Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Budgetresurser för polisen i Skåne

Interpellation 2008/09:193 av Jakobsson, Leif (s)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-12-05
Anmäld
2008-12-08
Besvarad
2008-12-16
Sista svarsdatum
2008-12-19

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 5 december

Interpellation

2008/09:193 Budgetresurser för polisen i Skåne

av Leif Jakobsson (s)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

Statsminister Fredrik Reinfeldt besökte länskriminalen i Malmö den 1 december. Han konstaterade att de verktyg som den förra regeringen tog fram för att polisen effektivare ska kunna bekämpa den organiserade brottsligheten (som beslag av egendom) fungerar bra och tillämpas framgångsrikt av polisen i Skåne. Statsministern uttalar efter sitt besök att gängkriminaliteten är värst i Skåne.

Mot den bakgrunden är det högst anmärkningsvärt att polisen i Skåne om bara några veckor ska arbeta efter en budget som kommer att kraftigt inskränka antalet poliser i synlig tjänst.

En enig polisstyrelse har tillskrivit statsrådet Ask den 14 november och påtalat den akuta budgetsituationen inför 2009. I brevet påtalar styrelsen att det är helt omöjligt att ta emot de 200 nya poliser (som är resultatet av den förra regeringens satsning på fler poliser) med de ekonomiska ramar som regeringen ställt till förfogande. Polisstyrelsen konstaterar att effekten blir att de nya poliserna i så fall får ta över civilanställdas arbetsuppgifter och att antalet civilanställda därmed reduceras. Resultatet blir att inga fler poliser kommer att finnas i synligt polisarbete.

Polisstyrelsen refererar till signaler från regeringen om att man ska ”köra med underskott” 2009 och sedan få pengar 2010. Av naturliga skäl reagerar polisstyrelsen mot en sådan budgethantering.

En enig polisstyrelse kräver att medelstilldelningen följer tilldelningen av tillkommande poliser och att man får tillskott 2009 så att de nya poliserna kan få arbeta med välbehövligt polisarbete, inte minst bekämpandet av gängkriminaliteten.

Malmöborna har rätt till sina nya poliser – i polisarbete.

Mina frågor till justitieminister Beatrice Ask är följande:

Vilket svar har ministern att ge polisen i Skåne?

Kommer ministern att verka för att polisen i Skåne får tilläggsanslag för 2009, eller ska polisen sätta in de nya poliserna på civilanställdas arbetsuppgifter?

Debatt

(7 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2008/09:193, Budgetresurser för polisen i Skåne

