Konjunkturbedömningar

Interpellation 2009/10:324 av Green, Monica (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-04-08
Anmäld
2010-04-08
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar fördröjt anmält
2010-04-21
Sista svarsdatum
2010-04-22
Besvarad
2010-05-07

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 8 april

Interpellation

2009/10:324 Konjunkturbedömningar

av Monica Green (s)

till finansminister Anders Borg (m)

När valåret är över ska inte kommuner och landsting få nya pengar från staten, det är finansministerns besked. Finansministern har anfört Konjunkturinstitutet (KI) som ett argument till varför kommunsektorn inte behöver mer resurser nästa år. Men i själva verket har Konjunkturinstitutet gjort bedömningen att det behövs 13,5 miljarder mer till kommuner och landsting, om de ska klara den demografiska utmaningen.

Detta sker trots att befolkningen blir äldre och äldre och det ställs allt större krav på välfärden. Hittills har 25 000 välfärdsarbetare redan har fått lämna förskolan, sjukvården, vården, skolan och fritidshemmen. Hur många tusen till kommer att få lämna för att landstingen ska klara balanskraven?

Anders Borg hänvisar till Konjunkturinstitutets rapport om konjunkturläget som visar på en förbättrad utveckling i kommunerna nästa år. Men Borg har helt missuppfattat KI eller avsiktligt misstolkat. Hela KI:s prognos om utvecklingen för kommunsektorn bygger på att kommunerna tillförs 13,5 miljarder mer än vad regeringen hittills planerat. Utan detta resurstillskott väntar det enligt KI nedskärningar.

Delar finansministern Konjunkturinstitutets bedömning om att det behövs mer resurser till kommunsektorn för att den ska klara av utmaningen med en allt äldre befolkning, och avser finansministern att vidta några åtgärder?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2009/10:324, Konjunkturbedömningar

Interpellationsdebatt 2009/10:324

Webb-tv: Konjunkturbedömningar

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 15 Anders Borg (M)
Fru talman! Monica Green har frågat mig om jag delar Konjunkturinstitutets bedömning att det behövs mer resurser till kommuner och landsting för att klara utmaningen med en åldrande befolkning. Hon undrar också om jag avser att vidta några åtgärder. Jag vill påminna om att regeringen har agerat kraftfullt för att mildra effekterna av den ekonomiska krisen för kommuner och landsting. Statsbidragen har tillfälligt höjts med 17 miljarder kronor 2010. Det är den hittills största ökningen av statsbidragen. De tillfälliga statsbidragen har bidragit till att dämpa fallet i den kommunfinansierade sysselsättningen, vilken förväntas stabiliseras redan i år. Nästa år bedöms ökningen av skatteunderlaget i kommunsektorn till stor del väga upp effekten av att de tillfälliga statsbidragen upphör. Regeringen har dessutom sedan tidigare aviserat en permanent höjning av det generella statsbidraget med 5 miljarder kronor från och med nästa år. Regeringen gör mot denna bakgrund i den ekonomiska vårpropositionen bedömningen att inga ytterligare resurser för närvarande behöver tillföras kommunsektorn av konjunkturstabiliserande skäl. Enligt regeringens prognos kommer kommunsektorn att redovisa ett positivt resultat på 1 miljard kronor 2011. Konjunkturinstitutets senaste prognos på finanspolitiken innebär bland annat att ytterligare 13,5 miljarder kronor, till viss del schablonmässigt, tillförs kommunsektorn nästa år. Utan dessa prognostiserade extra statsbidrag skulle det ekonomiska resultatet i kommunsektorn inte skilja sig nämnvärt från regeringens bedömning. Konjunkturinstitutets prognos tyder således på att tillskottet till största delen medför att resultatet hålls uppe i sektorn. Det viktigaste regeringen kan göra för att kommuner och landsting ska klara sina åtaganden på längre sikt är att bedriva en politik för full sysselsättning. Enligt prognosen i den ekonomiska vårpropositionen utvecklas kommunsektorns skatteunderlag starkt de kommande åren i takt med att sysselsättningen i ekonomin tar fart. Jag vill avslutningsvis framhålla att den ekonomiska utvecklingen är svår att förutse. Regeringen följer därför noggrant utvecklingen i kommunsektorn och återkommer med en ny bedömning av kommunsektorns ekonomi i höstens budgetproposition.

