Rekrytering av ny generaldirektör till Finansinspektionen
Interpellation 2008/09:69 av Österberg, Sven-Erik (s)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-10-29
- Anmäld
- 2008-10-29
- Besvarad
- 2008-11-14
- Sista svarsdatum
- 2008-11-19
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
den 29 oktober
Interpellation
2008/09:69 Rekrytering av ny generaldirektör till Finansinspektionen
av Sven-Erik Österberg (s)
till statsrådet Mats Odell (kd)
Finansinspektionen är den myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden och vars uppdrag bland annat är att bidra till att det finansiella systemet fungerar effektivt och uppfyller kravet på stabilitet. Myndigheten ska också verka för ett gott konsumentskydd i finanssektorn.
I maj i år kom beskedet att myndighetens generaldirektör sedan 2003 lämnar sitt jobb. Utnämningen av en ny generaldirektör har beskrivits som regeringens viktigaste i år. Trots detta har posten ännu inte tillsatts. Finansinspektionen spelar en avgörande roll som granskare av svensk finansmarknad; bland annat har inspektionen trappat upp arbetet mot insiderhandel. I dagens skakiga börstider är det också FI som slår larm om exempelvis ett pensionsbolag skulle få problem.
Jag vill därför ställa följande frågor:
När avser statsrådet att slutföra rekryteringen av en ny generaldirektör till Finansinspektionen?
Har det använda tillvägagångssättet, enligt statsrådets ställningstagande, lagt hinder i vägen för en bra rekryteringsprocess, och i så fall på vilket sätt?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2008/09:69
Webb-tv: Rekrytering av ny generaldirektör till Finansinspektionen
Dokument från debatten
- Riksdagens protokoll 2008/09:28 Fredagen den 14 novemberProtokoll 2008/09:28 3 § Svar på interpellation 2008/09:69 om rekrytering av ny generaldirektör till Finansinspektionen
Protokoll från debatten
Anf. 8 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Sven-Erik Österberg har frågat mig när rekryteringen av en ny generaldirektör till Finansinspektionen kommer att slutföras och om det använda tillvägagångssättet med ett öppet ansökningsförfarande har lagt hinder i vägen för en bra rekryteringsprocess och i så fall på vilket sätt.
Arbetet med rekrytering av en ny generaldirektör till Finansinspektionen pågår. Tjänsten har annonserats i medier, och regeringen har också anlitat ett stöd i processen i form av rekryteringskonsulter. Vem som får tjänsten som generaldirektör och chef för Finansinspektionen kommer att offentliggöras i samband med att regeringen fattar beslut i frågan.
När det gäller den andra frågan, om det använda tillvägagångssättet, kan jag konstatera att det öppna ansökningsförfarandet är en förutsättning för en bra rekryteringsprocess. Alliansen gick till val 2006 med målsättningen att reformera utnämningspolitiken, med utgångspunkt i regeringsformens krav på förtjänst och skicklighet. Stora steg har tagits mot en utnämningspolitik präglad av förutsägbarhet, spårbarhet och öppenhet.
Syftet med regeringens reformerade utnämningspolitik är att finna de bäst lämpade cheferna för varje enskild rekrytering. Detta gäller givetvis även den blivande generaldirektören och chefen för Finansinspektionen. Finansinspektionen spelar en central roll som granskare av finansmarknaden och ska ledas av den person som har de bästa förutsättningarna att klara jobbet.
I sammanhanget bör även sägas att tillförordnad generaldirektör för Finansinspektionen på ett förtroendeingivande sätt hanterat myndigheten och dess uppgifter under pågående finanskris. Detta gäller inte minst i samband med händelserna runt Carnegie som skötts på ett handfast och resolut sätt.
Som ett led i att reformera utnämningspolitiken har flera steg tagits i syfte att professionalisera rekryteringsprocessen. Upprättandet av en kravprofil är numera den naturliga startpunkten vid varje rekrytering. Annonsering har blivit huvudregel vid val av sökkanal. En upphandling av externt rekryteringsstöd har genomförts. En utredning med uppdrag att pröva möjligheterna till en särskild sekretessreglering vid rekrytering av myndighetschefer har tillsatts. Regeringen avser att under 2009 ta ställning till behovet av en särskild sekretessreglering i syfte att öka rekryteringsunderlaget.
Sammantaget, herr talman, innebär dessa åtgärder att regeringen visat att man menar allvar med målsättningen om en utnämningspolitik präglad av förutsägbarhet, spårbarhet och öppenhet.
Anf. 9 Sven-Erik Österberg (S)
Herr talman! Tack för svaret, Mats Odell.
Anledningen till att jag ställt den här interpellationen är att jag under den pågående finansoron under ganska lång tid har noterat att platsen som generaldirektör på Finansinspektionen är vakant.