Interpellationsdebatt 2008/09:193

Webb-tv: Budgetresurser för polisen i Skåne

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Beatrice Ask (M)
Anf. 24 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Leif Jakobsson har frågat mig om polisen i Skåne kommer att få tilläggsanslag för 2009 eller om de nya poliserna ska göra civilanställdas uppgifter. En avgörande förutsättning för att polisen ska kunna bedriva en bra verksamhet är att den har tillräckliga resurser. Under 2007 och 2008 har polisen tillförts en sammanlagd varaktig anslagsökning på ca 1,3 miljarder kronor. Den resursförstärkningen möjliggör en kraftig ökning av antalet poliser med målet att det 2010 ska finnas 20 000 poliser. Regeringen ställer tydliga krav på att det ökade antalet poliser ska leda till en bättre verksamhet. För att rättsväsendets myndigheter ska kunna svara upp mot regeringens högre krav kommer regeringen att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2010 och närmare redovisa vilka ytterligare resurstillskott och åtgärder som krävs. Regeringen kommer i det sammanhanget också ta ställning till polisens resursbehov. Den utbyggnad av polisens kapacitet och den verksamhetsutveckling som pågår sedan några år tillbaka ska fortsätta som planerat. Regeringens krav på budgetdisciplin inom polisorganisationen är höga. Jag har därför tagit initiativ till en effektivitetsöversyn av polisen. Arbetet bedrivs i samarbete mellan Justitiedepartementet och Finansdepartementet. Vi vill försäkra oss om att de pengar regeringen har tillfört rättsväsendets myndigheter används effektivt. När det gäller fördelningen av såväl personella som ekonomiska resurser har regeringen delegerat det ansvaret till Rikspolisstyrelsen och ytterst till polismyndigheterna. Det är också Rikspolisstyrelsen som utvecklar och preciserar de mål för polisverksamheten som regering och riksdag har lagt fast. Polismyndigheterna beslutar i frågor om den lokala verksamheten.
Leif Jakobsson (S)
Anf. 25 Leif Jakobsson (S)
Fru talman! Traditionen bjuder att man tackar för svaret, och det gör jag också. Jag måste berätta att när jag fick svaret i går satt jag på sammanträde och läste det i min mobiltelefon. Då tänkte jag att det måste vara det nya mobilabonnemanget jag har i riksdagen som har klippt svaret mitt av. Men när jag väl kom till min dator och kunde läsa att det var hela svaret förstod jag att statsrådet inte har svarat på de frågor som jag för fram som polisstyrelsen i Skåne har rest. En enig polisstyrelse med en moderat ordförande i spetsen har skrivit till justitieministern och talat om att med de förutsättningar som finns kommer man inte att klara situationer. För att det inte ska bli någon tveksamhet om att en socialdemokrat övertolkar ska jag läsa vad moderaten i Skåne skriver: Det är uteslutet att Polismyndigheten i Skåne inom givet anslag ska kunna ta emot ett nettotillskott på ca 200 poliser det närmsta året. Det är uttalat i budgetpropositionen för 2009 att medel kommer att tillföras polisorganisationen 2010. Det är oförståeligt varför en delleverans inte kan ske för 2009 för att kunna undvika onödiga osäkerheter och risk för ifrågasättande av ambitionerna att öka antalet synliga poliser. Vad polisstyrelsen syftar på är att regeringen har lagt fram en budget som inte täcker in de ambitionerna. I stället hänvisar man precis som ministern nyss gjorde till att pengar ska komma 2010. Man behöver inte läsa mellan raderna för att förstå att budskapet från Beatrice Ask är: Kör på underskott 2009, och så får ni pengarna 2010. Fru talman! Det är inte ett seriöst sätt att hantera ekonomi och verksamhet. Ska polismyndigheten använda anslagskredit för att Justitiedepartementet inte klarar matchen med Finansdepartementet? Vad händer 2010? Blir budgeten då så stor att det både täcker det underskott som man uppmanas att ha 2009 för att ta hand om de tillkommande poliserna och kostnaden för 2010? Jag lyssnade med intresse på den förra interpellationsdebatten. Där citerade ministern vad Göran Persson sade om att den som är satt i skuld inte är fri. Det gäller också polismyndigheterna och polisen som helhet. Därför känns det väldigt olustigt att signalerna är att man ska gå in och planera för stora underskott för 2009 med något slags underhandslöfte om att det ska komma nya pengar 2010. Det enda raka ministern kan göra är att gå fram med en tilläggsbudget och ta fram pengarna som behövs så att polisen kan planera sin verksamhet. I den socialdemokratiska budgeten finns 100 miljoner mer till polisen. Vi ser att justitieministern har skapat ett svart hål i ekonomin för de myndigheter hon ansvarar för. Det blir inte bättre av att det de senaste dagarna har delegerats till Rikspolisstyrelsen. Men hon kan inte gå från sitt ansvar i den här frågan. Man har bara fördelat pengar för halva 2009. Hur ska man kunna begära att polismyndigheterna ska kunna planera? Man har fördelat mer än hälften av anslaget för 2009 för första halvåret. Vad är det för signaler? Är det efter oss Ragnarök?
