Bankernas bonussystem
Interpellation 2009/10:257 av Ringholm, Bosse (s)
Interpellationen är besvarad
- Inlämnad:
- 2010-02-17
- Anmäld:
- 2010-02-18
- Besvarad:
- 2010-03-05
- Sista svarsdatum:
- 2010-03-10
Interpellationen
den 17 februari
Interpellation
2009/10:257 Bankernas bonussystem
av Bosse Ringholm (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
Det är alldeles uppenbart att den borgerliga regeringen har misslyckats med att få stopp på bankernas och finansinstitutens bonusexcesser.
Uttalanden från statsministern, finansministern och finansmarknadsministern har negligerats av bankerna. Finansinspektionens nya regler har inte haft någon verkan.
Till och med banker med statligt ägande struntar i regeringens uttalanden.
Jag vill därför fråga om statsrådet är beredd att ge Finansinspektionen i uppdrag att föreslå en skärpning av regelverket för bonusar för banker, finansinstitut med flera.
Är statsrådet beredd att se över om stabilitetsfonden kan användas för att dämpa bankernas excesser i fråga om bonusar genom exempelvis en riskdifferentiering av avgiften till fonden?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2009/10:257
Webb-tv: Bankernas bonussystem
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 1 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Bosse Ringholm har frågat mig om jag är beredd att ge Finansinspektionen i uppdrag att skärpa det nu gällande regelverket för bonusar och se över om stabilitetsavgiften kan användas till att begränsa bonusar i banker.
Regeringen har sedan finanskrisen blossade upp arbetat målmedvetet för att bankerna ska ta bort ersättningssystem som leder till osunt risktagande. Vi har också uppmanat bankerna att begränsa storleken på bonusutbetalningarna i krisens kölvatten. Två tydliga bevis på att regeringens agerande och den allmänna opinionen har haft effekt är det bonusstopp och den bonussänkning som storbankerna Swedbank och SEB nyligen annonserade.
Sedan årsskiftet gäller i Sverige ett nytt, tufft regelverk för bankernas ersättningssystem, baserat på de internationella överenskommelser i Europeiska unionen och G20 som regeringen var med om att förhandla fram under hösten. Regleringen syftar till att motverka överdrivet risktagande och därigenom undvika att bonusar i framtiden blir ett hot mot den finansiella stabiliteten.
Det är viktigt att understryka att det nya regelverket bygger på internationella principer som Sverige och andra länder i olika forum utfäst sig att följa. Genom att regelverket genomförts som föreskrifter som kompletterats med allmänna råd av Finansinspektionen är samtliga banker och finansinstitut med säte i Sverige skyldiga att följa dem. Finansinspektionen kommer att bedriva en aktiv tillsyn av bankernas ersättningsprinciper och noga följa vilka åtgärder de vidtar med anledning av den nya regleringen. En rapport avseende deras iakttagelser ska vara regeringen tillhanda senast den 1 oktober 2010.
Jag förutsätter att samtliga banker och finansinstitut rättar sig efter det nya, tuffa regelverket. Finansinspektionen har kraftfulla möjligheter att ingripa mot de banker som inte följer de nya reglerna. Skulle det ändå bli nödvändigt kommer regeringen att vidta ytterligare åtgärder, där en riskdifferentierad stabilitetsavgift skulle kunna vara ett tänkbart alternativ.
Låt mig slutligen kommentera Nordea, där svenska staten äger 19,8 procent av aktierna. Redan i fjol lade staten fram ett eget förslag till ersättningsprinciper för ledande befattningshavare, i syfte att stoppa rörliga ersättningar till högsta ledningen i banken. Staten har därefter i dialog med styrelsen och andra storägare utan framgång försökt vinna stöd för sin linje. Inför årets stämma lägger staten därför åter fram ett eget förslag till ersättningsprinciper som innebär att ledande befattningshavare i Nordea inte ska ha rätt till rörlig ersättning. Jag är övertygad om att det finns många småsparare som på den kommande bolagsstämman kommer att stödja vårt förslag. Min och regeringens ambition är att staten som ägare även framgent ska verka för att ledande befattningshavare i Nordea inte ska ha rätt till rörlig ersättning. Det är viktigt för regeringen att staten sopar framför egen dörr när vi kräver största möjliga återhållsamhet av andra.
Anf. 2 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! Statsrådet Mats Odell säger i svaret på min interpellation att han är beredd att överväga ytterligare åtgärder när det gäller bonusarna i bank- och finansvärlden och att han är beredd att överväga en riskdifferentierad stabilitetsavgift, som är ett alternativ som har förts fram i debatten.