Jag ska inledningsvis säga, så att det inte missförstås, att jag inte har några som helst synpunkter på den tillförordnade. Men det är klart att för en myndighet i given situation är det alltid en förlust att inte ha en chef på plats utsedd att faktiskt leda myndigheten. En tillförordnad chef är ju en temporär lösning, och med temporära lösningar vinner man inte det långsiktiga arbetet med hur myndigheten ska utvecklas över tid. Därför tycker jag att det är en brist att platsen inte är tillsatt. Särskilt besvärligt är det i en situation där just den myndigheten hamnar i ett väldigt starkt fokus med anledning av den problembild som har dykt upp på finansmarknaden under senare tid att inte ha en chef på plats som leder myndigheten, utan att det får göras av en tillförordnad. Sedan kan detta naturligtvis ske på ett sätt av den tillförordnade chefen som det inte finns någon anledning att anmärka på, men det är en lite annan sak i det läge som nu är.
Vi har diskuterat utnämningspolitiken tidigare på många sätt. Jag tycker att det här tillvägagångssättet blir mer och mer besvärligt och krångligt. Mats Odell och jag har diskuterat det här förut. Det var ju enkelt i valrörelsen att tala om hur det här skulle gå till. Man skulle gå till väga med annonsering och total öppenhet. Detta har hackat ganska mycket under den här perioden och regeringen har famlat sig fram.
Vi lät riksdagens utredningstjänst under våren detta år titta på hur utnämningarna hade gått till fram till maj 2008. Det hade varit 55 utnämningar så långt. 28 av dem skedde i en helt sluten process utan vare sig annonsering, som inte varit det vanligaste sättet, eller konsulthjälp. Endast 5 av dessa tjänster har tillsatts som resultat av att man annonserat ut dem. Det är vad riksdagens utredningstjänst har kommit fram till. Ytterligare 9 tjänster har tillsatts där man använt sig av annons och sedan rekryteringsfirma efteråt. Man kan säga att i de flesta fall har det fortfarande gått till på ett helt annat sätt, nämligen just på det sätt som man i valrörelsen sade var ett felaktigt och till och med korrupt sätt. Jag ska inte säga att Mats Odell sade det, men en del borgerliga riksdagsledamöter förde an den tonen.
Jag tycker att det vore ganska klädsamt om Mats Odell sade: Det här är inte så lätt som vi trodde. Det är ganska besvärligt.
Det som jag tycker är mest flagrant i det här fallet är att det började med att det skulle vara total öppenhet och slutar med sekretess. Det ska nu tas fram en sekretesslag så att man inte ska få veta vem som söker, utan processen ska ske bakom lyckta dörrar. Då tycker jag inte att man har vunnit någonting.
Jag är den förste att erkänna att det inte är helt lätt med utnämningspolitik, men det vore klädsamt om också Mats Odell nu kunde säga att det är ganska problematiskt.
Jag är absolut inte emot att man sätter upp ordentliga kvalifikationskrav. Men man ska veta, och det vet jag av egen erfarenhet, att det är viktigt att ha en bra utnämningsmöjlighet för regeringen vid tillsättandet av chefer. Det tycker jag att man kunde erkänna från den nuvarande regeringens sida.
Anf. 10 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Det vore en överdrift att säga att det är första gången som Sven-Erik Österberg och jag diskuterar den här frågan. Vi har, tycker jag, närmat oss varandra i detta.
Jag erkänner gärna igen att det här är svårt. Det är det som är skälet till att vi nu gör det som vi också sade före valet, att vi skulle titta på möjligheten att se över sekretessbestämmelserna vid rekrytering. Bakgrunden är att vi helt enkelt får in för få ansökningar. Det är så att alla inte vill flagga med att man söker ett nytt jobb och behöva läsa om detta i tidningen. Det är en hämsko. Risken är att vi genom ett sådant system inte får fram de bästa cheferna i staten. Det är nödvändigt, om vi ska kunna upprätthålla en god service till våra medborgare, att vi har bra chefer i staten. Det är därför som vi nu tittar på detta. Det har tillsatts en utredning som nu pågår. Vi får sedan anledning att ta ställning till den.
Den statistik som Sven-Erik Österberg läser upp kan kompletteras med den tid då vi bestämde oss för att annonsering skulle vara huvudalternativ. Sedan dess är det en klar majoritet av de tillsättningar som har skett som har föregåtts av annonsering. Det är inte alltid som det är de som har sökt på annons som har fått jobbet. Som jag sade har vi behövt komplettera med rekryteringskonsulter som har haft en bredare palett av personer som kan vara lämpliga för olika typer av chefsuppdrag.