Anf. 16 Monica Green (S)
Fru talman! Det handlar om kommunernas och landstingens ekonomi och att Konjunkturinstitutet gjort bedömningen att man måste ha mer pengar för att klara den allt äldre befolkningen. Min fråga var om Anders Borg håller med Konjunkturinstitutet om det. Nu säger Anders Borg att det är svårbedömt och att vi inte vet. Regeringen har antytt att man kanske kommer att lova mer pengar till kommunerna fyra veckor före valet. Bara för att det är valår har ni, Anders Borg, gett extra pengar till kommunerna för att de ska slippa säga upp folk. Det har ni hävdat. Nästa år ska de inte få dessa pengar. När vi styrde landet gav vi långsiktiga besked till kommunerna. Kommunerna behöver långsiktiga besked för att kunna göra ett bra budgetarbete och ha hög kvalitet i välfärden. Det handlar om att kunna ge de äldre en bra äldreomsorg och de sjuka en sjukvård med bra kvalitet, att kunna ge våra minsta, barnen, bra kvalitet i barnomsorgen, att kunna ha barnomsorg på obekväm arbetstid samt fler vuxna i skolan. Det är viktigt för kommunerna att få besked om att det inte blir kvartalsutlämningar, vilket ni nu håller på med. När kommunerna redan lagt fram sina budgetar kommer det plötsligt besked. Då kastar man in att det är valår och att kommunerna ska få lite mer pengar nästa år, alltså i år. I vårpropositionen säger ni visserligen att de inte får mer pengar, men det kanske kommer senare. Alltså ska ni i något valmanifest fyra veckor före valet lova att kommunerna ska kunna rädda fritidshemspersonal så att barnen kan gå till fritidshemmen och så vidare. I annat fall måste kommunerna säga upp personal. Det är inte ansvarsfullt, Anders Borg, att fyra veckor före ett val gå ut och tala om att kommunerna ska få mer pengar. Hittills har 25 000 välfärdsarbetare fått lämna sektorn, 25 000 människor som jobbat för invånarnas bästa, för de äldre i äldreomsorgen och för barnen och de sjuka. De som är kvar har fått en mycket stressigare situation. De slits ut i förtid och orkar inte jobba till 65, trots att det ju är målet. Det är oansvarigt av en finansminister att komma med kvartalsbesked till kommunerna i stället för att göra som vi socialdemokrater gjorde, ge långsiktiga besked till kommunerna. Det är vad de behöver. Vi har nu, som jag nämnde tidigare, en gemensam budget med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Där visar vi hur vi ska satsa på kommunerna och landstingen. Det behövs mer pengar. Befolkningen blir allt äldre. Det behövs både äldreomsorg och en bra sjukvård framöver. Det är tuffa utmaningar som kommunerna och landstingen står inför. Jag beklagar att Anders Borg inte gör samma bedömning som Konjunkturinstitutet. Dessutom är det så att kommuner och landsting själva säger att de inte kommer att klara de här utmaningarna framöver med en allt äldre befolkning om de inte får högre statsanslag. De säger själva också att det finns utrymme för att höja bidragen till kommuner och landsting, men Anders Borg vägrar ge besked. Det kommer inte något besked förrän i slutet av augusti, antagligen. Så länge får kommunerna vänta.

