Vintertrafikproblem på E4:an i Gävleborg

Interpellation 2010/11:110 av Lundgren, Elin (S)

av Lundgren, Elin (S)

den 2 december

Interpellation

2010/11:110 Vintertrafikproblem på E4:an i Gävleborg

av Elin Lundgren (S)

till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)

De senaste dagarna har vintern slagit till med ymnigt snöfall längs Gävleborgskusten. Flera allvarliga trafikolyckor har ägt rum.

Särskilt märks detta i norra Hälsingland, i trakterna av Enånger och Iggesund, där E4:an inte har byggts om till fyrfilig motorväg, vilket den har söderut i länet.

Inte bara olyckor orsakar svårframkomlighet i trafiken, utan också fenomenet att tunga fordon på grund av väderlek inte tar sig fram.

På vilket sätt avser statsrådet att verka för att E4:an i hela Gävleborg ska bli en säker och framkomlig väg oavsett väderlek?

Interpellationen är besvarad

Händelser

Fördröjd Inlämnad: 2010-12-02 Anmäld: 2010-12-02 Sista svarsdatum: 2010-12-16 Svar fördröjt anmält: 2010-12-17 Besvarad: 2010-12-22

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Debatt (7 anföranden)

Vintertrafikproblem på E4:an i Gävleborg

5 augusti 2022
Interpellationsdebatt 2010/11:110

Dokument från debatten

Riksdagens protokoll 2010/11:41 Onsdagen den 22 december

Protokoll för debatten

Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Anf. 157 Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Herr talman! Elin Lundgren har frågat mig på vilket sätt jag kommer att verka för att E4 i hela Gävleborg ska bli en säker och framkomlig väg oavsett väderlek. Just nu pågår ett omfattande projekt i Gävleborgs län där 24 kilometer av E4 byggs om i en helt ny sträckning väster om samhällena Enånger och Iggesund och vidare norrut mot Hudiksvall. Vägen byggs som en fyrfältsväg vilket kommer att innebära stora förbättringar för trafiksäkerheten och framkomligheten. Projektet beräknas bli klart under hösten 2011. Då kommer E4 att vara utbyggd till mötesfri väg från Stockholm till Hudiksvall. Norr om Hudiksvall planerar Trafikverket även för en ombyggnad mellan Kongberget och Gnarp. Projektet finns omnämnt i den nationella planen för transportsystemet 2010-2021 vilken regeringen fattade beslut om den 29 mars i år. Preliminär byggstart för projektet är under perioden 2016-2018. Den nya vägen kommer att leda till stora förbättringar. Naturligtvis är även drift och underhåll viktigt för trafiksäkerheten och framkomligheten. Väder och vind kan vi inte påverka men vi kan se till att vi är väl rustade så att vi kan hantera eventuella problem som uppstår. Det är nu beslutat att anslagsposten för drift och underhåll av statliga vägar ska vara 9,1 miljarder kronor för år 2011. Detta innebär att anslagsnivåerna har höjts med 28 procent sedan alliansregeringen tillträdde år 2006. Min bedömning är att Trafikverket har de medel som behövs för att kunna säkerställa ett bra underhåll av det statliga vägnätet. Vad gäller framkomligheten för den tunga trafiken är givetvis även den beroende av en god vinterväghållning. Sedan ett år tillbaka finns också ett krav på att alla tunga fordon ska ha ett mönsterdjup på fem millimeter. De investeringar som görs i nya vägar och satsningen på drift och underhåll leder till att vi kommer att se klara förbättringar för framkomligheten och säkerheten på E4 i norra Hälsingland.