När det sedan gäller Finansinspektionen är ju den tillförordnade generaldirektören utsedd av regeringen och har ett mycket starkt mandat. Jag ska gärna säga att jag har övervägt frågan om det är lämpligt att mitt under brinnande finanskris byta eller i vart fall avisera att en ny person framöver kommer att ta över. Är det lämpligt att byta besättning i ett flygplan som håller på att landa?
Den slutsats som jag kom fram till är att vi bör se till att det mest akuta skedet av krisen och hanteringen av den får läggas bakom oss innan rekryteringen slutförs.
Rekryteringen har kommit långt. Det hade varit fullt möjligt att för ett bra tag sedan genomföra utnämningen av en ny permanent generaldirektör. Bedömningen från min sida har dock varit att det skulle skapa större problem än det löser. Därför har vi valt att vänta något med att slutföra processen.
Anf. 11 Sven-Erik Österberg (S)
Herr talman! Jag vet också att tillförordnad generaldirektör inte hamnar där av sig självt. Det är regeringen som bestämmer vem som ska vara tf. Det var inte min fråga.
Det har tagit väldigt långt tid att rekrytera sedan Ingrid Bonde lämnade sin tjänst på Finansinspektionen efter ett väl förrättat värv. Platsen har stått tom under en lång period. Mitt i denna period kommer en brinnande finanskris, och man har en tillförordnad på plats.
Att byta chef mitt i att man diskuterar stabilitetspaket till bankerna är kanske inte det lämpligaste. Det medger jag. Processen hade dock pågått länge dessförinnan, och jag tror att det beror på förfaringssättet. Det är svårt att vaska fram någon genom annonsering.
Det var precis den argumentation jag använde när jag stod på Mats Odells plats. När det gäller chefsrekrytering i såväl stat som näringsliv vet vi att oftast har den chef man vill ha redan ett bra jobb. Det är sällan man vänder sig till Arbetsförmedlingen och söker en generaldirektör bland dem som är arbetssökande där. Det sker oftast på erfarenhetsgrund av att man fungerar som chef någon annanstans.
Får man dem att söka via annons har de också blottat att de vill byta jobb. Det är en signal till den nuvarande arbetsgivaren att man inte vill vara kvar. Vi behöver inte diskutera rättigheter och lagar - det sänder en signal till uppdragsgivaren som inte är bra på chefsnivå. Man ser att högste chefen hellre vill jobba någon annanstans. Som chef har man då på något sätt eroderat sin grund i verksamheten. Skulle man inte få tjänsten efter annonsering, utan stanna kvar, är det en besvärlig sits.
Det är precis så det fungerar med annonsering. Då får man oftast den sökande som av olika skäl inte riktigt befinner sig i den situationen och som man inte tycker passar för jobbet - för att tala i klartext. Det är så det fungerar, och därför blir det problem.
Det har Mats Odell upptäckt. Därför vill han lägga sekretess på dem som söker så att man inte ska veta vilka de är. Skälet är att arbetsgivaren inte ska veta att personen i fråga har sökt. Vad har vi då vunnit i processen? Då är det ingen öppenhet längre. Då fungerar det som förut. Det är bara lite mer papper som snurrar runt.
I stället kan man vända sig direkt till dem som kan vara intresserade eller använda en rekryteringsfirma som vaskar fram någon och tillfrågar: Skulle du kunna tänka dig att vara verksamhetschef? Därefter gör man en intervju och diskuterar. Ingen i omgivningen känner då till att samtal pågår.
Det vore rekorderligt att säga att det är bättre att göra på det sättet än att annonsera och sedan lägga sekretess på det. Då har vi inte vunnit något i processen. Det är nästan lite pinsamt när det blir så.
Vi vet båda vad som gäller. Det är bra att Mats Odell säger att det är svårt. Så lät det inte när jag stod på hans plats tidigare. Då var det hur lätt som helst att göra en sådan rekrytering. Det är bra att vi har kommit så långt och närmat oss varandra i detta.
Utnämningspolitiken borde inte vara något som föranleder politisk strid mellan olika partier. Där skulle man kunna vara ganska överens om hur det ska gå till. Det skulle ge en stabilitet till chefstillsättning inom staten. Jag tror att Mats Odell och jag är helt överens om att en av de viktigaste uppgifterna är att se till att få bra chefer i staten och på myndigheterna. Det kommer att vara helt avgörande för hur staten kommer att fungera i sina olika grenar. Man måste försöka få de bäst lämpade på plats så att de kan göra ett bra jobb. Det kommer regeringen, oavsett färg, och svenska folket att tjäna på. Vi har en stor gemensam uppgift i den frågan.