Jag tackar för svaret. Jag måste säga, Mats Odell, att det för en gångs skull var ett svar där det fanns ett innehåll. Jag kommer naturligtvis noga att följa upp om detta svar också leder till någon form av handling och åtgärd från regeringens och Mats Odells sida.
För några dagar sedan skrev Svenska Dagbladet: Bonusgasen i botten.
Resultatet har ingen betydelse. Storbankerna höjer bonusen ändå.
Det är klart att det är illavarslande att det är så. Trots att vi har haft en debatt under mycket lång tid om överdrivna bonusersättningar i banker och i finansinstitut men också i övriga bolag verkar det som att det har haft mycket liten inverkan på bankernas och andras agerande.
Mats Odell säger i sitt svar att regeringen har följt de internationella riktlinjer som har tagits fram av G20-gruppen och EU och andra. Tyvärr är väl det internationella riktlinjer som inte är särskilt verkningsfulla.
Vi minns alla det mycket märkliga uttalande som statsminister Fredrik Reinfeldt gjorde i höstas, efter G20-mötet i Pittsburgh i september. Fredrik Reinfeldt sade att bonusbubblan nu sprack.
Ja, det hade varit en förhoppning att så hade varit fallet, men sanningen är den att det inte hände särskilt mycket över huvud taget efter det.
Jag kan också se att en stor bank som Nordea i det här läget faktiskt inte har brytt sig om att göra några stora förändringar. Tvärtom har företrädare för Nordea i en artikel nyligen sagt: Det finns ingenting som hindrar oss att i stort sett fortsätta med de system vi har.
Jag inser statsrådet Odells dilemma när det gäller Nordea. Även om staten har ett stort aktieinnehav är staten inte på något vis majoritetsägare, utan det finns andra intressen som driver på och försvarar bonusprocessen i Nordea. Där har statsrådet naturligtvis ett svettigt jobb framför sig när det gäller att kunna övertyga.
Nu säger statsrådet i sitt svar att de svenska bankerna ändå har försökt att göra förändringar efter den debatt som har varit. Men det är väl en liten skönmålning. Handelsbanken höjde exempelvis sina bonusar under 2009 med 66 procent. Man kan väl inte säga att den banken har tagit något som helst intryck av den allmänna debatten?
SEB - det är en annan bank som hade ett ganska svagt resultat förra året - har också en bonus på bortåt 800 miljoner kronor. Det är nästan lika stort som resultatet. Och Nordea kommer att betala nästan 3 miljarder kronor i bonusar.
Jag tror nog att Mats Odell måste fundera på det svar som han lämnar på min andra fråga, som jag ändå tycker är positivt, att man är beredd att överväga ytterligare åtgärder och någon form av riskdifferentierad avgift till stabilitetsfonden. Det är en åtgärd som Mats Odell inte bara bör överväga, utan han bör se till att ganska snabbt komma tillbaka till riksdagen, eftersom bankerna uppenbarligen inte bryr sig om signalerna från regeringen på området.
Anf. 3 Mats Odell (Kd)
Fru talman! När man tittar på vilka möjligheter vi har i Sverige att vidta åtgärder som ligger vid sidan av internationella överenskommelser finner man att det kanske inte är någon riktigt bra idé. I en alltmer globaliserad finansmarknad är det ju åtgärder som har global eller åtminstone europeisk verkan som blir effektiva.
Om vi ska vidta nya åtgärder måste vi därför titta på om de ligger inom och bygger på de överenskommelser som vi har slutit på internationell nivå.
Jag tror att det vi nu måste göra är att avvakta och se vad som sker på det här området. Vi vet att bankerna nu håller på att implementera det nya regelverket. Men - och där håller jag helt och hållet med Bosse Ringholm - skulle vi finna att det finns banker som inte följer det här regelverket, som nu är fastlagt och som nu implementeras och som ska rapporteras tillbaka till Finansinspektionen, eller på annat sätt betalar ut bonusar som inte kan anses vara förenliga med en sund riskhantering får vi naturligtvis anledning att överväga om vi måste vidta ytterligare åtgärder.
Jag menar att regelverket är solklart, och jag förväntar mig att alla banker följer det.
Men om det blir nödvändigt finns möjligheten att införa en riskdifferentierad stabilitetsavgift. Vi har sagt att den ska vara riskdifferentierad från 2011. Det är en målsättning som regeringen slår fast och som finns. Vi förbereder detta.
Man kan fråga sig om det finns andra alternativ. Det finns de som diskuterar en bonusskatt till exempel. Är det ett bra alternativ?
