Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Turismens effekter

Interpellation 2008/09:91 av Ceballos, Bodil (mp)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-10-31
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Anmäld
2008-11-10
Svar fördröjt anmält
2008-11-14
Sista svarsdatum
2008-11-21
Besvarad
2008-11-25

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 31 oktober

Interpellation

2008/09:91 Turismens effekter

av Bodil Ceballos (mp)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Allt som oftast nås vi av rapporter om hur svenska företag med verksamhet i utlandet inte alltid uppfyller de krav vi självklart skulle ställa på dem om de drev denna här i landet. Nu senast har Swedwatch och Fair Trade Center granskat de tre största svenska researrangörerna – Fritidsresor, Ving och Apollo. Det har då visat sig att bakom många hotellbyggen och renoveringsprojekt i Thailand finns en mycket utsatt grupp, det vill säga gästarbetarna från grannländerna Burma och Kambodja. En del av dem arbetar även som kökspersonal eller städare på hotell som anlitas av de stora svenska researrangörerna Fritidsresor, Ving och Apollo.

Arbetsdagarna är långa, uppemot 14 timmar, och omfattar ofta veckans alla dagar. Lönerna är låga och går inte att försörja vare sig en ensamstående person eller en familj på. Det förekommer att barn anlitas för att bygga och renovera hotell som de svenska charterbolagen anlitar. Vid flera hotell finns uppgifter om att unga arbetare under 18 år tillåts jobba kvällstid under farliga arbetsförhållandena vilket är olagligt enligt thailändsk lag och FN:s barnkonvention.

Gästarbetarna får inte alltid säkerhetsutrustning eller utbildning i hälsa och säkerhet. Det leder till att arbetsskador är vanligt förekommande. Skriftliga kontrakt saknas ofta, vilket bidrar till att arbetsförhållandena blir än mer otrygga. Allvarligt är också att det förekommer uppgifter om att vissa hotell som används av de svenska researrangörerna motarbetar facklig verksamhet, vilket försvårar de anställdas möjligheter att kräva sina rättigheter.

Ingen av de granskade researrangörerna har antagit någon uppförandekod som omfattar internationella konventioner. Fritidsresor och Ving hänvisar i stället till en paragraf i sina avtal med hotellen som slår fast att hotellen ska följa nationell lagstiftning, men inget av resebolagen kontrollerar att så sker. Apollo har tagit fram separata etiska riktlinjer som bland annat ställer krav på arbetsvillkor, dock utan att hänvisa till internationella konventioner.

En annan konsekvens som den storskaliga turismen innebär är den miljömässiga. Det har redan fått förödande konsekvenser för många orter på vår egen kontinent. Förutom att vackra kust- och naturområden tagits i anspråk ger turismen upphov till stora mängder avfall, vattenförbrukning, energiförbrukning, utsläpp i luft och vatten etcetera. Då turismen vuxit under okontrollerade former står ortsbefolkningen plötsligt kvar med Svarte Petter när befintligt vatten prioriteras till hotellen i stället för till jordbruket, el till hotellen prioriteras framför el till de fastboende, sopbergen växer, bränns och förorenar luften, vattnet och försämrar människors hälsa.

Jag skrev under allmänna motionstiden en motion om vikten av att ställa krav på svenska och europeiska företag som driver verksamhet i andra länder där jag menar att vi måste ställa både miljömässiga och sociala krav på dessa bolag.

Jag vill därför fråga:

Avser ministern att ta initiativ till att påverka svenska resebolag att ta större etiskt ansvar och se till att grundläggande mänskliga rättigheter respekteras i alla delar av deras verksamhet?

Avser ministern att ta initiativ i syfte att påverka svenska resebolag att stödja och främja fackliga rättigheter i de länder där de verkar och inom de företag som de köper tjänster av, som till exempel hotell och transportföretag?

