Hotade spelregler på arbetsmarknaden
Interpellation 2010/11:141 av Johansson, Ylva (S)
Interpellationen är besvarad
- Inlämnad:
- 2010-12-27
- Anmäld:
- 2011-01-18
- Besvarad:
- 2011-01-21
- Sista svarsdatum:
- 2011-01-31
Interpellationen
Interpellation
2010/11:141 Hotade spelregler på arbetsmarknaden
av Ylva Johansson (S)
till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M)
Svensk arbetsmarknad är på väg mot total laglöshet. Ett exempel på detta beskrivs i en rapport från Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik (ISDP). Där skildras hur utländsk arbetskraft jobbar under slavliknande villkor i Sverige. Enligt rapporten är handel med människor för arbetskraftsexploatering en del av den organiserade internationella brottligheten. Det är mycket lönsamt och det finns tydligen efterfrågan i Sverige – och mycket liten risk att åka fast.
Rapporten berättar att upplägget ofta är detta: Ett bemanningsföretag söker arbetskraft via annonser i dagspress och på Internet. Man erbjuder anställning och lovar att hålla arbetarna med mat och husrum. När arbetarna kommer till Sverige hyrs de sedan ut till andra bolag, ibland i flera led. De får extremt låg lön, eller ingen lön alls. Det finns också exempel på att arbetare måste betala för att få ett jobberbjudande. Sedan håller arbetsgivaren kontroll genom att ta hand om passen och biljetten för hemresan.
Regeringens politik öppnar för ett moras på den svenska arbetsmarknaden. Mot bakgrund av detta vill jag fråga arbetsmarknadsministern:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att få stopp på denna människohandel som allvarligt urholkar spelreglerna på svensk arbetsmarknad och därmed sätter konkurrensen ur spel och kullkastar tryggheten för löntagare och seriösa företag?
Debatt
(16 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2010/11:141
Webb-tv: Hotade spelregler på arbetsmarknaden
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 18 Hillevi Engström (M)
Fru talman! Ylva Johansson har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att få stopp på den människohandel som hon menar allvarligt urholkar spelreglerna på svensk arbetsmarknad och därmed sätter konkurrensen ur spel och kullkastar tryggheten för löntagare och seriösa företag.
Handel med människor är ett mycket allvarligt brott som innebär att utsatta män, kvinnor och barn utnyttjas hänsynslöst i organiserad brottslighet. Det är ett brott som omfattar utnyttjande för tvångsarbete. Under de senaste åren har ett antal personer dömts i Sverige för människohandel i syfte att exploatera offren för tvångsarbete. Det är ett polisiärt problem, ett allvarligt sådant.
Naturligtvis finns det ett mörkertal. Det är dock inte korrekt som Ylva Johansson uppger att denna typ av brottslighet skulle urholka spelreglerna på den svenska arbetsmarknaden.
Jag är övertygad om att den svenska arbetsmarknaden till största del består av seriösa arbetsgivare och arbetstagare som varje dag gör sitt bästa för att följa de lagar, regler och kollektivavtal som gäller.
Svensk arbetsmarknad präglas inte heller av total laglöshet som Ylva Johansson hävdar. Det finns både skyddsregler och en tillsynsverksamhet.
En arbetstagare som anställs i Sverige för att arbeta här omfattas av svensk arbetsrättslig reglering och annan skyddslagstiftning oavsett nationellt ursprung. Även vid tillfälligt arbete i Sverige för en utländsk arbetsgivares räkning ska, enligt utstationeringslagen, grundläggande svenska villkor och regler gälla.
För det fall en arbetstagare kommer från tredje land, det vill säga ett land utanför EU och EES, krävs dessutom att tredjelandsmedborgaren beviljats ett arbetstillstånd. Innan tillståndet beviljas ska Migrationsverket bland annat kontrollera att lön och andra anställningsvillkor inte är sämre än vad som följer av kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen.
Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över arbetsmiljölagstiftningens efterlevnad. Arbetsmarknadens parter vakar över de allmänna arbetsrättsliga villkoren på arbetsmarknaden.
Jag har förtroende för det svenska rättsväsendet och för de spelregler som finns på den svenska arbetsmarknaden. Jag följer frågan noggrant men planerar i nuläget inga ytterligare åtgärder.
Anf. 19 Ylva Johansson (S)
Fru talman! Varje dag utnyttjas människor på svensk arbetsmarknad på ett sätt som påminner om vad som sker i länder där facklig organisering är förbjuden. Många fackliga företrädare vittnar om hur det har blivit tystare på arbetsplatser.
En polsk byggnadsarbetare som jobbade vid Citytunneln fick sämre betalt än sina svenska kolleger. Han förbjöds att gå med i facket och fick sparken när han blev sjuk.
Gästarbetare bor i källare och husvagnar mitt ute i skogen. De tjänar 16 kronor i timmen och får ge arbetsgivaren hälften för mat och boende.