Elin Lundgren (S)

Anf. 158 Elin Lundgren (S)

Herr talman! Jag tackar infrastrukturministern för svaret. Jag ska redogöra lite för bakgrunden till att jag har ställt den här frågan som berör mitt hemlän. Jag har tittat på statistik för E4:an genom Gävleborg. Under vinterhalvåret de senaste fem åren har 131 olyckor skett på sträckan. Av dem har 7 varit dödsolyckor, 12 har varit svåra olyckor. 7 människor har omkommit, 21 har skadats svårt och 186 skadats lindrigt. Om man jämför det med tiden innan mitträckena byggdes 1998 är det en stor förbättring. Men med tanke på den nollvision vi brukar prata om är det ändå inte bra. De byggprojekt som Elmsäter-Svärd har beskrivit är naturligtvis mycket bra. Att vi får mer fyrfilig väg är också jättebra. På stora delar av E4:an genom Gävleborg är vägen trefilig, vilket försvårar driftsäkerheten. Om det blir ett stopp där det är enkelfiligt blir det stopp. Att det i dag är krav på fem millimeters mönsterdjup är också bra. Det är ett litet framsteg. Trafikverkets förslag till regeringen år 2008 var att alla tunga fordon ska ha vinterdäck. Så har det inte blivit. På våra vägar rullar fordon som kommer från Sverige och fordon som kommer från andra länder. De svenska fordonen är enligt min kontakt på Trafikverket många gånger bättre rustade för vårt vinterväglag än utländska fordon. Norge, ett land som inte är med i EU, har mycket höga krav på rejäl vinterutrustning på tunga fordons däck. Det är ett krav som Sverige inte ställer. I Gävleborg är tung trafik inblandad i nästan 20 procent av trafikolyckorna. Det är svårt att säga hur många av dem som hade kunnat undvikas med bättre däck, men vi kan räkna med att det är några stycken. Att tung trafik ofta orsakar driftstoppen när tradare inte tar sig upp för branta backar och därmed på enfiliga bitar hindrar all trafik är ett faktum. Med bättre järnväg - kanske fler dubbelspår - hade den tunga trafiken kunnat gå på järnväg i stället för på väg. I dag kontrakteras entreprenörer för att hålla efter väglaget. Vid extraordinärt snöväder som är förenat med blåst - som nu kanske - räcker det inte. Då måste Trafikverket ta ut extra plogar, vilket genererar stora kostnader. En sådan åtgärd som till exempel att en plog punktmarkerar en brant backe i Gnarp så länge det behövs gör stor skillnad för vägens drift. I Trafikverkets funktionsbeskrivning står det att en sträcka ska röjas var tredje timme. De av oss som har åkt i vinterväder vet att på tre timmar kan mycket snö landa på en plats eller driva dit. Att det då finns ekonomiskt utrymme för snöröjning är av stor vikt. I dag läser jag i tidningen hemifrån: Mycket snö, mellan fyra och fem decimeter, har kommit under natten. Tillsammans med snörök och ishalka orsakar det stora problem i trafiken i hela Hudiksvallsområdet. Plogbilarna hinner inte röja undan snön från vägarna i det täta snöfallet. Busslinjer har ställts in. Kvällstidningarna skriver om ett stopp i trafiken i norra Hälsingland i natt. Herr talman! Hur ser infrastrukturministern på problemet med den tunga trafiken och vad den gör för driften och olycksstatistiken på våra vägar? Är infrastrukturministern övertygad om att de pengar hon säger ska tillföras kommer att täcka behoven för att ge E4:an i Gävleborg ett säkert väglag vintertid så att min syster som åker från Norrala till jobbet i Hudiksvall kan åka tryggt?

Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Anf. 159 Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Herr talman! Jag börjar med frågan om den tunga trafiken. När det är vinter och lastbilar blir stående, kör i diket eller rent av blockerar vägar blir det problem, inte bara för vinterväghållningen som ska komma fram och utryckningsfordon som bör komma förbi utan det är också rent samhällsekonomiskt en stor kostnad. Jag tror att det finns beräkningar på 250 miljoner kronor där de tunga lastbilarna står för ungefär hälften. Det var just därför som vi för ett år sedan skärpte kravet och sade att alla tunga fordon ska ha ett mönsterdjup på fem millimeter. Elin Lundgren nämner att det borde vara vinterdäck. Jag antar att Elin Lundgren menar dubbdäck. Det har varit en diskussion om det. I diskussionen om dubbdäck eller inte har vi den ständiga balansen mellan trafiksäkerhet å ena sidan och miljö- och hälsa å andra sidan. Vi vet att dubbdäcken medför stort slitage på vägarna. Det har diskuterats vem som ska stå för den kostnaden. Vi skulle ha en mycket bättre situation redan i dag om alla såg till att följa de regler som finns. Några saker är angelägna för att vintertrafiken ska fungera där vi har den tunga fordonstrafiken. De som äger fordon ska se till att de är rätt utrustade. Det gäller inte bara däcken. Det gäller också bromsar, besiktning och annat. Det handlar också om vilken hastighet vi tar oss fram med och hur vi trafikanter agerar och visar hänsyn mot varandra. Det gäller i synnerhet vid backar och uppförslut där persontrafik ibland tränger sig in framför lastbilar eller håller för korta avstånd. Det är flera dimensioner. Det är naturligtvis viktigt att vinterväghållningen fungerar. Nu har vi höjt anslaget till drift och underhåll även på vägsidan. Elin Lundgren nämner funktionsavtalen som Trafikverket har när det gäller vinterväghållning och att det står att det ska röjas var tredje timme. Ibland upplever människor att det inte röjs tillräckligt. Om det är mycket blåst och mycket snö hinner det hända mycket på tre timmar. Men jag vet att det pågår ett övergripande arbete hos Trafikverket med att se över verkets avtal, som oftast har varit långt skrivna. Det handlar dels om en gemensam uppfattning om vad som är störningsläge och krissituation, dels om hur man ska hitta flexibilitet. Detta är alltså någonting som pågår. Frågan är hur funktionsavtalet i fortsättningen kommer att se ut. Jag tycker dock att det är viktigt att ta upp diskussionen om mötesfri väg. Även jag själv var en gång i tiden lite skeptisk till två-plus-ett-vägarna med mitträcken och bara en fil. Men vi kan konstatera att detta att vi har mötesfri väg, och i det här läget snart mötesfri väg hela vägen mellan Stockholm och Hudiksvall, kommer att påverka trafiksäkerheten enormt. Det är så Trafikverket jobbar nu successivt över hela landet med att få en bättre trafiksäkerhet. Det är också bra för miljön om vi har en bra hastighet. När det gäller den tunga trafiken ska man börja med att följa de regler som faktiskt finns. Då skulle skillnaden bli väsentligt mycket större.

Elin Lundgren (S)

Anf. 160 Elin Lundgren (S)

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag ser fram emot de förnyade funktionsavtalen och vad de kan komma att innebära för trafiksäkerheten. Jag undrar om infrastrukturministern är nöjd med kravet på femmillimetersdjupet. Jag är medveten om att ett alternativ kan vara dubbdäck. Andra alternativ skulle till exempel kunna vara snökedjor, såsom jag har förstått att man har i Norge när vädret är som det är. I går, när jag förberedde mig för debatten, tittade jag två gånger in på nyhetsplatsen Hela Hälsingland. Båda gångerna var den uppdaterad med nyheter som var skarpt relaterade till detta ämne. Den första gången stod det så här: "Vid ett-tiden på tisdagen fick räddningstjänsten rycka ut till en trafikolycka på E4 i Njutånger. Det var totalstopp i båda färdriktningarna under en dryg halvtimme innan vägen öppnades för trafik." Det gällde ett tungt fordon. Sedan stod det något från mina hemtrakter: "Klockan 14.30 på tisdagseftermiddagen fastnade ytterligare en långtradare i backen vid Norraladalen. Strax efter kom uppgifter om en trafikolycka fem kilometer söder om Ångersjön mellan Söderhamn och Enånger." De trefiliga vägarna som blir enfiliga åt det ena hållet och den tunga trafiken ställer alltså till stora problem. Precis som statsrådet själv sade och som vi har pratat om i debatten tidigare är det inte bara personer som ska fram på ett säkert sätt och i tid. Det är också gods som ska fram. Företagare sitter och väntar på att kunna producera det de ska producera. Ett stopp i produktionen kostar otroligt mycket pengar. Frågan är om det skulle vara samhällsekonomiskt riktigt, om ni nu inte vill satsa så mycket på järnvägen som vi önskar, att i stället kika lite på hur man ska göra med de här vägarna. Jag vill då poängtera att jag föredrar tågtrafik framför trafik på väg. Herr talman! Jag skulle vilja att statsrådet utvecklar tankarna lite grann på vad jag som gävleborgare kan förvänta mig av E4:an och när det gäller driftssäkerheten i mitt hemlän i framtiden.

Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Anf. 161 Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Herr talman! Elin Lundgren undrar vad hon kan förvänta sig av E4:an hemma runt omkring där hon befinner sig och bor. Jag tror att hela det upplägg som jag redovisade för i mitt svar kommer att göra en stor skillnad. Det handlar om en bättre väg när det gäller framkomlighet och rent trafiksäkerhetsmässigt just för att den är mötesseparerad. Erfarenheterna visar nu att detta minskar antalet döda och allvarligt skadade, vilket vi också har som ett mål från regeringens sida. När det gäller kravet på fem millimeter mönsterdjup på däck på tunga fordon fick jag en fråga från Elin Lundgren om huruvida jag är nöjd med dessa fem millimeter. Det här är ett krav som är ett år gammalt. Jag tror att vi först måste utvärdera det och se om det här används fullt ut. Vi vet i dag att det inte är så. Innan det kommer krav på nya och hårdare regler är det alltid en fördel om man börjar använda och tillämpa de regler som redan finns i dag. Herr talman! Jag kan nämna ett annat län som jämförelse när det gäller det jag nämnde tidigare om att man har ansvar för sitt fordon. När polisen i Västra Götaland stoppade bussar visade det sig att 90 procent av alla bussar var i så dåligt skick att de var tvungna att lämnas in på verkstad innan de över huvud taget fick fortsätta att vara i trafik. Kravet på fem millimeter gäller alla som i Sverige kör tung trafik oavsett om det är en utländsk eller en svensk åkare. Vi hör ofta i debatten att det är många utländska åkare som hamnar på snedden i trafiken och ställer till problem. Då kommer en fråga upp. Norge har mycket hårdare krav. Där finns det snö- och modd-däck som en del använder. Snökedjor är någonting som ska finnas tillgängligt. Ibland kan det vara så dags när man redan står där och inte har användning för snökedjorna. Men vi har också olika förutsättningar i Norge och Sverige. Jag tycker att det är viktigt att de regler som vi har satt upp hos oss nationellt först och främst tillämpas. I detta läge har vi just infört fem millimeter. Jag tycker att vi ska se över hur det fungerar innan det över huvud taget är någon idé att gå vidare. Ska vi ha dubbdäck eller inte? Det blir ett stort slitage. Det är samma sak där; det förs diskussioner om att man skulle ha dubbdäck på drivaxeln. Men det förutsätter att man har lastat rätt i sin lastbil för att få tyngden på rätta stället. Det är alltså många olika saker som i slutändan leder tillbaka till det egna ansvaret. Det handlar om den som för fram sitt fordon oavsett om det är ett tungt fordon eller ett fordon i vanlig persontrafik. Jag skulle vilja skicka med Elin Lundgren att det först och främst måste finnas en insikt om att vi har vinter i Sverige varje år. Även om den ibland kan vara extrem handlar det i grund och botten om hur vi visar hänsyn till varandra. Det handlar om att Trafikverket har ett brett anslag för att kunna sköta sitt underhåll. Vi har nu höjt anslaget. Det handlar om att Trafikverket med sina avtal ser över att funktionen på avtalen är den bästa möjliga. Här är vi nu en bit på väg. Förhoppningsvis, herr talman, kan jag skicka med Elin Lundgren att med det som vi nu gör i Gävleborg och när det gäller E4:an har vi kommit en bra bit på väg i det som Elin Lundgren efterfrågar, inte minst för sin syster.