Anf. 17 Anders Borg (M)
Fru talman! Kommunerna driver mycket av den allra viktigaste verksamheten i vårt land. I skolorna har lärarna ett stort ansvar och kämpar för kunskaper. På våra dagis finns barnskötare och förskollärare som vill ge barnen en bra start i livet och lägga grunden inför skolan. Vårdbiträden, sjuksköterskor och läkare möter patienter på vårdcentraler och sjukhus och har stort ansvar, ofta med en ringa ekonomisk ersättning. De är ansvarsbärande i samhället. Det är dem vi ska vårda och sätta främst. Det är därför vi har lagt sådan vikt vid att föra en aktiv konjunkturpolitik och tillfälligt tillföra pengar för att inte en tillfällig nedgång av skatteintäkterna ska leda till att vi får personaluppsägningar. Nu har SKL gjort sin prognos. De räknar med 18 miljarder i överskott för innevarande år. Utgifterna ökar från i år till nästa år med 15 miljarder, under 2010-2012 med 40 miljarder. Skatteintäkterna stiger från i år till nästa år med 11 miljarder, under 2010-2012 med 33 miljarder. Man bedömer att vi under krisen har tappat i storleksordningen 5 000-6 000 jobb i välfärdssektorn. Det är naturligtvis bekymmersamt, men det ska ställas i relation till att sektorn motsvarar en tredjedel av Sveriges ekonomi och att mindre än 5 procent av sysselsättningsfallet har kommit där. De kommande åren, mellan 2010 och 2012, räknar SKL med en sysselsättningsökning på 22 000. Vi har alltså en kommunsektor där vi har värnat välfärden. På lång sikt hänger välfärden på att vi uppnår full sysselsättning. Det är därför det är så viktigt att vi har både en aktiv strukturpolitik, som gör att det lönar sig bättre att arbeta och att fler vill anställa, och en aktiv konjunkturpolitik. I Grekland, Spanien, Portugal och Storbritannien har man inte gjort så. Där har man permanent tagit på sig stora kostnader, och nu utgör detta inte bara ett problem för de här länderna. Man utgör ett problem för världsekonomin och skapar osäkerhet i hela världen med den politiken. Därför ska man bedriva en tillfällig konjunkturpolitik som gör att man klarar av att upprätthålla god ordning och trygghet för människor. Det är det vi vill göra. Arbetslinjen är central. Det är därför det är viktigt att vi nu ställer alternativen mot varandra. Den höjda kilometerskatten innebär 75 000 per bil för en regional distributör. Varenda bil som åker in på Konsum eller Ica med varor kommer att få höjda kostnader. Nu varnar man för att bensinpriserna ska gå upp över 14 kronor av marknadsorsaker. Ska vi nu upp till 15 kronor? Det är självklart att Miljöpartiet i varenda budgetförhandling kommer att ha som första och mest centrala krav att höja bensinskatterna mer. Det är som Mikaela Valtersson påpekade: Det är bara för 2010-2012 den här uppgörelsen gäller. Det är verkligen inte så att Socialdemokraterna och De rödgröna har kommunerna som sin främsta prioritering. Man lägger 6 miljarder på kommunsektorn. Det är en sektor som har 650 miljarder i skatteintäkter. Vi vet vilken den stora prioriteringen är. Det är att återställa Amspolitiken och bidragspolitiken. Det är det som är den socialdemokratiska prioriteringen. Man höjer kostnaderna för att anställa. Man drar in köpkraft för hushållen. Man använder de pengarna till att bygga ut bidragssystemen och Amspolitiken. Det gör man naturligtvis för att man inte tror på arbetslinjen. Man tror inte på att människor i första hand ska kunna leva på en inkomst som kommer från eget arbete. Vi vet vilka det är som förlorar på Socialdemokraternas och De rödgrönas politik. Det är alla människor som på morgonen sätter sig i sin bil och åker till jobbet, jobbar hela dagen och försörjer sig själva. De får höjda kostnader och höjda skatter genom Socialdemokraternas politik.

Anf. 18 Monica Green (S)
Fru talman! Vår gemensamma budget, som vi är väldigt stolta över och som jag förstår att Anders Borg är avundsjuk på, riktar in sig på en bra fördelningspolitik. Riksdagens utredningstjänst har räknat ut att nio tiondelar tjänar på vår budget. Det är bara den rikaste decilen, den rikaste tiondelen i befolkningen, som kommer att få betala mer än de gör i dag, och det kan de faktiskt göra, eftersom ni har givit dem gigantiska skattesänkningar under den här mandatperioden. Vi vänder på det nu och ser till att de som tjänar mest och äger mest får vara med och bidra till välfärden. Anders Borg återkommer till bensinskatten, trots att vi pratar om kommunernas ekonomi. Vi är modiga. Vi vågar berätta för väljarna. Det vågar inte Anders Borg. Han sade ingenting om bensinskatten under förra valrörelsen. Ändå har han höjt bensinskatten. Det finns väl ingen som kan lita på honom den här gången heller? Vi kompenserar alla som åker till jobbet. Det blir full kompensation med reseavdraget. När det gäller kilometerskatten: Tycker Anders Borg att de utländska åkarna ska åka gratis här, trots att andra europeiska länder tar betalt på sina vägar? Ni har höjt banavgiften på järnvägen. EU ser till att vi ska ha ett renare bränsle i sjöfarten och förbjuda svavelutsläpp. Detta gör att sjöfarten och godstransporten på järnväg kommer att bli dyrare. Varför ska det inte vara rättvisa mellan transportslagen, Anders Borg? Varför tycker du att allt gods ska transporteras på vägar? Vi borde vara miljösmartare, Anders Borg, och se till att vi leder in på en miljösmart politik i stället för den gammaldags politik som Anders Borg står för. Vi ska se till att bilindustrin och annan industri får incitament, så att konsumenterna efterfrågar de energisnåla bilarna, vilket man kommer att skynda på nu med detta. Vi vågar tala om för väljarna hur det är. Det vågar inte ni. Ni kommer att höja bensinskatten, fast ni inte säger det till väljarna. Nu vill jag åter till den viktiga välfärdssektorn. 25 000 personer har fått lämna välfärdssektorn. Ni räknade själva med en annan bedömning, att det kan bli upp till 60 000 personer som får lämna välfärdssektorn, så att det blir färre inom sjukvården, skolan och barnomsorgen. Vi rödgröna ser till att satsa mer på kommuner och landsting, 6 miljarder mer än vad den högerledda regeringen gör. Vi värnar om kommunernas och landstingens ekonomi. Vi vill ge långsiktiga besked. Det här hattandet kvartalsvis som Anders Borg håller på med är oansvarigt. Eventuellt ska ni ge mer pengar till kommunerna. Beskedet ska komma fyra veckor före valet. Men de behöver långsiktiga besked! Vi står inför en gigantisk utmaning med en allt äldre befolkning. Då kommer Anders Borg med kvartalsvisa åtgärder för att kommuner och landsting ska klara de stora utmaningar vi har framöver. Det är oansvarigt. Vi satsar på kommunerna. Vi satsar på en politik för hela landet och ser till att människor kan starta små företag i glesbygden och på landsbygden. Vi ser till att vi har en politik för alla, inte bara de allra rikaste, Anders Borg.