Anf. 12 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Där tog nog enigheten slut. Sven-Erik Österberg frågade vad man har vunnit om man har sekretess. Det är en fundamental skillnad att genom en annons öppna upp för vem som helst att söka ett statligt jobb. Det är en otrolig skillnad mot att Sven-Erik Österberg och jag kollar runt i vår bekantskapskrets eller på annat sätt tar in folk på departementet som vi sitter och pratar med och som omvärlden sedan upplever plötsligt har blivit utsedda till generaldirektörer.
Det handlar om en tillfällig sekretess. När processen är klar är tanken att det ska vara total öppenhet i detta. Det är självklart. Hur lång tid det ska vara sekretess tittar utredningen på.
Det handlar om att introducera och öppna möjligheten att söka en sådan här tjänst för alla som vill det. Det måste väl ändå vara en fundamental skillnad?
Det blir sekretess under den period som processen pågår och kanske under någon tid efter - vi får se vad utredningen säger om detta. Tanken är dock att det ska vara öppenhet och spårbarhet i hur processen har gått till och hur de sökande stämmer överens med kravprofilen. Det är en to-tal skillnad mot hur det har hanterats bakåt i tiden. Jag hoppas att vi är överens om det.
Visst är det ett problem att vi inte får de sökande vi skulle vilja ha på grund av den nuvarande totala öppenheten i processen där offentlighetsprincipen gör att vem som helst kan se vem som söker ett toppjobb. Skillnaden är dock helt omvälvande när det gäller att man kan söka ett jobb och se vilka urvalskriterier regeringen har haft när man har valt och att det enbart är skicklighet och förtjänst som ligger till grund för en rekrytering. Det kommer att upplevas som en stor skillnad mot hur det har varit tidigare.
Anf. 13 Sven-Erik Österberg (S)
Herr talman! Det låter som att vi får fortsätta diskutera detta. Mats Odell säger att genom att annonsera får de som tidigare inte kommit ifråga möjlighet att söka.
Samtidigt har jag uppfattat att vi har varit överens om att den som söker och som redan sitter på en chefstjänst men inte får uppdraget kan få problem med sin nuvarande uppdragsgivare när det uppdagas att han har sökt. Det sänder en signal att man har sökt ett annat jobb och att man av ett eller annat skäl har intresse av att lämna det man har.
Belägger man det med sekretess under en period så att det inte uppdagas men sedan lämnar full öppenhet kommer det ändå att visa sig vem som har sökt. Då har man kvar samma problem. Chefen Nils Karlsson har sökt men fick det inte. Då vet hans arbetsgivare det. Eller ska man lägga total sekretess på vilka som har sökt över huvud taget - om man nu inte ska sända den signalen?
Jag har inget emot annonsering. Men det stora hindret vid annonsering har varit att man inte får de sökande man vill ha. Det noterar jag i rapporten också. Det är ytterst få, bara 5 av 55, som har anställts efter annonsering. I andra fall har man tagit till rekryteringskonsult. I 28 fall har man använt sig av en direktrekrytering utan annonsering. Det är inte stor skillnad mot hur det har varit tidigare - om det inte skett en radikal förändring i rekryteringsprocessen efter sommaren.
Mats Odell kan ta sina sista minuter och fundera på detta. Om man ska ha temporär sekretess och sedan öppna kommer alla ändå veta vilka som sökte. Då är man tillbaka på ruta ett - om det inte finns något annat trick i detta. Det ser ut som att vi får fortsätta diskutera frågan i denna kammare.
Anf. 14 Mats Odell (Kd)
Herr talman! Det är lätt att förstå att Sven-Erik Österberg vill försvara den ordning som har varit.
Jag kan dock försäkra att detta med kravprofiler är en fundamental skillnad. Det har upprättats kravprofiler vid varenda tillsättning. Oberoende av om det har skett med annonsering eller med andra typer av modeller för rekrytering med konsult eller annat så finns det numera alltid möjlighet att kontrollera mot den kravprofil som har satts upp för tjänsten. Stämmer personen överens med detta? Det kommer också att gå att ha insyn i detta framöver.
Hur lång den sekretessen ska vara och hur detta ska läggas upp håller utredningen nu på med. Det ska bli intressant att ta ställning. Jag hoppas att också Sven-Erik Österberg och hans parti deltar i arbetet. Vi får se om vi kanske kommer närmare varandra när vi har sett vad utredningen kommer fram till.
Rekryteringskonsulten är ju bara en komplettering. Det viktiga är att annonsen skapar möjlighet för människor att söka. Sven-Erik Österberg och jag är överens om att den totala öppenheten och offentlighetsprincipen avhåller många från att söka. Vi ska nu försöka hitta en modell så att vi kan minska denna skadeverkan. Låt oss, när vi har sett utredningen, ha en ny debatt om hur vi ska tillämpa den.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.