Hotell- och restaurangfacket berättar om sina erfarenheter av hur rena skojarföretag tar hit arbetskraft från länder utanför EU utan att betala de utlovade lönerna och ibland under vidriga förhållanden. De berättar om påstådda restauranger som inte finns, arbetsgivare som går upp i rök vid kontroller och människor som inte vågar klaga av rädsla för att slängas ut från jobbet och ut från landet.
Den bilden av laglöshet bekräftas av en färsk rapport från Institutet för säkerhets- och utrikespolitik. Där skildras hur utländsk arbetskraft jobbar under slavliknande villkor i Sverige. Enligt rapporten är handeln med människor för arbetskraftsexploatering en del av den organiserade internationella brottsligheten. Det är mycket lönsamt, och det finns tydligen efterfrågan i Sverige och mycket liten risk att åka fast.
I rapporten skriver man bland annat om en svensk hotellägare i Marsviken som betalat 76 kronor i timmen till ett bemanningsföretag, vilket ledde till en lön på ca 20 kronor för de lettiska arbetare som utförde jobbet. Ibland uteblir lönen helt, men arbetarna erbjuds då i stället att skriva kontrakt på 8 000 kronor i bruttolön. Om arbetaren vill bryta kontraktet riskerar denne att bli helt utan lön.
Enligt Migrationsverket berättade polisen i Göteborg vid ett seminarium som institutet anordnade att man importerar folk och låter dem arbeta svart i ett halvår. I stället för att betala anmälde arbetsgivaren personalen till gränspolisen för att de uppehöll sig illegalt i landet. Det är ett oerhört cyniskt sätt att behandla folk som har satts i system för att hela tiden ha gratis arbetskraft.
Fru talman! Jag vill tacka arbetsmarknadsministern för svaret, men jag tycker att det är hårresande naivt. Arbetsmarknadsministern säger att det inte är korrekt att denna typ av brottslighet skulle urholka spelreglerna på den svenska arbetsmarknaden. Det är att ha mycket skygglappar, skulle jag vilja säga.
Självklart består den svenska arbetsmarknaden till största delen av seriösa arbetsgivare och arbetstagare som varje dag gör sitt bästa för att följa lagar, regler och kollektivavtal. Självklart är det så. Ingen har hävdat något annat. Men det som sker när den här typen av verksamhet får fäste är att det blir en illojal konkurrens som riskerar att konkurrera ut seriösa företag inom specifika branscher. Självklart leder det också till en lönedumpning och gör det oerhört svårt för facket att kunna upprätthålla löntagarnas villkor.
Det är naivt att inte se att när detta förekommer i vårt land, på ett sätt som man i vissa branscher uppger har blivit ett mycket stort problem och att tystnaden breder ut sig därför att anställda inte vågar söka sig till facket och inte vågar berätta om situationen, då har vi ett problem. Då måste regeringen agera.
Anf. 20 Abir Al-Sahlani (C)
Fru talman! Självklart är det som händer med de tillfälliga anställningarna fruktansvärt. Det är ett brott mot mänskligheten. Det är ett brott mot den svenska arbetsmarknadens regler. Det är ett brott mot vårt synsätt på våra medmänniskor. Det är även ett brott mot hela tanken med arbetskraftsinvandringen, att Sverige ska ge en chans för människor att bygga sig en framtid, ett liv i sitt eget hemland och även i Sverige om de så önskar. Det är fruktansvärt. Men det är ingen hemlighet att de svenska arbetsmarknadsreglerna är föråldrade och direkt diskriminerande, framför allt mot unga kvinnor och mot invandrare.
Arbetsrättens stränga regler har höga kostnader i form av hög arbetslöshet, minskad produktivitet och en arbetsmarknadssegmentering. Den starka arbetsrätten ger en hög grad av tillfälliga anställningar, en självklar följd av den stränga arbetsrätten, samtidigt som arbetsrätten inte hindrar godtyckliga uppsägningar.
En lettisk byggnadsarbetare som arbetar i Sverige har tre gånger högre lön än i sitt hemland. Han skulle kunna komma hit, arbeta och sedan åka hem, om han så vill, och bygga sig ett liv i hemlandet. Är detta människohandel i så fall? Att prata om skygglappar i det sammanhanget tycker jag är fel. Det är snarare att ha protektionistiska skygglappar när man säger att all form av tillfällig anställning av arbetskraftsinvandring är fel.
Människor som kommer hit för att arbeta ska självklart få lön. De ska ha samma rättigheter. De ska ha skydd. Och det gäller att inte bestraffa alla arbetsgivare.
Jag tror att vi förlorar väldigt mycket på att vara protektionistiska, att inte se möjligheterna och inte se på Sverige som ett öppet land som välkomnar alla människor som vill arbeta här. Det är inte fel på arbetskraftsinvandringen, utan det är fel på brottsligheten som på ett organiserat sätt diskriminerar dessa människor och behandlar dem på ett omänskligt sätt.
Jag vet att arbetsmarknadsministern är bekymrad. Jag skulle vilja höra vad arbetsmarknadsministern vill vidta för åtgärder för att komma åt dessa kriminella oseriösa arbetsgivare.