Avser ministern att ta initiativ till en dialog med den thailändska regimen i syfte att grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter, som ILO:s kärnkonventioner, FN:s barnkonvention samt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, ska respekteras?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2008/09:91, Turismens effekter

Interpellationsdebatt 2008/09:91

Webb-tv: Turismens effekter

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ewa Björling (M)
Anf. 106 Ewa Björling (M)
Fru talman! Bodil Ceballos har frågat näringsminister Maud Olofsson om reseföretagens ansvar avseende grundläggande mänskliga rättigheter och fackliga rättigheter i de länder de verkar och inom de företag som de köper tjänster av samt om dialog med Thailands regering om respekt för grundläggande mänskliga rättigheter. Som minister med ansvar för frågor med bäring på företags sociala ansvar, Corporate Social Responsibility, CSR, har interpellationen överlämnats till mig för besvarande. Globaliseringen har inneburit att svenska företags internationella verksamhet har ökat starkt även i länder där det finns brister i efterlevnaden av grundläggande principer som det internationella samfundet har enats om när det gäller mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsvillkor, miljö och bekämpning av korruption. Ansvar för lagstiftning om och nationell uppföljning av mänskliga rättigheter åvilar regeringar och stater. Företag kan inte åläggas sådana skyldigheter. Företagens sätt att hantera dessa utmaningar ställer krav på svåra avvägningar. Samtidigt är företagen viktiga aktörer och kan ha en positiv påverkan när det gäller mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption. Detta borde vara en konkurrensfördel för de reseföretag som kan marknadsföra sig som företag som respekterar mänskliga rättigheter och de internationella regelverken och därmed också tar sitt sociala ansvar. Problemet är ofta inte bristande regelverk utan att många länder inte lever upp till sina åtaganden, såväl i förhållande till internationella överenskommelser som i tillämpningen av nationell lagstiftning avseende mänskliga rättigheter. I dag finns inga bindande regler om företagens sociala ansvar. Det innebär att arbetet för att främja företagens sociala ansvar bygger på frivillig medverkan. För mig är det viktigt att CSR är och förblir något som är både företagsägt och företagsdrivet. Sverige och svenska företag har en stark internationell trovärdighet när det gäller engagemang för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljöhänsyn. Globalt ansvar på UD:s enhet för internationell handelspolitik har som målsättning att stimulera och stödja svenska företags arbete med socialt och miljömässigt ansvar. Regeringen uppmuntrar svenska företag att ställa sig bakom OECD:s riktlinjer för multinationella företag och att tillämpa de tio principerna i FN:s Global Compact. När det gäller icke-svenska underleverantörer och hur dessa arbetar, är det företagen själva som har störst möjlighet att tillsammans med underleverantörerna arbeta för ett socialt och miljömässigt ansvar i alla led. Regeringen utgår ifrån att svenska företag följer nationella lagar och förordningar i de länder där de är verksamma och att de även ansvarar för att de anställda i företagen följer grundläggande värderingar beträffande mänskliga rättigheter, däribland barnarbete och arbetsrättsliga frågor. Många företag har utarbetat uppförandekoder för det egna ansvarstagandet. För att uppförandekoder och etiska riktlinjer ska få effekt är det viktigt med uppföljning och rapportering. Företag som är med i Global Compact ska regelbundet rapportera om hur de arbetar med de grundläggande tio principerna. Information om anslutna företag finns på organisationens hemsida. Ett annat verktyg är mallar framtagna av Global Reporting Initiative, GRI. Regeringen stöder detta initiativ, och fattade förra året beslut om att de statsägda företagen ska rapportera enligt GRI. Som jag sade inledningsvis är det staters ansvar att verka för lagstiftning och regelverk när det gäller mänskliga rättigheter. Företag kan inte åläggas ett bindande ansvar men kan frivilligt verka för att de internationella regelverken respekteras i de olika produktionsleden. Nationell lagstiftning gäller i det land där företaget verkar och således också de internationella konventioner som landet ratificerat. Regeringen verkar aktivt inom ramen för olika internationella organisationer för att grundläggande konventioner om mänskliga rättigheter ska respekteras.
