Möjligheterna till försäkringsskydd i bostadssektorn

Interpellation 2007/08:736 av Lindholm, Jan (mp)

den 13 maj

Interpellation

2007/08:736 Möjligheterna till försäkringsskydd i bostadssektorn

av Jan Lindholm (mp)

till statsrådet Mats Odell (kd)

Det finns i dag inget försäkringsbolag i Sverige som med en hyresgäst tecknar en försäkring som omfattar egendoms- och personskador som uppstår hos hyresgästen vid en byggfelsskada eller annan skada som leder till så kallade sjukahussymtom. För många drabbade är erfarenheten även att fastighetsägarens försäkring inte ger något skydd. Den stickprovsundersökning jag själv företagit på ett mycket amatörmässigt sätt visar att det troligtvis finns flera tusen familjer i landet som lidit stor ekonomisk och hälsomässig skada utan att ha erhållit någon form av rimlig ersättning från ett försäkringsbolag trots att man trott sig ha ett skydd.

Den förgiftning människor utsätts för kan ge livslånga skador med total förlust av arbetsförmåga som märkligt nog ofta inte ens erkänns av försäkringskassan

Även den som äger sin bostad står i många fall utan försäkringsskydd trots att man uppfattat att man tecknat en täckande försäkring. Det finns exempel av olika slag sedan minst trettio år tillbaka. Nu har problemet åter aktualiserats.

Många som har köpt bostadsrätter eller småhus byggda med den så kallade enstegsmetoden, putsade odränerade träväggar utan luftspalt, har fått fukt- och mögelskador i sina bostäder. Enligt uppgifter i medierna kan så mycket som 25 000 bostäder i Sverige ha byggts med enstegsmetoden och vara i riskzonen. Konsumenter som bor i en fukt- och mögelskadad bostad riskerar att även skada sin hälsa. Man kan tycka att det borde vara självklart att konsumenterna inte skulle behöva stå för reparationskostnaderna när en bristfällig byggmetod har använts, men så enkelt är det inte.

Byggbolag ansvarar inte enligt svensk lagstiftning för utvecklingsfel när man har byggt på ett sätt som när det utfördes ansågs vara fackmässigt men som sedermera har visat sig vara olämpligt. Det är troligen fallet med hus putsade med enstegsmetoden.

För konsumenten är det rimligt att anta att skadorna på bostaden då ska kunna täckas ur byggfelsförsäkringen. Men så är dessvärre inte fallet. Byggfelsförsäkringen behöver enligt 2 § lagen om byggfelsförsäkring inte omfatta utvecklingsfel. Så när man behöver försäkringen som mest, täcker den som minst.

Om kostnaden för utvecklingsfel hade täckts av byggfelsförsäkringen skulle troligen försäkringsbolagen ha försökt påverka byggarna att använda sig av säkrare byggmetoder. I dag har dessvärre ingen förutom konsumenten något intresse av att begränsa utvecklingsfelen. När ett byggbolag misstänker att en byggmetod är undermålig men trots allt godkänd finns inget incitament att uppmärksamma och åtgärda problemet. Det kostar ju bolagen inget att fortsätta att bygga felaktiga hus som gör bostadskonsumenter sjuka. Försäkringsbolagen behöver inte heller stå för kostnaden för utvecklingsfelen. Den enda konsekvensen av en felaktig byggmetod blir att byggbolagen belönas genom att få möjlighet till att åtgärda bristerna.

Om krav ställdes på att byggfelsförsäkringen även skulle omfatta utvecklingsfel skulle kvalitetstänkandet vid uppförande av bostadshus öka. Antalet konsumenter som blir sjuka av felaktiga hus skulle även minska. Görs inget, kommer ”utvecklingsfelssyndromet” att precis som tidigare fortsätta att göra nya bostadskonsumenter sjuka till följd av nya utvecklingsfel. Historien visar sig ju upprepas. Det har varit fråga om bland annat platta på mark med ingjutna spikreglar, flytspackel och nu senast enstegsmetoden.

En annan möjlighet vid nybyggnation är att lagstifta om ett 10- eller 15-årigt funktionsansvar för byggaren.

Mina frågor till statsrådet är därför:

-      Avser statsrådet att vidta någon åtgärd med anledning av att boende som drabbas av fukt- och mögelskador i sitt boende i de flesta fall står helt utan skydd?

-      Avser statsrådet att lyfta frågan om problemet med att byggfelsförsäkringen inte täcker utvecklingsfel, och i så fall vilka åtgärder kommer att föreslås?

-      Avser statsrådet att föreslå sådana regelförändringar som skulle kunna leda till att byggfelsförsäkringen omfattar utvecklingsfel?

-      Om statsrådet inte anser att utvecklingsfel ska täckas ur byggfelsförsäkringen, hur avser statsrådet att komma till rätta med ”utvecklingsfelssyndromet”, att bostadskonsumenter kan bli sjuka av nya byggmetoder?