Anf. 21 Raimo Pärssinen (S)
Fru talman! Jag har ställt ett antal interpellationer i detta ämne tidigare utifrån skatteutskottets beredningsområde, men nu är det en annan vinkel. Det här är dock två områden som verkligen går in i varandra.
Jag är tyvärr beredd att använda samma ord om svaret som Ylva Johansson gjorde. Det är naivt, rent av blåögt. Inom byggbranschen, taxibranschen, handeln, möbeltransportbranschen och den övriga transportbranschen är man djupt bekymrad över att oseriös konkurrens hela tiden vinner terräng.
Enligt Dag Klackenberg, vd för Svensk Handel, kan alla veta att en butik i en galleria fuskar genom att inte följa kollektivavtal och ge sämre villkor till de anställda, men man kommer inte åt det. Det är bara ett exempel. Vi tror att kollektivavtal finns överallt och att det är ordning och reda, men så är det inte.
Den privata byggbranschen i Stockholm är sönderslagen. Det förekommer våld och hot i byggbranschen. Titta på tv! Den enda som jagar rufflarna som erbjuder svartjobb och dålig arbetsmiljö är Martin Timell. Vad gör regeringen? Ingenting. Ansvarig minister svarar att hon litar på tillsynen som utövas och följer frågan noggrant men inte planerar ytterligare åtgärder i nuläget. Det tyder på dålig omvärldsanalys och kontroll.
Bekymret bara växer. Det finns inom frisörbranschen också. I den så kallade personalliggaren tvingas frisörerna, oftast tjejer, att skriva in vissa tider men inte sluttid, för Skattemyndigheten kanske kommer på kontroll. Kommer Skattemyndigheten inte på kontroll skriver ägaren dit tiderna, kortar ned dagen i liggaren och säger till tjejerna att de får ta resten svart. Det sker öppet. Vad gör ni åt det?
Vad gör ni inom handeln där man anställer folk på 1 procent? Är det den flexibilitet som ni moderater vill ha på arbetsmarknaden?
Det finns mycket att lyfta fram, arbetsmarknadsministern.
I svaret står att det är Arbetsmiljöverket som utövar tillsynen. Vad har man för möjlighet att utöva denna tillsyn? Vet ministern det? Hur hittar Arbetsmiljöverket rufflarna?
Vad händer på västkusten med alla åkerier som inte har någon anställd utan där det kommer folk från utländska bemanningsföretag? De har inga toaletter och får sova i hytten; det är urusel arbetsmiljö. Man bryter mot alla lagar och regler. Vad gör ministern åt det?
Öppna ögonen, gå ut och titta och gör något!
Anf. 22 Johan Andersson (S)
Fru talman! Jag begärde ordet när Abir var uppe och med emfas hävdade att arbetsrätten är ett hinder för integrationen på arbetsmarknaden. Det har jag svårt att förstå. Det är en myt som sprids, bland annat av Centerpartiet.
Jag undrar vilken syn arbetsmarknadsministern har när det gäller arbetsrätten? Delar hon synen som Abir torgför, nämligen att den är ett stort hinder för integrationen på arbetsmarknaden och i allra högsta grad stimulerar svartjobb och odrägliga arbetsförhållanden?
Det känns märkligt att använda detta som ett argument i just denna debatt och fråga.
Anf. 23 Hillevi Engström (M)
Fru talman! Låt mig vara tydlig om det har blivit något missförstånd. Det jag har synpunkter på är att Ylva Johansson blandar ihop det grova allvarliga brottsbalksbrottet människohandel, där maximistraffet är tio år, med andra allvarliga problem på arbetsmarknaden, utnyttjandet av människor. Det är att förringa de problem som finns när människor trafikeras över gränser för slavhandel.
Jag har också läst rapporten som Ylva Johansson hänvisar till, och där finns fruktansvärda exempel. Människor tvingas skjuta kråkor med hemmagjorda pilbågar och koka soppa på örter de hittat i skogen. Människor exploateras grovt, och det är en fråga för rättsväsendet. De människor som utnyttjar andra på detta sätt ska lagföras. Vi har stränga straff för det.
Regeringen har också agerat internationellt, senast förra året, och skrivit under och ratificerat den Europarådskonvention som handlar om bekämpning av människohandel.
De flesta av oss är för den fria rörligheten i Europa och överens om behovet av arbetskraftsinvandring. Människor ska kunna komma till Sverige, försörja sig, göra rätt för sig och starta ett nytt liv. Öppna gränser mot Europa och världen är dock förenat med risken att människor som vill andra illa utnyttjar vår fria arbetsmarknad och våra möjligheter. Detta är jag väl medveten om.
Det är mycket riktigt att taxibranschen har varit en sådan bransch. Den har man reglerat genom taxilegitimationer. Man har försökt hitta ett verktyg för frisörbranschen. Raimo Pärssinen talade om liggare, men det fortsätter att fuskas. Det är ett bekymmer.
Det här är ett sådant allvarligt problem på arbetsmarknaden att det behövs flera olika myndigheter och aktörer som arbetar tillsammans, vilket också sker. Vi kan dock göra mer på området. Vi kan lära av Operation krogsanering. Jag tror nämligen att de personer som utnyttjar människor också fuskar med skatten. De betalar inte sina skulder. De brister i många olika avseenden. Som före detta polis är mitt patos att på brott ska följa straff och repressalier. Jag vill inte se mellan fingrarna med dem som utsätter människor för fara.