Bodil Ceballos (Mp)
Anf. 107 Bodil Ceballos (Mp)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka för svaret även om det innebär ett nej på mina frågor. Ministern tänker inte ta några direkta initiativ till att påverka svenska resebolag att ta ett större etiskt ansvar, men det är bra att ministern uppmuntrar dem att vilja vara med i CSR. Ministern tänker inte ta några initiativ för att få dem att stödja fackliga rättigheter, och ministern tänker inte ta upp frågan med den thailändska regeringen. Den här interpellationen skrev jag efter att ha läst en DN-artikel med rubriken "Semesterparadisen byggs för skräplöner". Den talar om den nyss utgivna rapporten Gästarbetare i paradiset , det vill säga de svenska turisternas paradis, inte arbetarnas. Rapporten avslöjar att det förekommer barnarbete, organiserad prostitution och 100 timmars arbetsvecka med löner långt under minimilön på hotell som svenska bolag anlitar. 13-åriga barn tjänar 25 kronor per dag och jobbar 12-14 timmar per dag och 7 dagar i veckan om de har haft tur och fått betalt. Att kräva betalt som burmesisk papperslös i Thailand är förmodligen inte det lättaste, och arbetsgivarna kan därför göra precis som de vill. På hotellen ser man mellan fingrarna med prostitution, som är olagligt i Thailand. Jag hoppas att den här rapporten öppnar ögonen på både resebolag och resenärer och att skärpning sker från bolagens sida. Fru talman! Massturism är någonting som jag har upplevt från insidan. Jag har haft möjlighet att se både dess goda och dåliga sidor. Uppenbart är dock att turismen kan få ödesdigra effekter om den inte sker på ett hållbart sätt. Därför är det av stor vikt att vi som turister är medvetna om de effekter turismen faktiskt får för lokalbefolkningen. Det är inte så att den bara leder till arbetstillfällen och därmed mat på borden i många familjer. Turismen är en massindustri, och på de orter där den etableras får den också i många fall katastrofala konsekvenser för både miljön och den sociala strukturen. Men visst ger den först i de flesta fall vinster, många gånger i fattiga länder. Det är när den vuxit sig riktigt stor som de stora problemen kommer. Som jag skriver i interpellationen ger turismen, förutom att vackra kust- och naturområden tas i anspråk, också upphov till enorma mängder avfall, okontrollerad vattenförbrukning, mycket hög energiförbrukning, stora utsläpp i luft och vatten etcetera. Då turismen fått växa under okontrollerade former står ortsbefolkningen plötsligt kvar med svartepetter när det befintliga vattnet prioriteras till hotellen i stället för till jordbruket. El till hotellen prioriteras framför el till de fastboende. Sopbergen växer, bränns ute på tippen och förorenar luft och vatten och försämrar därmed också människors hälsa. Turismen är en mycket lukrativ affär för de stora hotellkedjorna och byggherrarna som exploaterar så långt det går och så långt marknaden tillåter. När marknaden mättats tar de med sig de pengar de tjänat och börjar investera i något annat land, på ny jungfrulig mark och gärna någonstans där myndigheterna ställer så låga krav som möjligt och där arbetskraften är så billig som möjligt. Jag har sett många halvfärdiga hotellbyggen och före detta tjusiga hotell i ruiner under årens lopp. Att bygga upp en ekonomi med basen i turism gör att samhället på sikt kan bli mycket sårbart. Den dagen det finns trevligare eller billigare resmål försvinner turisterna och hotellkedjorna dit, och kvar står tomma byggnader. Lokalpolitikerna sliter sitt hår för att hitta alternativa näringar när hotellkedjorna försvinner och både byggbranschen och hela servicesektorn börjar krackelera. Turismen ger oerhört många både direkta och indirekta arbetstillfällen och kan naturligtvis vara motorn i den ekonomiska tillväxten i många länder, bland annat i Asien. Vi ska naturligtvis hjälpa dem att nå den tillväxten, men det är viktigt att också dra lärdom av historien och inte göra om samma misstag som vi har gjort i många länder i Europa till exempel. Vi måste också se på researrangörernas roll i det perspektivet. Ministern får gärna utveckla resonemanget mer.
