inte vågar skaffa familj och att man inte kan förankra sig i samhället. Det är ett oerhört slöseri med de samhälleliga resurser som vi gemensamt har satsat på ungdomarnas utbildning.
Detta är naturligtvis ett oerhört stort problem för individen, men också för samhället.
Jag vill ställa en fråga till arbetsmarknadsministern. Anser arbetsmarknadsministern att vi har ett problem med att allt fler människor år efter år tvingas försörja sig på osäkra anställningar? Om svaret på den frågan är ja, tänker ministern då göra någonting åt det?
Anf. 49 Hanif Bali (M)
Herr talman! Det verkar som att Patrik Björck är emot visstidsanställningar. Det förvånar mig inte eftersom han, såvitt jag kan tolka det, också är emot deltidsanställningar enligt Socialdemokraternas utspel. Man är också emot lärlingsprovanställningar. Man är förmodligen emot alla privata anställningar, eller i alla fall dem som inte på något sätt är sanktionerade från Socialdemokraterna.
Socialdemokraterna har gått från "alla ska med" till, i alla fall såvitt jag kan tolka från SSU:s senaste utspel om partiledningen, "ingen ska med".
Jag undrar faktiskt om det verkligen är er syn att arbetsgivare aktivt vill djävlas med ungdomarna? Eller är det så att matchningen på arbetsmarknaden inte har fungerat och att ungdomar inte har fått den arbetslivserfarenhet som behövs och inte har fått den utbildning som de behöver? Är det verkligen så att arbetsgivare aktivt bara vill hata människor och djävlas med dem?
Jag tycker att det är beklagligt att man försöker dra tillbaka den enda möjlighet som kanske finns i den rätt så tajta ekonomi som vi har för att ungdomar ska få in en fot i arbetslivet och få lite arbetslivserfarenhet. Visstidsanställningar är otroligt viktiga.
Jag har en annan fråga. I fråga om Lavaldomen var vi måna om att skydda den svenska arbetslinjen i Europadomstolen. Varför ska vi inte vara redo att skydda den svenska linjen även här om att ge ungdomar en chans till visstidsanställningar?
Det finns inget som säger att detta kommer att gå till Europadomstolen. Det finns nämligen en princip i vår demokrati. Det känns lite dumt att vara den unga och nya och behöva informera om att man är oskyldig tills motsatsen är bevisad. Detsamma gäller här. Regeringen och arbetsmarknadsministern uppfattar att vi följer riktlinjerna. Det är Europakommissionen som inte gör en korrekt tolkning. Den som ska tolka lagen och direktiven är inte Europakommissionen utan Europadomstolen. Hitintills tycker jag att det är fantastiskt. Vi bör bevara visstidsanställningarna eftersom de är en bra chans för ungdomar att komma i arbete.
Anf. 50 Hillevi Engström (M)
Herr talman! Sverige har genomgått en oerhört svår och allvarlig finanskris - jag tror inte att det har undgått någon - med en hög arbetslöshet som följd. Det är bekymmersamt, och det som regeringen till varje pris vill undvika är att det som hände på 90-talet händer även nu, det vill säga att tillväxten kommer att öka men att det inte kommer några nya jobb. Att många som slogs ut på 90-talet aldrig kom tillbaka är någonting som inte får hända igen.
Vi ser ljusningar. Företagen börjar successivt fylla sina orderblock. Vi ser att sysselsättningen har ökat med 85 000 personer under det senaste året. Men fortfarande är vi långt ifrån på den säkra sidan. Det är därför som företagen inte heller vågar tillsvidareanställa eftersom de inte riktigt vet hur utvecklingen ser ut, och det är fortfarande mycket som kan hända.
Som jag sade i mitt svar är tillsvidareanställningar grunden i arbetslivet. Men det är också någonting som regeringen inte kan, vill eller ska kommendera fram. Företagen måste avgöra vilka de har råd att anställa och på vilket sätt. Det var också skälet till att regeringen införde lagen om visstidsanställningar, ALVA-lagstiftningen.