Migrationsverket har en viktig roll när man beviljar arbetstillstånd. Det har även Skattemyndigheten, Rikskrim, gränspolisen och länsstyrelserna. Ambassaderna har också en viktig uppgift i att informera dem som ska komma till Sverige om vad som gäller i Sverige. Parterna har ett stort ansvar och även allmänheten, vi kunder, att slå larm. Vi har många verktyg om vi utnyttjar dem effektivt och tillsammans.
Jag känner mig lika bekymrad och mår lika illa av rapporter om att människor utnyttjas, oavsett om det är i bärskogen, på byggen eller inom andra typer av tillverkningsindustri. Låt mig vara tydlig med det.
Vad gäller Johan Anderssons fråga om arbetsrätten tror jag inte att den är hindret för integration av utlandsfödda på arbetsmarknaden. Det handlar om värre saker som människors fördomar och föreställningar om människor från andra delar av jorden. Det gör att de inte kommer in.
Vi har varit dåliga på att ta emot dessa människor och att validera deras kunskaper och kompetenser. Det dröjer i genomsnitt 7-9 år tills man har etablerat sig på arbetsmarknaden. Det finns otroligt många kompetenta personer som inte arbetar utifrån sin kompetens. Jag tror att andelen taxiförare som har högskoleexamen har minskat, men den behöver nog minskas ännu mer så att rätt person matchas mot rätt jobb.
Jag vänder mig mot att Ylva Johansson blandar ihop det grova brottet människohandel med personer som utnyttjar människor på ett annat sätt här i Sverige. Det är två viktiga problem, men det är inte samma sak. Vi har en hel del resurser som vi måste använda mer effektivt för att se till att vi får slut på båda dessa avarter på arbetsmarknaden utan att ge avkall på vare sig fri rörlighet eller arbetskraftsinvandring, för det är inte svaret på våra problem.
Anf. 24 Ylva Johansson (S)
Fru talman! Det stämmer inte att den grova brottsligheten med människohandel och den gråzon där man utnyttjar människor och dumpar lönerna på andra sätt på svensk arbetsmarknad är två helt olika saker.
Det exempel som arbetsmarknadsministern refererar till är från rapporten där Skatteverket beskriver hur det är för bärplockarna:
"De hålls i schack genom att arbetsgivaren tar hand om passen och biljetter för hemresan. 170 bärplockare i Sälen har under sommaren 2010 bott i ett nedlagt ålderdomshem med 36 rum och kök med kapacitet för 40 personer. Skatteverket var på besök med gränspolisen i somras och fann att plockarna hade kokat soppa på gräs samt tillverkat pilbågar av pinnar i skogen för att kunna skjuta kråkor för att äta. Bärplockarna lever under helt orimliga villkor och rekryteras på felaktiga premisser. De lovades en viss summa pengar vid avresan och får sedan (utöver resan hem) betala 160 kr per natt för husrum och ytterligare kostnader för bil och bensin."
Det är klart att det är grov brottslighet. Jag debatterade med Hillevi Engströms kollega Tobias Billström om detta. Han sade att regeringen nu är nöjd med situationen för bärplockarna. När vi kräver att man ska ha en förhandskontroll av arbetsgivarna innan de får tillstånd att ta hit bärplockare från andra länder säger regeringen nej. De här frågorna hänger ihop.
Låt mig vara tydlig med att vi inte vill ha någon protektionism. Vi är inte emot arbetskraftsinvandring. De är bra med arbetskraftsinvandring. Det är alltid välkommet med ny arbetskraft i Sverige. Jag ser inga problem med att det kommer mer arbetskraft till Sverige. Det är berikande för oss att människor med nya kunskaper och andra erfarenheter kommer till vårt land och bidrar med sin kunskap och sitt arbete. Det jag är emot, Hillevi Engström, är lönedumpning. Det system som ni har riggat leder till lönedumpning.
Är arbetsmarknadsministern beredd att införa en förhandskontroll som gör att man kan säga nej till rena skojarföretag som vill ta hit arbetskraft? I dag är det ju möjligt att få arbetstillstånd även om man har skatteskulder och även om man tidigare har missbrukat systemet. Det är att direkt uppmuntra till ytterligare ekonomisk brottslighet.
Är ministern beredd att göra någon kontroll av att de löner som utlovas verkligen betalas ut? Många gånger får man ju inte den lön som har uppgivits. Som vi ser i rapporterna får man bara en spottstyver som man ska försörja sig på och som innebär att man inte ens klarar av att få mat för dagen. Det är enkelt att kontrollera. Man kan kontrollera inbetalningar till Skatteverket. Har man betalat in de skatter och avgifter som motsvarar den lön som man har uppgivit? Det är en enkel åtgärd som skulle stärka människors rättigheter.