Ewa Björling (M)
Anf. 108 Ewa Björling (M)
Fru talman! Jag ska börja med att säga att jag kan hålla med Bodil Ceballos i väldigt mycket av det hon säger. Jag ser också allvaret i den bild hon beskriver. Det är fortfarande så, som jag tidigare framhöll, att det inte finns några bindande regler för företagens sociala ansvar i dag, utan det bygger på frivillighet. Jag är övertygad om att det bästa vi kan göra är att ännu tydligare gå ut och tala om vikten av CSR och att många svenska företag också är väldigt bra på detta. Jag var nyligen i New York och träffade chefen för Global Compact, Georg Kell, för att tala om det svenska arbetet inom Global Compact. Sverige ger i dag oerhört stora resurser men har tyvärr inte så mycket inflytande som vi önskar. Det är också en viktig fråga för att driva det här arbetet vidare. Han bedyrade att Sverige är världsbäst på CSR. Vi har spjutspetskompetens i detta. Man ser också världen över hur det här blir allt viktigare som ett konkurrensverktyg. Jag tror att man ska fortsätta på den inslagna vägen, och det gäller absolut inte bara turismen, utan det gäller väldigt många företag. Det gäller i princip alla företag. Man bör bli tydligare och bättre på CSR. Vi har som första land i världen också ett samarbetsavtal med Kina vad gäller CSR för att just få in mer etik, moral och kloka värderingar i företagens arbete. Det är ett tydligt exempel. I Thailand har vi inte det ännu, men det är naturligtvis någonting man kan tänka sig i framtiden. När det gäller att tala med Thailands regering handlar det om viktiga frågor som gäller mänskliga rättigheter, företagens ansvar och att de uppfyller de konventioner de har skrivit på. Det är sådana saker som vi kan kritisera när vi sitter i ett bilateralt samtal med Thailand.
Bodil Ceballos (Mp)
Anf. 109 Bodil Ceballos (Mp)
Fru talman! Jag tycker att det är bra att ministern berättar lite mer om vad vi faktiskt gör när det gäller CSR och att vi har en spjutspets som ministern säger. Det är en väldigt viktig fråga. Jag vet, precis som ministern, att vi inte kan tvinga företagen att vara med i detta i nuläget, men som land skulle vi kunna ställa lite högre krav på våra egna bolag. Jag har skrivit en motion om att vi också på EU-nivå ska ställa högre krav på de europeiska bolagen när de agerar utanför landets gränser eftersom de inte alltid uppför sig som man skulle kunna förvänta sig att de ska göra. Det har vi sett väldigt många exempel på under årens lopp. Det gäller både svenska bolag och andra bolag. När miljölagstiftningen är mindre strikt i ett visst land flyttar man hellre dit. När skatteförmånerna är bättre i ett annat land flyttar man hellre dit. Bolagen rör sig i de banor där de kan tjäna mest pengar. Man sätter ortsbefolkningen i en väldigt svår situation när man flyttar runt på det här sättet. Jag har sett det i Spanien på många ställen. Det finns vissa ställen som turisterna alltid kommer att komma till på grund av klimatet. Men det finns andra ställen där man har byggt upp en hel verksamhet för turismen, och sedan försvinner den så småningom. Då står ortsbefolkningen och har ingenting helt plötsligt förutom förstörd mark. Då står de tomma komplexen och faller ihop. Ingen tar hand om det över huvud taget. Det jag tänker är att konsumenterna brukar vara väldigt medvetna i Sverige, och turisterna är ju också konsumenter. Men det är svårt att vara en ansvarsfull konsument när man inte känner till de problem som ett land har. Där har