Jag kan också påminna oppositionen om att den proposition som alliansregeringen lade fram i stora stycken hade sin bakgrund i den proposition som Socialdemokraterna lade fram, proposition 185 från 2005/06 om just tidsbegränsade anställningar. Då kallade man det för FRIVA-anställningar. Vi kallar detta för ALVA-anställningar. I propositionen från Socialdemokraterna kan man läsa att tidsbegränsade anställningar i många fall fyller en viktig funktion på arbetsmarknaden. De bygger en bro så att fler kommer in på arbetsmarknaden i stället för motsatsen.
Jag vill understryka det som jag tidigare sade om att kommissionen ännu inte har bedömt Sveriges svar. Man har tagit ganska lång tid på sig. Vi lämnade in svaret den 21 juni, och vi förväntar oss ett svar från kommissionen någon gång kring årsskiftet eller kanske någon gång in på nästa år. Den svenska regeringens svar är på tio sidor. Det är ganska omfattande, och vi vet ännu inte vad kommissionen kommer att svara.
Det finns flera motiv för regeringens ståndpunkter om att vi tror att vi uppfyller kommissionens krav när det gäller visstidsdirektivet. Låt mig nämna några när det gäller regelverket kring tidsbegränsade anställningar. Det är bara lagligt med tidsbegränsade anställningar under fyra förutsättningar. Det gäller ALVA-anställningar, vikariat, säsongsarbete och anställningar för personer över 67 år. Det finns begränsningar i tid. En tidsbegränsad anställning övergår automatiskt i en tillsvidareanställning om man har varit anställd under två år under den senaste femårsperioden. Där har regeringen skärpt reglerna. Tidigare var det tre år under en femårsperiod.
Det finns också inneboende objektiva skäl för vikariat och säsongsanställningar. Man får inte använda vikariat om det inte är fråga om någon som vikarierar för någon annan. Man får inte hitta på, och man får inte stapla denna typ av visstidsanställningar på varandra.
Det finns regler om företrädesrätt till återanställning. Det finns straffregler. Vi har också en arbetsdomstol som ytterst kan pröva dessa fall.
I nuläget finns det alltså inget skäl att tro att regeringens besked till kommissionen skulle bryta mot visstidsdirektivet. Det finns för övrigt inget skäl för oss att gå till EU-domstolen. Vi får se vad kommissionen återkommer med för svar och analysera det. Där behöver Patrik Björck inte känna sig orolig. Syftet med dessa regler är att fler ska komma in på arbetsmarknaden. Det är förstås inte att vi ska hamna i domstol. Jag önskar att Socialdemokraterna också vill se att fler ungdomar, funktionshindrade och invandrare får lättare att komma in på arbetsmarknaden i stället för motsatsen.
Anf. 51 Patrik Björck (S)
Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Jag känner mig åtminstone trygg med att det är Hillevi Engström som är utsedd till arbetsmarknadsminister och inte Hanif Bali. Hillevi Engström vill i alla fall inte hamna i domstol. Det är åtminstone på rätt väg. Därmed kan jag hoppas att man också agerar. Men problemet är att man inte gör det.
Arbetsmarknadsministern säger att hon inte vet vad kommissionen svarar. Jag har precis läst upp svaret. Det är oerhört tydligt och entydigt. Kommissionen anser att denna avsaknad av tydlig övre tidsgräns innebär, som man säger i svaret, att ramavtalet inte uppfylls. Det är så tydligt som det kan bli.
Det svar som regeringen sedan har lämnat in efter detta påpekande från EU-kommissionen innehåller ingenting nytt i sak. Regeringens svar till EU-kommissionen innehåller ingenting nytt i sak. Det innebär att EU-kommissionens nästa åtgärd, om ingenting händer, kommer att vara att man konstaterar att fallet är sådant att svensk lagstiftning inte uppfyller EU-direktiven. Då kommer vi slutligen att hamna i domstol.
Om det nu är så att arbetsmarknadsministern är hederlig och övertygad om att det inte skulle vara någon rimlig väg att Sverige hamnar i domstol i denna fråga måste hon vidta någon åtgärd för att vi ska undvika det. Det var det som var frågan i min interpellation. Avser arbetsmarknadsministern att vidta någon sådan åtgärd? I svaret finns det inte tillstymmelse till något sådant svar. Då kommer arbetsmarknadsministern, oavsett om hon vill det eller inte, att hamna i EU-domstolen eftersom inget nytt i sak har påtalats av regeringen i det svar som EU-kommissionen har krävt in.