Är ministern beredd att stärka jobberbjudandets rättsliga ställning? Det som Migrationsverket ser till när man fattar beslut om arbetstillstånd har ingen rättslig status. Man kan ju betala ut en annan lön sedan. De fackliga organisationerna anger detta som ett jättestort problem. Migrationsverket ska granska ett papper. När de säger att lönen inte stämmer med kollektivavtalet säger arbetsgivaren: Då höjer vi den med 5 000. Så får man tillståndet. Risken är väldigt stor att arbetsgivaren aldrig har tänkt betala ut den lönen. Det löfte man gav för att få arbetstillståndet har ingen rättslig ställning. Vad är ministern beredd att göra för att stärka de anställdas rättigheter, motverka lönedumpning och se till att de avarter som finns på svensk arbetsmarknad inte riskerar att hota hela den svenska arbetsmarknadens villkor?
Anf. 25 Abir Al-Sahlani (C)
Fru talman! Det är inte sant att arbetskraftsinvandring - människor som kommer hit för att arbeta - leder till lönedumpning. Faktum är att de svenska lönerna har ökat sedan Sverige gick med i EU. Det har inte lett till lönedumpning. Det är ett falskt påstående.
Om jag inte minns fel var det Göran Persson som pratade om socialturism och var emot den fria rörligheten. Därför säger jag att socialdemokratin är något protektionistisk. Arbetsmarknadsreglerna är ett hinder för nya svenskar att komma in på arbetsmarknaden. De är yngre och har inte varit här så länge. Den som är inne byts inte ut eftersom reglerna säger så. Den nya får inte komma in - sist in först ut. Självklart får inte nya arbetare komma in. Därför är det unga, kvinnor och invandrare som diskrimineras av turordningsreglerna.
Anf. 26 Raimo Pärssinen (S)
Fru talman! Äntligen fick vi se lite engagemang hos arbetsmarknadsministern. I det skriftliga svaret står det: Jag följer frågan noggrant, men planerar i nuläget inga ytterligare åtgärder.
Vad tänker ministern göra? Tänker Hillevi Engström som ansvarig minister på något vis stärka kontrollen av de avarter som har beskrivits här - fusket, utnyttjandet, taskiga villkor och så vidare - och som växer på den svenska arbetsmarknaden? Kommer Hillevi Engström att försöka se till att samordna myndigheterna bättre och kraftfullare för att komma åt de här usla arbetsmiljöerna och för att komma åt dem som dumpar lönerna? Tänker ministern öka befogenheter och resurser till Arbetsmiljöverket och rikta dem så att man kan nå dessa skumma företag? Tänker ministern försöka stärka och använda den fackliga resursen för att nå bättre ordning och reda?
Det var många frågor. Jag kanske kan få svar på någon av dem eftersom vi tydligen är överens om att det här är ett stort problem.
Visste ansvarig arbetsmarknadsminister att fusket inom taxibranschen kostar 44 000 kronor vid sidan av varje timme, dygnet runt, varje år? De som kör dessa bilar har mycket usla villkor. Vad gör ministern åt det?
Anf. 27 Johan Andersson (S)
Fru talman! Det var glädjande att höra att ministern inte delar Abir Al-Sahlanis uppfattning att det är arbetsrätten som är hindret för integrationen på arbetsmarknaden. Det har jag aldrig trott, och det verkar inte heller arbetsmarknadsministern ha trott. Det är glädjande. Vi kan konstatera att Centerpartiet är ganska ensamt i alliansen om den uppfattningen. Jag tror att man gör ett generalfel om man skyller på arbetsmarknadslagstiftningen som ett hinder när det gäller integrationen på arbetsmarknaden. Det finns så mycket annat som behöver åtgärdas och förbättras.
Jag förväntar mig inga sådana initiativ från majoriteten i utskottet eftersom det var en väldigt tydlig signal från ministern.
Anf. 28 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Jag tackar Ylva Johansson för att hon har ställt en bra interpellation. Jag får tacka arbetsmarknadsministern för svaret också även om jag är lite fundersam över svaret.
I svaret skriver arbetsmarknadsministern: "Det är dock inte korrekt som Ylva Johansson uppger att denna typ av brottslighet skulle urholka spelreglerna på den svenska arbetsmarknaden."
Menar arbetsmarknadsministern på fullaste allvar att det inte får några effekter för de företag som faktiskt försöker leva upp till arbetsmarknadens regler när företag kommer in och skapar osund konkurrens? Är det ett seriöst svar från arbetsmarknadsministern?
Dessutom skriver arbetsmarknadsministern i sitt svar: "Jag är övertygad om att den svenska arbetsmarknaden till största del består av seriösa arbetsgivare och arbetstagare som varje dag gör sitt bästa för att följa de lagar, regler och kollektivavtal som gäller."
Jag delar arbetsmarknadsministerns uppfattning i den frågan. Men frågan är då: Hur försöker arbetsmarknadsministern och regeringen att hjälpa dessa seriösa företag för att få bort de oseriösa? Jag kan inte se något om detta i svaret.