bolagen en väldigt stor roll att spela när det gäller att verkligen informera sig själva om vad det finns för problematik och också informera om den. I artikeln i DN sägs att man ser till att man ska följa nationell lagstiftning och att det finns sådana avtal. Men om kunderna vill kan man också göra lite mer. Och det är väl det som det handlar om i det här läget - vad kunderna vill. Om vi som konsumenter och turister faktiskt ställer krav på bolagen att de ska ha sociala, etiska och miljömässiga riktlinjer och vi vet att de också följer upp de åtagandena är de, precis som ministern säger, konkurrenskraftiga i förhållande till andra. Om jag vet att det är brist på vatten i ett visst land där jag är duschar jag kanske mindre eller färre gånger per dag. Om jag vet att man inte har en ordentlig sopsortering utan bränner allting ute i friska luften kanske jag ser till att inte generera så mycket sopor. Vi måste ju se hur vi kan förebygga också, men bolagen har en väldigt viktig roll att spela. Jag tror att av den här rapporten och att vi får upp ögonen lite mer för att turismen inte alltid är av godo - det är den ju faktiskt inte - kan vi få ansvarsfulla turister, konsumenter, som också ställer större krav på våra bolag. Jag hoppas att den här interpellationen och den diskussion som har varit tidigare med rapporter och annat också ska kunna leda till någonting och ge ministern lite tankar och idéer och kanske även någon annan.
Ewa Björling (M)
Anf. 110 Ewa Björling (M)
Fru talman! Just CSR-frågan är en fråga som vi har uppmärksammat mer och mer på UD. Jag tycker själv att det är en oerhört intressant fråga och vill gärna arbeta för den. Den blir också mer och mer uppmärksammad ute i världen. Vi ser det även i svenska medier. Och det är bra, för det är en väldigt viktig fråga. Det handlar väldigt mycket om att kunna sprida information på rätt sätt. Det handlar även om tanken på miljön och om antikorruption, också viktiga delar i detta, icke att förglömma, tillsammans med mänskliga rättigheter och socialt ansvarstagande på arbetsplatsen. Alla de här delarna ingår ju. Jag kan glädja Bodil Ceballos med att vi också kommer att ta upp den här frågan under vårt ordförandeskap i EU hösten 2009 och uppmärksamma det här under ett specifikt möte som just handlar om CSR för att ge en tydlig signal att vi prioriterar de här frågorna. Vi ska då också ta med alla de olika aspekterna och inte minst miljöfrågan. Det är intressant som Bodil Ceballos säger att det är svårt att vara en ansvarsfull konsument. Jag håller med om det. Ett led i det här är att vi nu på ett informellt handelsministermöte har utarbetat idéer om hur vi närmar handel och klimat och hur vi får konsumenterna att själva vilja välja klimatvänliga produkter. Hur skapar vi ett bra märkningssystem för det här så att konsumenterna också ser att det är en produkt som är gjord på ett klimatvänligt sätt så att de kan göra ett frivilligt val? Samma idé, om man sprider tillräckligt med information, kan man genomföra när det gäller turism och många andra frågor. Men det gäller hela tiden att vi tar vårt ansvar och håller grytan kokande, som regering, parlament och naturligtvis företag. Det är väldigt viktigt att påpeka att detta ska vara företagsdrivet och företagsägt, därför att jag tror att det är på så sätt som frågan lever vidare allra bäst. Det är dessutom på så sätt som företagen också inser att det här faktiskt är ett väldigt viktigt verktyg i konkurrensen. Jag genomförde nyligen en resa till Afrika, till Angola, Zambia, Botswana och Sydafrika, där fokus på hela resan var CSR och kopplingen till hur företagen arbetar med frågor om hiv/aids. Hur behandlar man sina anställda på arbetsplatsen, både beträffande mänskliga rättigheter och socialt ansvarstagande men även alla de människor som är hivsmittade? Den frågan ingår också i arbetet med CSR. Jag kan glädja Bodil Ceballos med att man verkligen är stolt över svenska företag när man är ute och reser i världen och ser vilket fantastiskt arbete de bedriver. Man talar om icke-diskriminering. Man