Herr talman! Dessutom är det lite intressant att jämföra regeringens agerande. Då kan man få lite olika motiv till att man gör på det sätt som man gör. Tidigare har regeringen varit mycket försiktig. När den svenska regeringen nu agerar med anledning av EU-kommissionens underrättelse om tidsbegränsade anställningar försvarar man med näbbar och klor rätten att stapla korta anställningar på varandra.
Men man kan jämföra med när kommissionen skickade en underrättelse om kravet att gästande tjänsteföretag ska ha en filial i Sverige eller en bosatt företrädare. Då agerade regeringen skyndsamt och tog bort kravet, trots att såväl myndigheter som Skatteverket, Bolagsverket och fackliga organisationer avrådde från det. Först i efterhand tillsattes en utredning för att se över vad som kunde träda i dess ställe.
Om man ska jämföra de olika åtgärderna ser man att när EU-kommissionen kommer med en underrättelse som försvagar de anställdas rättigheter och som försvagar de fackliga organisationerna är regeringen väldigt snabb att omedelbart hänvisa till EU. När det gäller att försvaga de anställdas rättigheter gömmer regeringen sig bakom EU. Men om EU kommer med en underrättelse som vill stärka de anställdas rättigheter hittar regeringen alla undanflykter i världen för att inte uppfylla EU-kommissionens krav eller de direktiv som gäller.
Här kan man se en mycket tydlig tendens i regeringens hela politik. Regeringen säger sig värna den svenska modellen, men i sak och i handling gör den alltid allting för att förstöra den svenska modellen. Regeringen går emot sin egen övertygelse i ord när man gör detta i handling. När EU-kommissionen kritiserar den svenska modellen och det drabbar de anställda är regeringen snabb. Men om det ska skydda de anställda hittar regeringen alla möjligheter till undanflykter när det gäller att återställa den svenska modellen.
Anf. 52 Ylva Johansson (S)
Herr talman! Det är inte så att människor går år efter år i otrygga anställningsförhållanden för att de saknar kompetens, Hanif Bali. De kvinnor som år efter år hänvisas till olika vikariat och olika visstidsanställningar som staplas på varandra är kompetenta för sitt jobb. Det är inte det som är problemet.
Problemet är att man förvägrar dem den trygghet och den stabilitet det innebär att ha en tillsvidareanställning. Jag delar, som jag sade tidigare, synen i det som regeringen och arbetsmarknadsministern säger i sitt formella svar: Huvudregeln på svensk arbetsmarknad ska vara tillsvidareanställningar. Möjligheten till tidsbegränsade anställningar ska finnas. Den är värdefull för att klara företagens behov av flexibilitet och som en bro in i arbetslivet.
Men problemet är att vi också ser en utveckling där man använder alltmer uppluckrade regler för visstidsanställningar som ett sätt att kringgå denna huvudprincip. Människor lämnas i sticket för att år efter år försörja sig på olika visstidsanställningar, trots att de är fullt kompetenta för sitt jobb.
Man har ändå misstanken att regeringens politik har en systematik när det gäller att pressa tillbaka löntagarnas villkor och därmed också få en lönepress nedåt. Regeringen har även av andra anklagats för detta. Regeringen undviker att ta den aktuella arbetsmarknadspolitiken när den mot vad alla rådgivare säger väljer att inte satsa stort på arbetsmarknadsutbildning eller andra kvalificerade åtgärder för att komma åt arbetslösheten. I stället tror man att lösare eller osäkrare anställningsförhållanden är lösningen.
Nu har vi en utveckling med en uppåtgående konjunktur. Min fråga till arbetsmarknadsministern återstår: Är det inte oroväckande om man inte kan se att en ökad andel av anställningarna blir tillvisareanställningar? I stället ser man ett allt större problem med osäkra anställningar och allt fler människor som på det viset inte har en trygg försörjning.
Anf. 53 Hanif Bali (M)
Herr talman! Patrik Björck uttryckte glädje över att jag inte var arbetsmarknadsminister. Jag uttrycker glädje över att varken han eller Socialdemokraterna sitter i Regeringskansliet.