Beatrice Ask (M)
Anf. 26 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Först och främst vet jag naturligtvis att jag har fått brev från Polismyndigheten i Skåne. Det är bra att man har en dialog med polisstyrelserna. De prognoser som polismyndigheterna och även den i Skåne har lämnat in prognostiserar större underskott och behov av mer pengar än den samlade bedömning som Rikspolisstyrelsen gjort. Ordningen är den att regeringen har att lita till centrala myndigheter, och de brukar oftast ha rätt. Det har jag försökt göra när det gäller att bedöma budgetbehoven för det kommande året. De signaler som kommer från myndigheterna är sådana att vi också följer det extra noga. Vi har också bett Rikspolisstyrelsen om extra prognostillfällen för att följa med i detta. Om vi nu ska tala om Skåne, även om jag tycker att det är ett delegerat ansvar, har man i Skåne varit väldigt framgångsrik under budgetsaneringen tidigare år. Man har gjort en hel del effektiviseringar som inte andra har gjort. Det är någonting som vi ska vara klara över. Det har också gjort att Skåne har fått extra medel förra året. Inför nästa år, eller om det var det här året, har man också fått ungefär 40 miljoner kronor. Det har haft att göra med att det har varit rimligt. Det här med fördelning av resurser till de olika myndigheterna är inte helt enkelt. Vad ska man göra framöver? undrar Leif Jakobsson. Man kommer förmodligen att behöva använda ett ökat anslagssparande och utnyttja möjligheten till anslagskredit som finns hos myndigheterna. Det är ingen ovanlig metod att statsmakterna arbetar på det sättet. Det har socialdemokratiska regeringar gjort tidigare. Vi har tillfört väldigt mycket mer pengar under två år. Nu lägger vi också in en kontrollverksamhet för att se till att medlen använts effektivt. Vi håller väldigt stramt i det. Det är väldigt lätt när man tillför så mycket resurser som alliansregeringen har gjort att det lägger sig lite grann som skummet på latten längst upp. Vi behöver gå igenom för att se att vi inte har sump i koppen, för det är aldrig trevligt. Det gör vi. Det sker med det uttryckliga beskedet att när vi har gjort detta är vi också beredda att se till att vi fullföljer reformerna som är utlovade med 20 000 poliser och högre verksamhetsmål i olika avseenden. Leif Jakobsson ska inte komma och säga till mig att Socialdemokraterna har massor av mer pengar. De 100 miljoner som ni har mer inför nästa år täcker knappt det ni drog ned åren innan, så ni ligger på plus minus noll. Jag håller med om att 100 miljoner är mycket pengar. Men i detta budgetsammanhang är det inte mycket att komma till skott med. Vad ska man då göra ute i myndigheterna för att få en effektivare verksamhet? Det plockas fram i debatten både det ena och det andra exemplet. I det enskilda läget kan man fråga sig: Ska verkligen polisen göra det där, eller ska man dra ned här? Man kan titta på vad som händer ute i myndigheterna. En del av den modernisering som sker innebär förändringar. I stället för att återbesätta vissa tjänster har man en möjlighet att låta bli att göra det. Det kan handla om att man samlar service mer än vad man har gjort tidigare eller något annat; det är lite olika. Men det är som jag säger - i Skåne har man gjort en hel del under tidigare år, och där är utrymmet kanske något mindre än för vissa andra. Min grundinställning är att det måste vara Rikspolisstyrelsen som i dialog med de olika myndigheterna tar de konkreta budgetdiskussionerna. Myndigheterna ska tillsammans solidariskt ta ansvar för verksamheten. Kriminaliteten ser inte gränser, och det kan inte polisverksamheten göra heller.
Leif Jakobsson (S)
Anf. 27 Leif Jakobsson (S)
Fru talman! Det är situationen här och nu vi diskuterar. Det är alldeles riktigt att polisen i Skåne har genomfört en hel del framgångsrika besparingar tidigare. Därför blir det ännu mer belastande att höra vad det är polisstyrelsen med en moderat ordförande skriver till ministern. Ovanstående innebär sammantaget att man inte får pengar till de poliser som skickas ut. Det är själva grundidén, och det är där konflikten ligger. Ministern säger att det ska vara 20 000 poliser men skickar inte med pengar och ser inte till att det finns anslag för det. Polisstyrelsen skriver: Ovanstående sammantaget innebär en stor risk att äventyra den tydliga viljeinriktningen att de poliser som tillförs verksamheten ska vara synliga poliser. Med en otillräcklig medelstilldelning är risken att poliser i stället kommer att ersätta civilanställd personal, det vill säga att de civilanställda blir något av en budgetregulator. Anledningen till att vi och den socialdemokratiska regeringen utökade polisutbildningen var att vi skulle få fler poliser i synlig tjänst i kampen mot organiserad