Anf. 19 Anders Borg (M)
Fru talman! Låt oss ta en tydlig diskussion om kommunernas ekonomi. Som jag konstaterar säger SKL att skatteintäkterna ökar med 33 miljarder de kommande åren, att utgifterna stiger med 40 miljarder, så att det blir mer verksamhet, och att sysselsättningen ökar med 20 000. Man konstaterar också i sin ekonomirapport att den skattefinansierade sysselsättningen bedöms falla med 6 000 i välfärdstjänsterna. Man konstaterar att det sysselsättningsfallet i övrigt i stort sett motsvaras av en verksamhetsöverföring och en avveckling av plusjobb. Vi har i en ekonomi med ett 5-procentigt bnp-fall, stora bekymmer och över 100 000 i sysselsättningsfall tillfört så mycket resurser att vi har kommit rätt långt när det gäller att säkra att välfärdssektorerna är trygga i den situationen. Monica Green understryker att det är en bra fördelning i det gemensamma budgetalternativet. Låt oss uppehålla oss vid det en sekund. Bra fördelning: höjd bensinskatt, 70 000 i kilometerskatt, arbetsgivaravgifter på unga. Gösta Rehn sade att vi skulle hata inflationen av det skälet att vi vet vilka det är som drabbas av sådana här kostnadsövervältringar. Det är pensionärer, de lågutbildade som inte kan kompenseras i avtalsrörelser och de arbetslösa som ställs utanför. Det är med förlov sagt inte bra fördelningspolitik att höja skatter som slår direkt mot människors plånböcker. Det här är avgörande för kommunernas ekonomi. Det är inte så att kommuner i Sverige betalas med statsbidrag. De betalas med kommunalskatter. Det är kärnan i den kommunala ekonomin. Det är det som är skatteintäkterna. Det är därför en politik som riskerar att leda till att vi får högre kostnader för att anställa, som leder till högre arbetslöshet och större ekonomisk osäkerhet. Bara det faktum att kommunerna har hundratals miljarder i lån skapar en enorm osäkerhet om man för en politik som riskerar att leda till en osäkerhet om stabiliteten i Sverige. Vi har grekerna, portugiserna, spanjorerna och britterna. Vi kan inte välja bort dem. De finns där, och de för en så ansvarslös politik att det inte finns en finansiell marknad i hela världen som inte påverkas. I ett sådant läge inte minst för välfärdens skull, inte minst för lärarnas, barnskötarnas, sjuksköterskornas och vårdbiträdenas skull ska vi hålla i och vara stabila och försiktiga, inte lägga på en omfattande kostnadsökning i svensk ekonomi. Det handlar om en omfattande kostnadsökning som bara kan tas ut i sänkt sysselsättning eller höjda priser. I båda fallen är det hushållen som får betala. Det är ingen annan som kan stå för notan för de rödgrönas prioriteringar. De rödgrönas prioriteringar handlar inte om kommunerna. Det är 6 miljarder till kommunsektorn. Det finns säkert många områden i kommunsektorn som behöver pengar, men den stora prioriteringen i de rödgrönas budgetförslag är och förblir bidragen och Amspolitiken. Det är där vi talar om 16-17-18 miljarder. Det är dit pengarna går. De som sätter sig i bilen är tre miljoner. Thomas Östros lovade att ingen låg- eller medelinkomsttagare skulle betala höjd skatt - ingen. Så visar det sig att det är tre miljoner. Tre miljoner kan knappast beskrivas som ingen. Det är den prioriteringen Socialdemokraterna och De rödgröna gör: höjda skatter på transporter, på ungdomar och på hushållen. De pengarna ska läggas till bidragsdelen. Kommunerna är inte en prioritering från Socialdemokraternas sida. Vi diskuterar KI:s prognos här. Det finns inte några 13,5 miljarder i det rödgröna alternativet till höjda statsbidrag till kommunerna. Det finns inget i närheten av det. Det är inte ens halva beloppet. Fru talman! Prioriteringen är bidrag, inte verksamhet.