Som vanligt kommer ni, Patrik Björck, tillbaka till att arbetsmarknaden på något sätt skulle vara statisk. Det handlar om offentligt anställda. Inget är nytt. Småföretagarna existerar praktiskt taget inte. Det är en enorm risk för en småföretagare att anställa någon. Jag vet det själv från den tid då jag var 19 år, hade gått ut gymnasiet och startade eget. Det är klart att jag inte vågade anställa någon om jag visste att jag var tvungen att bära det enorma ansvar som det är att ha någon tillsvidareanställd.
Men det är också klart att om någon har jobbat tillräckligt länge för en arbetsgivare ska han eller hon ha rätt till tillsvidareanställning. Det är därför vi har skärpt lagen och sett till att man efter två års anställning under en femårsperiod har rätt till en tillsvidareanställning.
Därför kommer vi tillbaka till det som Ylva Johansson pratade om. Hon sade: De är visst kompetenta. Detta har ingenting med kompetens eller flexibilitet att göra. Det har att göra med att arbetsgivare är rent för djävliga människor!
Sedan drar hon upp en av de åtgärder som krävs - arbetskraftsutbildningar. Jag förstår inte logiken i det sammanhanget. Om kompetens eller erfarenhet inte är ett problem - varför ska vi då ha arbetskraftsutbildningar? Jag tycker att det är rätt rimligt att vi har en modell i Sverige där det finns något slags flexibilitet för företag och där ungdomar får in i alla fall en fot på arbetsmarknaden i stället för att som i Patrik Björcks samhälle stå med två fötter utanför arbetslivet.
Jag tycker att det är bra att ungdomar ges en chans att komma in i arbetslivet. Jag tycker att det är bra att Sverige jobbar, för Sverige mår bäst när Sverige jobbar.
Anf. 54 Hillevi Engström (M)
Herr talman! Syftet med den reform om visstidsanställningar som vi diskuterar förtjänar att tas upp igen. Syftet är att fler människor ska kunna komma in på arbetsmarknaden - inte att fler ska slängas ut. Jag håller med Ylva Johansson i hennes synpunkt; i den bästa av världar är det bra om så många som möjligt har tillsvidareanställningar. Men det är en fråga för arbetsgivaren och parterna att besluta om.
Däremot är det viktigt för att fler ska komma in och att fler företag ska våga anställa att regeringen gör sitt yttersta på flera olika håll. Det handlar till exempel om att sänka arbetsgivaravgiften, att sänka trösklarna in och att ha en skola som fler barn och unga lämnar med godkända betyg och att de har en möjlighet att hävda sig på arbetsmarknaden.
Det skulle vara direkt kontraproduktivt att i dag, med den situation vi har på arbetsmarknaden, göra det ännu svårare för företag att våga anställa. Det skulle leda till att fler stod utanför. Jag vill att fler ska kunna komma in på arbetsmarknaden.
När det gäller Patrik Björck och kommissionens beslut får man intrycket att Patrik Björck har annan information än vad Regeringskansliet har fått. Vår information är nämligen att kommissionen nu överväger att analysera det svar på drygt tio sidor som den svenska regeringen skickade in i juni i år. Kommissionen kommer att återkomma. Då finns det två olika vägar att gå. Antingen kommer kommissionen att återkomma och säga att den lagstiftning vi har är okej eller så kommer den att gå vidare med ett motiverat yttrande.
I det senare fallet har Sverige två månader på sig att analysera, reagera och fundera på hur vi ska hantera den situation som i så fall skulle uppkomma. Jag har ingen ambition att driva ärendet till EU-domstolen. Den svenska regeringens ståndpunkt är att vår lagstiftning ska vara förenlig med gällande EU-rätt. Men den tolkas inte av kommissionen utan ytterst av domstolen.
Våra svenska arbetsmarknadsregler skiljer sig från de flesta andra EU-länders. Vi har en svensk modell med starka parter och kollektivavtal. Vi har en arbetsdomstol. Vi har en stark arbetsrätt. Det är sådana aspekter som kommissionen får väga in när den analyserar de regelverk som sammantaget gör att regeringen har ståndpunkten att visstidsanställningsreglerna är i överensstämmelse med visstidsdirektivet. Annars hade regeringen aldrig gått från ord till handling och genomfört reformen.