ser till att människor får komma på testning och att människor också får tillgång till antivirala medel, och detta gäller hela familjen som finns runt arbetstagaren. Så skulle väldigt många fler företag arbeta. Jag är övertygad om att situationen skulle bli bättre för alla då. Det här handlar också om att det faktiskt är en investering för företaget självt, därför att ju bättre de anställda mår och ju bättre villkor de har, desto bättre blir det naturligtvis för företagen vad gäller långsiktighet, utbildning och framför allt, vad gäller Subsahara-Afrika, också hälsan för att behålla de människor som arbetar där.
Bodil Ceballos (Mp)
Anf. 111 Bodil Ceballos (Mp)
Fru talman! Det låter positivt, och det är bra att det kommer upp under ordförandeskapet. Samtidigt kunde det vara bra att då inte bara ta upp frågan om CSR utan de europeiska bolagens agerande över huvud taget när de är i andra länder. Även om vi kan vara stolta över många av våra egna bolag kan vi inte vara stolta över alla europeiska bolag. Det är mycket tydligt på många håll i världen. Det är alltså bra om ministern kan driva den frågan samtidigt. Det handlar inte bara om de svenska bolagen utan även om deras underleverantörer, till exempel de olika hotellkedjorna. Om Ving skickar resenärer till ett visst hotell kan de ha avtal med hotellet om att de ska följa nationell lag; man kan säkerligen också ha andra avtal. Ibland ser man på hotell utomlands, ungefär som i Sverige, att om du vill använda din handduk en dag till så låt den hänga, om inte så lägg den på golvet. När man då låter den hänga kommer det ändå någon och tar den. Det är mycket vanligt förekommande. Det gäller alltså att se till att man följer de direktiv som finns. Man måste redan från början kolla underleverantörerna så att de verkligen gör det som de lovat att göra. Jag tror att vi som konsumenter och turistresenärer måste ställa mycket högre krav på resebolagen. De säger att de gör vissa åtaganden - om kunderna vill det. Och jag vill att kunderna ska vilja ställa krav. Därför måste man också skapa opinion. Vi diskuterar inte turism särskilt mycket i Sverige. Det är för oss någonting väldigt nytt. Besöksnäringen är positiv, men den måste vara hållbar. Den ska hålla i många generationer och inte sätta människor på pottkanten, vilket den gör i många länder.
Ewa Björling (M)
Anf. 112 Ewa Björling (M)
Fru talman! Självklart är det viktigt att alla europeiska bolag arbetar på samma sätt som de svenska. Svenskarna är här förebilder. Det är en av de viktigaste skälen för varför vi genom specifika möten vill diskutera CSR-frågorna på europeisk nivå. Samtidigt är det företagens ansvar att se till att deras underleverantörer följer de regler som företagen, huvudmännen, satt upp. Det är staternas skyldighet att leva upp till dessa konventioner. Det är också staternas skyldighet att tillse att mänskliga rättigheter efterlevs. Både Bodil Ceballos och jag vet att det är en stor brist i många länder över världen i dag. Icke desto mindre tycker jag att det är viktigt att svenska företag även finns i den typen av länder, just för att föregå med gott exempel och visa att på svenska företag respekterar vi arbetstagarna, på svenska företag respekterar vi mänskliga rättigheter. Det gäller att föregå med gott exempel och visa att vi inte ägnar oss åt korruption samt att vi är miljömedvetna. Ett tydligt sådant exempel är Ikea i Ryssland som köper upp ett stort markområde, startar ett Ikeavaruhus och runt detta hyr ut affärslokaler. Då vet företagarna att här handlar det inte om korruption, här är vi miljömedvetna, här respekterar vi arbetstagarna. Många företag i Ryssland dras dit som magneter eftersom de vet att det handlar om etik och moral. Vi skulle behöva se fler sådana exempel över världen. Jag tror inte att vi ska säga att vi avstår från att starta företag eller avstår från turism, det vore fel väg att gå, men vi ska göra det på ett ansvarsfullt sätt där alla parter har sina viktiga roller att spela.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.