Anf. 20 Monica Green (S)
Fru talman! Anders Borg talar så föraktfullt om bidrag. Det handlar om sjuka människor som han ska tvinga ut till en stupstock. Han talar så föraktfullt om de arbetslösa som har blivit av med sina ersättningar fast det är de som har förlorat sitt arbete. Ni tror att blir de sjuka bara fattigare hittar de ett jobb. Blir de bara fattigare kommer även de arbetslösa att hitta ett jobb. Det är mycket föraktfullt att se människor på det sättet, Anders Borg. Det klär inte en finansminister att tala så nedsättande om sjuka människor och om arbetslösa människor. Vi satsar 12 miljarder under en tvåårsperiod på kommunerna, eftersom vi tycker att det är så viktigt. Välfärden är så viktig för människorna. Om Anders Borg inte litar på riksdagens utredningstjänst må det vara hänt, men det kan finnas andra som litar på de utredningstjänster som vi har. De visar det som vi beskriver i vårt rödgröna alternativ, nämligen att den tiondel av Sveriges befolkning som är allra rikast, som har de högsta inkomsterna och de stora förmögenheterna är de som kommer att få vara med och bidra mer fortsättningsvis till vår gemensamma välfärd. Alla andra tjänar på vår politik, för vi vänder på steken. Ni hade en omvänd Robin Hood-politik. Vi drar det tillbaka till en Robin Hood-politik, för vi tycker att den svenska modellen är bra. Vi tycker att det är bra att ha en välfärd som betalas av det gemensamma, där alla är med och bidrar på sitt sätt. Vi vill ha en rättvis skattefördelning, rättvisa och solidaritet. Vi ska ställa upp för varandra och inte tala så föraktfullt om sjuka människor och arbetslösa som Anders Borg gör här. Vi satsar 12 miljarder på kommunerna under två år, och det är jag stolt över.

Anf. 21 Anders Borg (M)
Fru talman! Den ekonomiska utvecklingen i kommunerna präglas nu av att skatteintäkterna enligt SKL ökar med 11 miljarder respektive 33 miljarder de kommande åren. Sysselsättningen stiger med lite över 20 000, och utgifterna för kommunal verksamhet ökar med 40 miljarder. Det är ett uttryck för att vi har kunnat prioritera den kommunala verksamheten, fört en aktiv stabiliseringspolitik och har en aktiv politik som gör att sysselsättningen gradvis ökar. Monica Green talar om omställningsförsäkringar. Det är det vi är för: omställningsförsäkringar. Det är det som bekymrar mig. A-kassa ska vi ha. Sjukförsäkring ska vi ha. Förtidspension ska vi ha. I största möjliga utsträckning ska de vara omställningsförsäkringar, ett stöd för människor för att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Det är därför jag tycker att det är så märkligt att Socialdemokraterna har som sin tyngsta prioritering att förvandla dem till bidragssystem, att ta bort kontrollerna, höja ersättningarna och ta bort spärrarna. Det är det som är det rödgröna alternativet, att vräka ut pengar över de olika transfereringssystemen. Det är inte kommunsektorn som är prioriteringen. KI hänvisas det till. De säger 13 ½ miljard. De rödgröna tillför 6, eftersom vi talar om ett år, 2011, då det är 6 miljarder. Det ska ställas mot de 16-17 miljarderna. Jag kan naturligtvis lägga ihop de 16-17 miljarderna år för år. Lägger vi ihop dem nästa mandatperiod talar vi om i runda slängar över 60 miljarder, om vi ska ackumulera siffrorna. Men det är det som är prioriteringen. Hur får de fattigare det bättre av höjda bensinskatter? Hur får de som har trånga ekonomiska villkor det bättre av att priserna stiger på grund av kilometerskatten? Hur får de det bättre för att lärare och SKTF:are får höjd skatt? Det är en väldigt märklig fördelningspolitik, där fattiga människor ska få betala höjda priser. Sedan ska man säga att detta är en förbättring.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.