Jag tror också att vi ska erinra oss att vi är i en besvärlig situation. Företagen står nu i den situationen att de inte vågar tillsvidareanställa personer direkt. Det är också därför många går via bemanningsföretagen. Det är ett sätt att komma in på arbetsmarknaden som jag tycker är bra. Jag tycker egentligen inte att det finns någonting som vi ska göra för att förhindra att människor tar sig in på arbetsmarknaden, särskilt inte ungdomar, funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga och invandrare.
Min fråga till Patrik Björck är: Hur ser din lösning på problemet ut? Hur ska ni underlätta för företagen att våga och vilja anställa när ni i själva verket vill göra det dubbelt så dyrt att anställa ungdomar? Ni vill ju ta bort många av de förenklingar och regeländringar som den nuvarande regeringen har gjort. Om du har någon god idé som syftar till att fler kommer in och inte att fler åker ut får du gärna föreslå den.
Anf. 55 Patrik Björck (S)
Herr talman! För ordningens skull är det viktigt att slå fast två saker: Sverige har en av EU:s högsta ungdomsarbetslösheter. Vi är bland de sämsta i EU på att ge ungdomar jobb. Sverige har också en av EU:s mest otrygga arbetsmarknader. Vi är alltså bland de sämsta i EU på att erbjuda en trygg arbetsmarknad.
Det här kanske hänger ihop. Det kanske finns ett samband mellan otryggheten och den höga ungdomsarbetslösheten. Det är enda sättet att tolka den situation som råder i dag.
Hade vi haft låg arbetslöshet och stor otrygghet kunde man möjligen ha dragit slutsatsen att regeringens politik lyckats. Men det är precis tvärtom. Det enda ni har lyckats med är att göra arbetsmarknaden otrygg. Ni har inte lyckats med att ge ungdomarna jobb. Det är viktigt att slå fast detta så att det inte sprids någon myt om den svenska arbetsmarknaden här i dag.
Herr talman! Jag beklagar att den svenska regeringen har valt att inte ta kommissionens formella underrättelse på allvar. Med tanke på att den normala effekten av en formell underrättelse är att den aktuella medlemsstaten vidtar åtgärder för att komma till rätta med de problem som kommissionen har påtalat är det anmärkningsvärt att den svenska regeringen redan från första stund offentligt avfärdade kommissionens analys av de svenska visstidsreglernas förenlighet med EU-rätten. Avfärdandet skedde innan den svenska regeringen rimligen hade haft tid för någon egentlig analys av kommissionens synpunkter.
Anf. 56 Hillevi Engström (M)
Herr talman! En av regeringens allra mest prioriterade frågor och den viktigaste utmaningen är att fler kommer i jobb. Alla som kan och vill arbeta ska få möjlighet att göra det, som jag brukar säga, till hundra procent av sin förmåga.
Vi måste göra en mängd olika saker. Vi måste stärka den svenska skolan. Alla barn och ungdomar måste lämna skolan med förutsättningarna att kunna ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Så är det inte i dag. Det kommer att ta tid innan omställningen är klar, inte minst med den nya gymnasieskolan och de andra kraven i grundskolan.
Vi ser att Sverige kommer ut ur krisen som en av de starkaste ekonomierna i Europa. Företagen har dock fortfarande svårigheter och vågar inte riktigt tro på konjunkturuppgången.
Vi ser ett Europa där många länder skär ned i välfärden. Storbritannien skär ned med en halv miljon anställda i välfärden. Skolor och sjukvård drabbas. I Sverige kan vi dock fortsätta att göra satsningar.
Min uppgift som arbetsmarknadsminister är att inte strunta i ett enda gott förslag som kan göra att framför allt våra ungdomar kommer in, att de som kommer från andra länder får en plats på arbetsmarknaden och att de som har funktionshinder får en möjlighet att jobba utifrån sin förmåga. Då kan vi inte säga att vi ska göra det svårare eller dyrare att anställa.
Jag lyssnar gärna på kloka förslag från parterna men att i detta läge minska företagens möjligheter att visstidsanställa när tillvaron är så osäker som den är skulle vara helt fel väg att gå. Jag hoppas dock att ännu fler kommer att få tillsvidareanställningar när vi har en tryggare och stabilare tillvaro. Det är målsättningen och grunden för anställningar på den svenska arbetsmarknaden. Jag tackar för debatten.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.