Vi har inte tagit ställning till om en bonusskatt kan vara effektiv för att förhindra utbetalningar av bonusar som bidrar till osunt risktagande. Men man kan nog lugnt säga att erfarenheter från andra länder inte är entydigt positiva. Personligen är jag skeptisk till att följa det spåret, men regeringen har inte uteslutit någon sådan åtgärd.
Vad det finns för andra alternativ kan man alltid fundera på. Vi har, som sagt, siktat in oss på att stabilitetsavgiften ska vara riskbaserad från 2011. Det innebär en högre avgift för banker som har ett högre risktagande och som därmed löper större risk för att åsamka skattebetalarna stora kostnader.
I den mån det finns bonusar som bidrar till ett sådant risktagande ska stabilitetsavgiften självfallet fånga upp det. Men exakt hur en riskbaserad stabilitetsavgift ska utformas kommer regeringen att utreda under året.
När det gäller Nordea tycker jag ändå att det är angeläget att säga att av de 2,8 miljarder som har avsatts för rörliga ersättningar handlar ungefär 600 miljoner om Sverige. Resten är verksamheter som bedrivs i Luxemburg, London, Helsingfors, Köpenhamn, Oslo och så vidare. Det gör inte saken bättre.
Det som beslutas på stämmorna handlar uteslutande om ledningsgruppen, om dem som tar de strategiska besluten om risktagande i banken. Trots att stämman röstade ned det har ledningsgruppen självmant avstått från varje form av bonus både under förra året och under detta år. Regeringen lägger, som sagt, fram ett eget förslag om att stämman ska besluta om att sådan bonus inte heller ska utgå i framtiden.
Anf. 4 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! Det är bra att Mats Odell håller dörren öppen för fortsatta insatser mot bankernas excesser när det gäller bonusar och andra finansinstituts agerande. Men jag är inte lika säker på att Mats Odell vill visa den handlingskraft som skulle behövas.
Det regelverk som nu har trätt i kraft och som Mats Odell hänvisar till, är det så särskilt starkt? Är det inte bara ett regelverk som i huvudsak skjuter upp bonusutbetalningarna över tiden? Det ändrar inte volymen eller inriktningen. Det är bara ett uppskov, strängt taget.
Det är inte bara jag som påstår det. Jag kan hänvisa till Mats Odells egen, om jag säger så, bank, där staten har ett stort inflytande trots allt. Nordeas företrädare, både styrelseordförande och vd, säger i en debattartikel den 28 januari i Dagens Nyheter att "det finns inte någonting som begränsar vare sig bonusnivåer eller lönenivåer i regelverken".
Man inför ett sådant nytt regelverk och den största banken tycker att det inte finns något som hindrar dem att fortsätta det bonusregn de har hållit på med sedan ganska länge. Det är precis som Mats Odell säger. Det spelar ingen roll om det sker i Sverige eller någon annanstans. Det är lika illa var det än sker. Men Nordeas representanter har uppenbarligen inte uppfattat det nya regelverket som särskilt besvärande eller hämmande eller som att det på något vis förhindrar att de kan fortsätta den process de har haft sedan länge att ha mycket stora bonusutdelningar.
Jag inser att det finns kommunicerande kärl mellan bonus och lönenivåer. Det är inte så enkelt att bara klippa av den ena strängen och tro att den andra inte förändrar sig på något vis. Det handlar om hela processen, att man inom framför allt finansvärlden och bankerna har ersättningsnivåer i sin helhet, både löner, bonus och andra typer av ersättningar, som är vida större än i många andra branscher.
Jag ger inte så mycket för det argument som ofta används om svenska bankföreträdare att det skulle vara så stor internationell konkurrens att de främsta bankföreträdarna skulle fly landet om de inte fick de våldsamma bonusar som de har fått under senare år. De kommer uppenbarligen att få dem även i år och framöver om Mats Odell inte gör mer i fortsättningen.
Jag tror att konkurrensargumentet är överdrivet. Jag har inte sett någon sådan flykt. Jag tror inte heller att det kommer att bli fallet i fortsättningen.
Nu säger Mats Odell att man överväger idén som har förts fram att man kan ha någon form av differentierad avgift som hänger ihop med just hur mycket bonus man är beredd att betala ut från bankernas sida. Jag skulle vilja höra mer om vad det övervägandet går ut på, om det kan komma något förslag under våren eller om Mats Odell vill vänta så att han låter en ny, socialdemokratisk regering efter höstens val lägga fram förslaget.
Det är ett alternativ som kanske framför allt garanterar att det är lite mer kraft i förslaget. Uppenbarligen förhindrar det nuvarande regelverket inte tillräckligt att bankerna fortsätter att betala ut. De är tondöva, som det har sagts i debatten. Många bankledningar och bankdirektörer fortsätter med sitt bonusagerande trots den oerhört intensiva debatten.