brottslighet och många andra prioriterade brott. Vi som bor i Malmö och Skåne för en vardaglig diskussion om hur pass mycket polisen finns på plats. Det handlar om den oro som människor känner i vardagen för den organiserade brottsligheten och gängbrottsligheten. Det är vardagliga frågor, och det handlar om att de poliser som kommer till måste innebära att fler poliser finns på stan. De måste finnas med i polisarbetet. Nu säger polisstyrelsen att risken är stor att de nya poliserna visserligen kommer att anställas, men för att betala lönerna för dem måste civilanställda bort. Poliser måste i stället göra de civilanställdas arbete. Det var inte för att köra internposten som vi utökade polisutbildningen i det här landet. Det var för att vi skulle få ut fler poliser i polisarbete. Det är alldeles självklart att det alltid måste finnas ett effektivitetstryck på alla myndigheter - även polisen. Där har vi naturligtvis inga olika synpunkter eller ståndpunkter. Men det mest ineffektiva jag kan tänka mig inom polisverksamhet och effektivitet är att använda utbildade polismän och poliskvinnor till att utföra administrativt arbete och sådant arbete som civilanställda annars sköter. Det måste verkligen vara slöseri med resurser. Bara för att ministern ska kunna säga att det blir 20 000 poliser kommer vi att få se en sådan ineffektiv utveckling om inte ministern sätter ned foten och säger: Det kommer en tilläggsbudget. Vi kommer att finansiera de nya poliserna. Polismyndigheterna kan planera för 2009 för att de poliser som kommer ut faktiskt ska arbeta i polisverksamhet. Det går att göra. Men det är väl alldeles självklart att landets polismyndigheter undrar vad det är som pågår med den halvårsfördelning som nu har skett. Man fördelar ju mer än halva anslaget. Normalt brukar en hel del av kostnaderna komma på andra halvåret. De tänker: Vad händer sedan? Vad får vi för pengar andra halvåret? Hur många vågar vi anställa? Hur många måste vi varsla? Hur många måste vi säga upp? Hur ska vi kunna planera för det här årets verksamhet om vi bara har pengar fram till den 1 juli? Detta är fullständigt orimligt. Ta fram en tilläggsbudget, finansiera de 20 000 poliserna och säg till polismyndigheterna att de kan planera för att de nya poliserna får arbeta som poliser!
Beatrice Ask (M)
Anf. 28 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Leif Jakobsson kan vara helt lugn. Det kommer att synas fler poliser ute på gator och torg. Vi är fullt beredda att genomföra att de 20 000 poliserna kommer som vi har utlovat, och det kommer att vara finansierat. Det är de budgetförslag vi har lagt fram. Det är tydligt om man vill läsa det som står budgetpropositioner och annat. Men 2009 är ett snävt år; det råder ingen tvekan om den saken. Det märks naturligtvis. Det är inte bara nya poliser som ska ut på gatorna. Vi gör också en omläggning när det gäller hur polisen ska arbeta. Målet är att 50 procent av resurstiden ska förläggas i yttre tjänst. Det är viktigt. Jag måste säga att jag tycker att det är en ålderdomlig syn som Leif Jakobsson ger uttryck för när han säger att nya poliser nu ska göra administrativt arbete. Så här är det egentligen: Det finns arbetsuppgifter som i dag utförs av civilanställda som en och annan polis kan utföra. Och det finns faktiskt polisarbete som en del civilanställda gör mycket bättre. Vi måste sluta med den här uppdelningen. Det är viktigt att vi får en annan syn på arbetsuppgifterna. Men eftersom riksdagen väljer att tydligt låsa och bestämma antalet poliser - och alltid har gjort så i modern tid - får det en effekt ute i myndigheterna som gör att annan verksamhet, lokaler, civilanställda och sådana saker snabbt påverkas när budgeten förändras. Det är möjligt att det på ett eller annat håll kan bli så att en och annan polis får göra någonting som lika gärna kunde utföras av en civilanställd också i framtiden. Så är det redan i dag. Däremot gör inte jag som min företrädare gjorde och inför särskilda program för tidigare förtidspensionering av fullt arbetsföra äldre poliser. Jag har själv suttit i Rikspolisstyrelsen och sett hur man för att få pengarna att räcka till skickade ut duktiga, erfarna poliser på golfbanor, i skoterspår och annat bara därför att man då flyttade kostnaderna från ett konto till ett annat. Det var verkligen förödande. Men om vår personal hjälps åt att se till att verksamheten fungerar tycker jag att det är helt okej. Människor ska behållas i arbete. Vi behöver både de nya och de äldre poliserna. I jämförelse med hur man under socialdemokratisk regim hanterade polisverksamheten tror jag faktiskt att jag vågar påstå att det här kommer att fungera mycket bättre, framför allt därför att vi har lagt till så otroligt mycket mer av resurser än man hade under tidigare skeden. Vi får också nya, väl utbildade poliser som kommer ut och kan ge vitamininjektioner i verksamheten. Det är