Anf. 157 Åsa Torstensson (C)
Herr talman! Anders Ygeman har frågat miljöministern hur stor omflyttning från väg till järnväg och kollektivtrafik som regeringens närtidssatsning på infrastruktur kommer att ge samt hur många ton koldioxid som närtidssatsningen kommer att spara.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.
Den närtidssatsning på infrastrukturen som regeringen presenterade i september innehåller investeringar på sammanlagt 7,6 miljarder kronor åren 2009 och 2010. 4,8 miljarder går till vägar och 2,8 miljarder till järnvägar. De korrekta siffrorna är därmed 64 procent till vägar och 36 procent till järnvägar.
Bakgrunden till närtidssatsningen är att regeringen rätt snart efter tillträdandet märkte att genomförandet av investeringsplanerna för perioden 2004-2015 var kraftigt försenat. Viktiga väg- och järnvägsinvesteringar har inte kunnat starta enligt plan, och pågående projekt har varit i farozonen för att behöva avbrytas. Den främsta orsaken till detta var att planerna inte var tillräckligt finansierade.
Regeringen beslutade därför att genomföra en närtidssatsning åren 2009 och 2010. Med närtidssatsningen säkerställs att angelägna projekt kan genomföras i ett snabbare, mer rationellt tempo och att prioriterade projekt kan tidigareläggas i hela landet. Det gäller särskilt flaskhalsar som hindrar arbetspendling och minskar effektiviteten i godstransportsystemet.
På vägsidan går en relativt stor del av satsningen till att säkerställa att pågående projekt som tidigare varit underfinansierade verkligen kan färdigställas. Det handlar om utbyggnaderna av väg 73 från Västerhaninge till Nynäshamn och om E 45 mellan Älvängen och Trollhättan som inte erhållit tillräckligt med resurser av den tidigare regeringen. Bland övriga vägprojekt i närtidssatsningen kan nämnas nya förbifarter i Umeå, Sundsvall och Motala, där ett av de viktigaste motiven är att kunna minska genomfartstrafiken och den därtill hörande miljöbelastningen i stadskärnorna. Vidare satsar regeringen på bättre vägförbindelser till hamnarna i Trelleborg och Göteborg, vilket kommer att stärka sjöfartens roll när det gäller godstransporter.
På järnvägssidan säkerställs att de pågående utbyggnaderna av Haparandabanan och Ådalsbanan kan fortsätta i ett rationellt tempo. Vi får till stånd angelägna kapacitetsförbättringar i Bergslagen, Norra Sverige och längs den södra delen av Norrlandskusten. Vidare kommer regeringen att fortsätta förbättra förutsättningarna för järnvägstrafiken i storstadsregionerna för att minska förseningar och förbättra för arbetspendling och kollektivtrafik på spår.
Närtidssatsningens kraftiga ökning av järnvägsanslagen förbättrar möjligheterna att åstadkomma den eftersträvade överflyttningen av trafik från väg till järnväg med reducerade koldioxidutsläpp som följd. Det stora infrastrukturhindret för överflyttningen är inte att vägsystemet är för bra, utan att järnvägssystemet har brister. Sika och trafikverken redovisade den 1 december det regeringsuppdrag de fick i maj 2008 att kartlägga vilka potentialer det finns för överflyttning av gods och passagerare mellan trafikslagen som bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering och som bedöms kunna vara samhällsekonomiskt lönsamma. En slutsats i kartläggningen är att dagens kapacitet i järnvägstransportsystemet och dess utnyttjande begränsar möjligheten till överflyttning från väg till järnväg och sjö. Det är viktigt att slå fast att insatserna för att förbättra järnvägsnätet inte får innebära att vi låter vägnätets standard förfalla, att trafiksäkerhetsproblemen lämnas utan åtgärd och att den tunga trafiken får fortsätta att trängas i stadskärnor som Motala, Sundsvall och Umeå.
Närtidssatsningen handlar således inte om några nya projekt, utan det är investeringar i nu gällande planer där planeringen hunnit så långt att det går att byggstarta 2009 eller 2010. Det är projekt som är bra för näringslivets transporter, för regionförstoringen, för trafiksäkerheten och för miljön. Till detta kan man också lägga att den snabba konjunkturnedgång vi sett de senaste månaderna gör att närtidssatsningen kommer helt i rätt tid. Den skapar nya jobb i byggbranschen och den gör att vi står bättre rustade den dag konjunkturen vänder uppåt igen.