Anf. 5 Mats Odell (Kd)
Fru talman! För att börja i den senare ändan har vi sagt att en riskdifferentierad avgift ska kunna gälla från 2011. Exakt när ett sådant förslag kan levereras kan jag inte svara på i dag. Det är också ett antal dimensioner av det här som behöver utredas. Vad ska ingå? Vad är det som konstituerar riskbeteende i de här sammanhangen? Det är något som vi nu arbetar med. När det finns färdigt att presentera kan jag inte svara på i dag.
Jag tror ändå att det mest slagkraftiga i den reglering som vi nu har infört och som Finansinspektionen har implementerat just är att det bygger på vad som har överenskommits på internationell nivå. Jag tror att det är viktigt att vi håller fast vid den principen.
Man kan fundera på införandet av regleringar på det här området. Regeringen har faktiskt genomfört den första verkliga regleringen av ersättningssystemen i finanssektorn någonsin. Bosse Ringholm i all ära, men han har varit finansminister. Han har suttit i socialdemokratiska regeringar och haft viktiga uppdrag. Såvitt jag känner till har den socialdemokratiska regeringen inte ens försökt att genomföra något som är i närheten av detta, trots att det finns exempel på att det förekom ännu större bonusutbetalningar så sent som under den senaste socialdemokratiska mandatperioden.
Vår samlade uppfattning i regeringen är att det är absolut nödvändigt att åstadkomma ett definitivt stopp för den bonuskultur som har premierat - där tror jag vi är helt överens - ett osunt risktagande. Det är också bakgrunden till att regeringen har varit pådrivande inom både Europeiska unionen och G20 för att få på plats en skarp och effektfull reglering. Den signalen tror jag är alldeles glasklar.
Anf. 6 Bosse Ringholm (S)
Fru talman! Det är väl bra att Mats Odell och jag är överens om att vi bör göra insatser för att stoppa den enorma utveckling som har skett när det gäller bonusar i bankvärlden och finansvärlden under senare tid. Men frågan är om det regelverk som nu har beslutats om och som ska genomföras verkligen förhindrar det hela.
Jag kan tvivla på det. Jag blir ännu mer tvivlande när Nordeas främsta representanter själva säger att det inte finns någonting i regelverket som gör att de tvingas begränsa sig när det gäller bonusnivåer eller lönenivåer. Om företrädarna för den största banken själva dömer ut regelverket och säger att det är som förut har regelverket från början fallit.
Man ser på utdelningar, inte bara från Nordea utan också från Handelsbanken och SEB för 2009 att det inte på något vis har begränsat deras utdelningar. Det fortsätter som om ingenting har hänt. Därför tror jag att Mats Odell måste snabba på. Det räcker inte med att försöka genomföra något internationellt regelverk som uppenbarligen inte är tillräckligt effektivt. Man måste ta ett steg till.
Jag är ändå glad över att Mats Odell vill titta på idén om någon form av koppling mellan bonusnivåerna och de avgifter som man kan tänka sig i fortsättningen. Man ska naturligtvis vara öppen för vilken teknik som kan användas, men det är helt klart att det behöver göras mer. Att vänta till 2011 är väl, Mats Odell, att vänta så länge att det kanske blir någon annan än Mats Odell som får lägga fram det förslaget i en ny regering.
Anf. 7 Mats Odell (Kd)
Fru talman! Jag tycker ändå att vi ska komma ihåg att regeringen har varit väldigt pådrivande i den debatt som har förts, och det regelverk som har satts på plats, inte bara i Sverige utan också inom hela Europeiska unionen och på G20-nivå, är ett kraftfullt regelverk. Vi ser också att den allmänna opinionen påverkar bankerna. Swedbank har infört ett totalt bonusstopp, vilket kan tyckas vara naturligt med tanke på den bankens situation. Samma sak gäller SEB där man har sänkt ordentligt.
Staten kommer självklart att fortsätta agera på det här området. Vi kommer att utnyttja vår rösträtt. Vi kommer att fortsätta tala om de här frågorna. Den varumärkesvård som jag tror är angelägen för alla företag, oberoende av i vilken bransch de finns, men kanske framför allt i en sådan förtroendebransch som den finansiella sektorn, kommer att innebära att de tänker både en och två gånger på hur de vårdar sitt varumärke. Kunderna har faktiskt också möjlighet att rösta med fötterna, och det är någonting som jag tror att man väger in i hur man ska hantera de här frågorna framöver.