Jag hade en interpellationsdebatt i början av december med migrationsminister Tobias Billström angående arbetskraftsinvandring och just denna typ av oseriösa arbetsgivare som utnyttjar människor. Gränspoliser talar om att detta är den nya stora slavmarknaden som syns i Europa.
Abir Al-Sahlani har absolut rätt i att arbetskraftsinvandring inte automatiskt leder till lönedumpning. Men att oseriösa arbetsgivare utnyttjar personer leder till lönedumpning. Det är detta problem som Ylva Johansson har påpekat här.
Det som Abir Al-Sahlani säger om att arbetsgivarna inte kan byta ut sina anställda stämmer. Man kan inte byta ut sina anställda på samma sätt som man byter skjorta bara för att man tycker att de anställda är för dyra. Det är viktigt med trygga anställningsvillkor och arbetsrätten för att man inte ska kunna säga upp folk från den ena dagen till den andra och i stället ta in andra personer för att de är billigare. Det är då man skapar lönedumpning.
Jag har förstått att detta egentligen är Centerpartiets linje i regeringens politik. Maud Olofsson har nästan varje år stått i Almedalen och pratat om att det är viktigt att löntagare i Sverige nu utsätts för samma typ av konkurrens som bönder, det vill säga lönedumpning. När arbetsmarknadsministern försvarar arbetsrätten och Centerpartiet kritiserar arbetsrätten därför att den påverkar, som man säger, löner i Sverige undrar jag: Är det därför som arbetsmarknadsministern egentligen inte vill göra någonting åt de problem som vi ser? Jag tycker att regeringen är handfallen.
Tobias Billström var nöjd med läget i december. Arbetsmarknadsministern verkar nöjd med läget. Jag har inte sett att justitieministern har uttalat sig. Uppenbarligen är regeringen nöjd med att vi har denna situation för många människor i Sverige.
Jag tycker att detta visar att man egentligen inte tror på rörligheten. Man välkomnar att människor kommer till Sverige, men man välkomnar dem på de premisserna att de ska jobba på sämre villkor än svenska medborgare. Det är obegripligt, orättfärdigt och definitivt inte en socialdemokratisk politik. Det är därför som vi står här och opponerar mot detta problem.
Fru talman! Jag förväntar mig faktiskt att arbetsmarknadsministern tar frågan på allvar.
Anf. 29 Tomas Tobé (M)
Fru talman! Det har varit ganska många speciella värdeord i denna debatt. Man har hört alltifrån att det är naivt, blåögt och att ingenting sker.
Jag kan inte låta bli att peka på att det är flera olika problem som arbetsmarknadsministern har varit inne på. Det finns ingen enskild förändring som kan ta bort det faktum att det ibland kan finnas oseriösa arbetsgivare som agerar på svensk arbetsmarknad. Men vi ska vara tydliga med att vi med alla de olika instanser som vi har - arbetsmarknadens parter, Migrationsverket, Arbetsmiljöverket och givetvis vår lagstiftning - ska se till att motverka detta. Det är precis det som regeringen gör.
Jag hör många starka ord från oppositionen men få förslag om vad som ska göras.
Ylva Johansson välkomnade här arbetskraftsinvandring. Det tycker jag var ett positivt besked. Jag hoppas att det är den socialdemokrati som vi kommer att möta framöver i denna kammare. Sanningen är att det är socialdemokratin som tidigare har hållit den dörren stängd. Man har inte varit intresserad av arbetskraftsinvandring. Det är klart att om vi håller den dörren helt stängd får vi inga bekymmer på svensk arbetsmarknad. Kanske är det detta som hela tiden har varit problemet och anledningen till att man har velat hålla dörren för arbetskraftsinvandring stängd under så lång tid. Jag tror att man behöver bestämma sig för om man tycker att det är viktigt att Sverige ska ha arbetskraftsinvandring. Tycker man att det är viktigt att företag ska kunna rekrytera de personer som de behöver till sina företag för att vi ska vara konkurrenskraftiga i en alltmer globaliserad värld, då kommer det också att finnas företag som utnyttjar detta. Då behöver vi med samlad kraft arbeta för att minska detta.
Vi har satt ett tydligt regelverk på plats för att undvika lönedumpning. Det är övertydligt. Det står att lönerna inte på något sätt får gå under de miniminivåer som gäller i svenska kollektivavtal. Det är övertydligt.
Sedan påpekas det att vi inte gör någonting. Låt mig påpeka att vi vid årsskiftet skärpte regleringsbrevet till Migrationsverket. Det är inte en fråga för arbetsmarknadsministern. Men migrationsministern har varit tydlig med att Migrationsverket har fått ett tydligare uppdrag för att se till att motverka den typen av skenkontrakt som vi alla har sett har funnits på svensk arbetsmarknad. Det kan finnas anledning att lite grann nyansera bilden av vad som sker.
När det gäller det som Raimo Pärssinen lyfter fram om Skatteverket har vi sett detta skattefusk. Det är därför som vi har gått fram med personalliggare. Det är ett sätt att försöka motverka detta skattefusk och se till att det finns en möjlighet för seriösa arbetsgivare. Det gäller ofta restauranger där vi har sett att detta börjar fungera allt bättre. Vi ser att de seriösa restaurangerna kommer att kunna hävda sig bättre mot de oseriösa som tidigare har funnits.