Elin Lundgren (S)

Anf. 162 Elin Lundgren (S)

Herr talman! Naturligtvis är det precis som jag sade tidigare; de byggprojekt som genomförs kommer att minska olyckorna och öka driftssäkerheten väldigt mycket. Det tror jag också. Där är vi helt överens, och vi är tacksamma över att detta pågår just nu. Jag skulle ändå vilja dröja kvar lite vid den tunga trafiken och åkarna, som vi har pratat lite om. Det kommer alltså att komma en utvärdering av femmillimetersdäcken. Jag undrar när denna utvärdering ska göras. Jag undrar också en annan sak. Infrastrukturministern talar en del om åkarnas eget ansvar för hur de lastar och hur de kör, som jag uppfattade det. Hur ska åkarna uppmuntras till att ta detta egna ansvar? I slutänden kan det handla om människoliv. Jag skulle gärna vilja att politiken tog ett lite större ansvar än att bara fundera på åkarnas eget ansvar i detta. Det får bli min sista fråga i debatten.

Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Anf. 163 Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Herr talman! Jag sade tidigare att det nu är ett år som vi har haft det extra kravet på fem millimeter. Jag tror att det är viktigt att se fullt ut hur det fungerar. Vi har inte beställt en utvärdering på så sätt, utan detta följs ändå via Transportstyrelsen. Vi kommer också att följa det i statistik och se om det blir sämre eller bättre. Det är alltså inte någon beställd utvärdering som kommer att komma vid en viss tidpunkt. Dessutom får vi rapporter från polisen vartefter när de har möjlighet att göra sina kontroller om hur efterlevnaden av detta är. Denna fråga finns alltså med ändå, parallellt. När det gäller frågan om åkarnas eget ansvar kan jag ibland känna en oro över att det läggs över för mycket på politiken. Vi har satt upp tydliga mål för transportpolitiken - hänsynsmål och funktionsmål. Det handlar också inte minst om hur vi kan arbeta för att minska antalet döda eller allvarligt skadade i trafiken. Här är vi många som är med och arbetar. Vi sätter målen och gör ramarna. Det kan till och med vara tillräckligt av drivkraft för åkare eller deras förare att veta att de kommer fram tryggt, säkert och i tid. Det handlar om relationer mellan kund och leverantör. Då är det nog viktigt att se detta på tre olika sätt: För det första handlar det om att se på vilka anslag vi tillför för att ha ett bra underhåll av våra vägar, oavsett om det är sommartid eller om det är vintertid. För det andra handlar det om att åkarna tar sitt ansvar för att ha rätt utrustning. För det tredje handlar det om medtrafikanternas hänsynstagande i trafiken. Allihop måste vi nog samarbeta för att komma fram på ett bra sätt. Vi har alltså en början när det gäller krav på vinterdäck. Vi har höjt anslagen för drift och underhåll. Med våra transportpolitiska mål där alla aktörer är med och hjälper till utifrån sitt får vi utvärdera om någonting annat behöver göras.

Från

Elin Lundgren (S)
Besvarad av

Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Vintertrafikproblem på E4:an i Gävleborg

Interpellation 2010/11:110 av Lundgren, Elin (S)

Händelser

Interpellationer

Vintertrafikproblem på E4:an i Gävleborg

Dokument från debatten

Protokoll för debatten

Anf. 157 Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Anf. 158 Elin Lundgren (S)

Anf. 159 Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Anf. 160 Elin Lundgren (S)

Anf. 161 Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Anf. 162 Elin Lundgren (S)

Anf. 163 Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Från

Besvarad av

Våra andra webbplatser

Följ Sveriges riksdag

Följ talman Andreas Norlén

Prenumerera