klart att de ska användas. Det är viktigt. Leif Jakobsson tar upp halvårsbudgeten. Rikspolischefen, som har ansvaret för att lägga ut pengarna, har bestämt att han lägger ut en halvårsbudget. Varför och hur han argumenterar för det måste han faktiskt svara på själv. Det ska inte regeringen göra. Men ett skäl som jag vet finns med i resonemangen är att man i stället för att hålla igen och hålla i massor av pengar centralt, vilket har hänt tidigare, väljer att lägga ut så mycket som möjligt. Därför behöver man veta hur det slår mellan myndigheterna. Det är så och har varit så att vissa myndigheter mer än väl går runt på den budget de har fått och andra klarar det inte. Då måste Rikspolisstyrelsen kunna omfördela. Om man skickar ut alla pengar är risken stor att det inte finns några pengar i slutet av året för att hjälpa dem där det kanske har hänt något allvarligt och där resurser har gått åt. Man kan använda olika tekniker, och man kan ha uppfattningar om det. Men jag föreslår att Leif Jakobsson pratar med de socialdemokrater som sitter i Rikspolisstyrelsens styrelse, för det är de som har kontakten med myndighetsverksamheten och kan ha synpunkter på den. Det är inte Sveriges riksdag.
Leif Jakobsson (S)
Anf. 29 Leif Jakobsson (S)
Fru talman! Det måste ändå vara möjligt att i Sveriges riksdag diskutera en sådan här högst väsentlig fråga. Över partigränserna har det funnits en strävan att öka antalet poliser i synlig tjänst och att öka brottsbekämpningen på väsentliga områden. Återigen: Jag kommer från Malmö, och jag lever med den vardag och den oro där folk frågar sig vad det är som händer. Finns det inte resurser? Finns det inte poliser nog för att sätta stopp för framför allt den organiserade brottsligheten? Nu får jag höra ministern argumentera för att poliser ska göra civilanställdas uppgifter. Jag tror inte att människor i allmänhet har uppfattat att ambitionen att öka antalet poliser handlade om att man skulle ersätta civilanställda. Jag tror att alla har varit överens om, eller i alla fall trott, att det faktiskt ska finnas fler poliser i uniform, utan uniform, patrullerande i polisbilar, i närpolisverksamhet och i avancerad brottsbekämpning. Det var precis det som gjorde att den socialdemokratiska regeringen såg till att vi ökade polisutbildningen. Det gjorde man inte för att hamna i den här situationen. Jag har respekt för att man har delegerat detta till Rikspolisstyrelsen, men det är ändå ministerns ansvar. Det är alldeles självklart att det blir en väldig oro om man skickar ut signalen att nu vågar vi bara släppa ut pengar för halva året. Vem kan planera en verksamhet ett halvår i taget? Ministern ger själv uttryck för att vi kanske efter ett halvår måste omfördela alltihop, och då måste det kanske bli en annan fördelning. Det är ju det som man är så orolig för ute på polismyndigheterna. Man vill veta hur det här året ska se ut. Det minsta man kan begära är väl att man kan ha en planeringshorisont på ett år.
Beatrice Ask (M)
Anf. 30 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Det är klart att Sveriges riksdag kan diskutera precis vad man vill, Leif Jakobsson. Det är viktigt att vi gör det. Ansvarsfördelningen mellan regering, riksdag och myndigheter är ändå betydelsefull. Jag tycker att det är svårt att ha bestämda synpunkter på vad myndigheterna gör och inte gör i de frågor där det finns ett myndighetsansvar. Jag tycker att det är omöjligt för en minister att gå in och peka finger och säga exakt hur man ska lägga ut budgeten eller vad som ska göras, utan man får lita på det. Jag tycker kanske också att det vore klädsamt om Leif Jakobsson inte lyfter upp detta med de civilanställda så mycket som han gör. När jag läser Skånes egna prognoser kan jag inte se att man räknar med de här stora neddragningarna av antalet civilanställda. Det var en ökning mellan 2007 och 2008 som var rätt omfattande. Den neddragning som man redovisar för 2009 och 2010 är faktiskt väldigt liten. Det är inte många. År 2008 har man 914 anställda och räknar med att ha 906 civilanställda 2009. Det är inte någon stor förändring. Den kan mycket väl vara väldigt små förändringar i organisationen som kan motivera det. Det gör väldigt lite totalt sett. Likväl skulle inte polisstyrelsen ha skrivit till mig om man inte var bekymrad. Men efter det att de skickade sitt brev har det också varit diskussioner och annat, och länspolismästarna har diskuterat. Det är mitt intryck att en och annan pusselbit kommer på plats. Vi måste arbeta på det sättet. Regeringen är naturligtvis väldigt medveten om de rapporter och de synpunkter som kommer. Vi försöker hela tiden följa den ekonomiska utvecklingen också. Sedan får man ta ställning till det när vi har fått resultatet av de effektivitetsöversyner som görs av polisverksamheten som helhet. Skattepengar ska användas effektivt.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.