Jag har en ganska bra insyn i byggbranschen i och med att min egen familj är engagerad och aktiv där. Där ser jag tydligt att parterna, både fack och arbetsgivare, har bestämt sig för att man har ett eget ansvar och att man behöver sanera i sin egen bransch. Detta tror jag är precis den rätta vägen. Det välkomnar vi.
Denna debatt har handlat om mycket. Men det är tydligt att regeringen ser problemen och står fast vid principen att det är bra med arbetskraftsinvandring. Vi är beredda att vända oss till olika myndigheter och ha de samtal som krävs med arbetsmarknadens parter för att motverka detta.
Anf. 30 Hillevi Engström (M)
Fru talman! Det är mycket riktigt som Tomas Tobé påpekar att det är Tobias Billström som är ansvarigt statsråd för arbetskraftsinvandringen. Därmed är han också ansvarig för de direktiv som går till Migrationsverket.
Det är tyvärr så, det är jag den första att beklaga, att överallt där det finns pengar att tjäna förekommer det fusk. Det kan vi se i olika system, inte bara på arbetsmarknaden. Våra myndigheter kommer alltid att kämpa med näbbar och klor men ofta vara steget efter. Detta är nämligen i många stycken brottslingar som vi pratar om. Då behöver vi samarbeta och samverka mycket mer. Det finns ingen enkel quick fix - gör vi så här så löser det sig.
Jag tror att vi måste förfina våra metoder och använda de gemensamma resurserna på ett mycket smartare sätt. Det handlar också mycket om att informera människor som kommer till Sverige för att söka en utkomst och försöka starta ett nytt liv om vad som gäller, vart de ska vända sig och vad de ska göra om de inte får sjysta villkor.
Svartjobben i Sverige kostar omkring 66 miljarder kronor för samhället. Det finns därför ett enormt stort intresse för att ta tag i detta. Vi vill ha sund konkurrens och sjysta villkor.
Det som Raimo Pärssinen och andra målande beskriver är jag den första att skriva under på att vi inte ska ha i Sverige. Vi behöver därför ha en bra dialog mellan våra myndigheter och uppmuntra dem till mer av samarbete och inte bara samverkan. Det sker också ett arbete och förs en diskussion mellan migrationsministern och Arbetsmarknadsdepartementet. Detta är nämligen gemensamma problem. Vi får inte fortsätta jobba i stuprör, vi måste jobba mer i hängrännor, om jag får uttrycka mig så. Det ska vara ordning och reda på svensk arbetsmarknad.
Det har varit ett högnivåmöte med arbetsmarknadens parter och med min kollega Tobias Billström. Tobias Billström har också gett ett uppdrag till OECD att utvärdera reformerna kring arbetskraftsinvandringen.
Vi kommer alltid att behöva göra förändringar, justeringar och förbättringar i våra system om vi bejakar och tycker att det är positivt att människor får komma till Sverige. Jag tror att de flesta av oss är överens om att det är någonting gott för Sverige. Väldigt snart kommer vi att stå inför betydande arbetskraftsbekymmer; det visar den demografiska utvecklingen. Vi kan titta på Dalarna som exempel: I dag försörjer 100 personer 72 som inte jobbar och inte heller ska jobba - sjuka, äldre och barn. Om bara tio år kommer dessa 100 personer att försörja 92 personer.
Det är alltså klart att vi behöver fler som kommer till Sverige och har sjysta villkor. Där har vi alla en viktig roll att fylla. Någonstans finns det någon som går på den här krogen där man får en starköl för 25 kronor. Det är klart att risken att det finns svart arbetskraft eller svartsprit på den krogen är överhängande. Vi behöver också prata med och informera allmänheten om att man ska kräva kvitto, inte ta det billigaste priset när man lägger om sitt tak och inte nöja sig med att det är utländska byggnadsarbetare och säga att det inte är mitt problem om de ramlar ned.
Det är också viktigt i vår dialog med Arbetsmiljöverket att de ännu mer förfinar sina kontrollmekanismer. Redan nu kan vi se att Arbetsmiljöverket har gjort en enorm effektivisering. I dag gör inspektörerna 35 procent mer inspektioner per inspektör än tidigare. Vi ska se till att man också hittar de branscher och företag där riskerna är som störst.
Det är intressant att fundera vidare på om man kan göra någonting samlat, liknande Operation krogsanering. Man ska komma ihåg att Al Capone inte åkte dit för något brott mot brottsbalken utan för skattebrott. Enligt min uppfattning fuskar oseriösa personer lite här och där, och då får vi samverka. Det tror jag är
en
del av lösningen.
Anf. 31 Ylva Johansson (S)
Fru talman! Arbetsmarknadsministern sade i ett tidigare inlägg och även nu att myndigheterna har ansvar, polisen har ansvar och facket har ansvar. Ja, vi har alla ansvar. Låt mig då lägga till: Regeringen har ansvar. Det är trots allt regeringen som är ansvarig för de regler och lagar som gäller på svensk arbetsmarknad.
Jag tycker att det är anmärkningsvärt med den attityd som både Tomas Tobé och Hillevi Engström ger uttryck för när de säger att det alltid kommer att finnas kriminalitet, att det alltid kommer att finnas skojarföretag som försöker utnyttja situationen, och sedan nöjer sig med det. Om man nu har den insikten måste man som ansvarig minister agera för att säkerställa att det finns lagar och regler på plats. Man kan inte nöja sig med att bara säga att myndigheten alltid kommer att ligga efter.
Med ganska enkla medel skulle man kraftfullt kunna skärpa kontrollen av de här företagen med en förhandsprövning, en vandelsprövning, innan företagen får ta hit ny arbetskraft. Den som tidigare har missbrukat detta ska självklart inte få nya tillstånd. Kontrollera att löner betalats ut som avtalat kan man enkelt göra via Skatteverket. Detta går att göra med ganska enkla medel.
Jag blir väldigt förvånad när arbetsmarknadsministern avslutar med att säga att det borde inrättas en instans dit man kan vända sig som anställd om man inte har sjysta villkor. Den instansen finns, och det är den fackliga organisationen. Problemet är att med de förändringar som regeringen har gjort har fackets ställning försvagats. Det man vittnar om i allt fler branscher är att det har blivit tystare ute på arbetsplatserna. Människor vågar inte hävda sina lagliga rättigheter då man är rädd att bli av med jobbet och därmed utkastad ur landet. Därför krävs det nya regler.
Vi är överens, Hillevi Engström, om att det är bra med arbetskraftsinvandring. Men vi är inte överens om vad man behöver göra för att stoppa lönedumpning på arbetsmarknaden.
Anf. 32 Eva-Lena Jansson (S)
Fru talman! Jag försökte ställa några frågor till Hillevi Engström i förra inlägget. Nu provar jag igen.
Hillevi Engström skriver i sitt svar: "Det är dock inte korrekt som Ylva Johansson uppger att denna typ av brottslighet skulle urholka spelreglerna på den svenska arbetsmarknaden." Varför är det i så fall ett problem för arbetsgivare med osund konkurrens?
Arbetsmarknadsministern skriver också att hon är "övertygad om att den svenska arbetsmarknaden till största del består av seriösa arbetsgivare och arbetstagare". Varför gör man då inte ett allvarligt försök att hjälpa dem och ge dem stöd? Ett exempel kunde vara den förhandskontroll av arbetsgivare som Ylva Johansson tog upp, så att de som man ser har misskött sig inte får fortsätta.
När arbetsmarknadsministern säger att det finns olika typer av myndigheter som har ansvar kan man till exempel peka på Arbetsmiljöverket. Problemet är att Arbetsmiljöverket har svårt att komma in och få kännedom på de arbetsplatser där arbetsgivarna inte är kända av fackliga organisationer, där man inte har kollektivavtal. I höstas stötte jag på en sådan arbetsplats där tio lettiska arbetare sprang på ett tak utan skyddsställning. Arbetsmiljöverket kom så småningom ut och sade åt dem att de inte kunde vara på taket om det inte fanns skyddsställningar, men så fort Arbetsmiljöverket hade åkt därifrån var de uppe igen. De hade ett jobb att göra, annars skulle de bli utkastade ur landet.
Väldigt många av dem som i dag har sökt arbetstillstånd i Sverige är också sådana som har blivit nekade tillstånd att bo i landet när de sökt asyl. Deras situation är starkt pressad. Att då försöka kräva sina rättigheter är svårt. Jag tror att det skulle vara enklare för dem om vi fick bort många av de oseriösa arbetsgivarna. Det kan man göra genom att ha strängare regler och starkare kontroll. Jag hoppas att arbetsmarknadsministern också ska komma till den slutsatsen.
Anf. 33 Hillevi Engström (M)
Fru talman! Jag ska inte förlänga debatten, men jag tycker att den har varit intressant.
Man ska inte säga naivt eller blåögt, men jag anar hos mina motdebattörer en känsla av att det finns en quick fix för att lösa det här problemet. Det är mångfasetterat, det är svårt och det är viktigt. För den sakens skull ska man naturligtvis inte låta bli att göra allt som står i ens makt för att försöka beivra osund konkurrens, svarta jobb med mera.
En viktig del är att den förhandsprövning som faktiskt sker på Migrationsverket nu ska skärpas, enligt migrationsministerns regleringsbrev. Det är också viktigt att vi håller ögonen på detta, gör det vi kan och slår larm till Arbetsmiljöverket. En viktig fråga, där vi kommer att få en del nya förslag, handlar om sanktionerna mot dem som bryter mot arbetsmiljölagens regler. En utredare kommer att presentera smartare och snabbare sanktioner. Om man får en sanktion mot sig tror jag att det är en viktig signal. När det kostar att göra fel kommer det att sprida sig.
Jag vill tacka för debatten och understryka att detta är ett problem som jag ser allvarligt på och som vi tillsammans med olika myndigheter och organisationer behöver kraftsamla mot.
