Andrahandsuthyrning av ägarlägenheter

Interpellation 2007/08:387 av Frid, Egon (v)

Interpellationen är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-02-11
Anmäld
2008-02-12
Besvarad
2008-02-21
Sista svarsdatum
2008-03-03

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.

Interpellationen

den 11 februari

Interpellation

2007/08:387 Andrahandsuthyrning av ägarlägenheter

av Egon Frid (v)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

Det har kommit till min kännedom att justitieministern under ett seminarium uttalat att uthyrning av så kallade ägarlägenheter ska få ske utan inskränkningar enligt ett kommande förslag från regeringen. Enligt ministern förväntas detta leda till att kapital ”lockas till bostadssektorn” som leder till att nyproduktionen kan öka.

Jag anser att ett förslag om borttaget hyrestak och borttaget besittningsskydd bara kan leda till en sak, nämligen att vi får hyresgäster som är mer eller mindre livegna. Frågan är om det verkligen är en sådan utveckling på bostadsmarknaden som regeringen vill se. Det framstår i alla fall tydligt att regeringens intention med förslaget om så kallade ägarlägenheter är att gynna en redan kapitalstark grupp på hyresgästernas bekostnad. Personer med tillräckligt stor förmögenhet förväntas investera kapital i ägarlägenheter som de sedan kan hyra ut i andra hand och göra en förtjänst på. Utan besittningsskydd och utan hyrestak kommer hyresgästen i princip att vara utlämnad till sin hyresvärds godtycke. Hyresvärden kan höja hyran så mycket att hyresgästen måste flytta, eller säga upp kontraktet av vilken anledning som helst.

Att påstå att detta förslag kommer att leda till att nyproduktionen av bostäder kan öka är att hoppa över flera viktiga tankeled. Möjligen kan detta leda till en produktion av nya ägarlägenheter men knappast till att hyresrätter med rimliga hyror byggs.

Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till ministern:

1. Avser ministern att medverka till ett förslag där hyrestaket liksom besittningsskyddet för hyresgäster avskaffas?

2. Hur avser ministern att göra för att ett avskaffande av besittningsskyddet när det gäller ägarlägenheter inte ska påverka förstahandshyresgästers besittningsrätt till sina hyresrätter?

Debatt

(9 Anföranden)
Stillbild från Interpellationsdebatt 2007/08:387, Andrahandsuthyrning av ägarlägenheter

Interpellationsdebatt 2007/08:387

Webb-tv: Andrahandsuthyrning av ägarlägenheter

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 76 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Egon Frid har frågat mig om jag avser att medverka till ett förslag där hyrestaket liksom besittningsskyddet för hyresgäster avskaffas. Han har också frågat mig hur jag avser att göra för att ett avskaffande av besittningsskyddet när det gäller ägarlägenheter inte ska påverka förstahandshyresgästers besittningsrätt till sina hyresrätter. Egon Frids frågor är föranledda bland annat av att Justitiedepartementet avser att skicka ut en promemoria med ett lagförslag om ägarlägenheter till ett remissmöte under våren. Inriktningen på det nu aktuella arbetet är att i ett första steg möjliggöra ägarlägenheter i samband med nyproduktion. Under remitteringen kommer synpunkter på förslaget att inhämtas från olika myndigheter och intresseorganisationer. Som en utgångspunkt för arbetet används det förslag som den så kallade Ägarlägenhetsutredningen presenterade för några år sedan i betänkandet Att äga sin lägenhet (SOU 2002:21). Utredningen föreslog bland annat att ägarlägenheter ska kunna skapas i samband med nyproduktion med tillämpning av i stort sett samma regler som gäller för tredimensionella fastigheter. Det är naturligt att ägarlägenheter får hyras ut. Uthyrning av ägarlägenheter kommer typiskt sett att avse situationer där den som äger en ägarlägenhet hyr ut denna. Det blir alltså fråga om uthyrning i första hand, inte andrahandsuthyrning. Det är i dag inte möjligt att förutsäga vad det kommande förslaget exakt kommer att innehålla. Ägarlägenhetsutredningen föreslog att de regler som gäller för annan jämförbar förstahandsuthyrning - bland annat såvitt gäller hyrans storlek och hyresgästers besittningsskydd - bör gälla även för uthyrning av ägarlägenheter. Frågan övervägs för närvarande i Justitiedepartementet och kommer att utvecklas närmare i det kommande förslaget. Jag ser ingen motsättning mellan ett införande av ägarlägenheter och ett gott skydd för boende i hyresrätter. Vilken inverkan ett införande av ägarlägenheter kommer att få för bostadsproduktionen är svårt att säga. Möjligen skulle ett visst tillskott av lägenheter uppkomma. Ägarlägenhetsutredningens analys av frågan tyder på att byggandet av ägarlägenheter sannolikt inte kommer att medföra några större effekter på byggandet av hyresrätter. Ett införande av ägarlägenheter kommer sannolikt att öka rörligheten på bostadsmarknaden, vilket är ägnat att gagna de personer som önskar bo i hyresrätt. En del av de frågor som Egon Frid tar upp gäller också den översyn av reglerna för hyressättning som Utredningen om allmännyttans villkor för närvarande gör. Denna utrednings uppdrag tar alltså sikte på bland annat reglerna för hyressättning, inte på regler för ägarlägenheter. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag i vår. Det finns ingen anledning för mig att föregripa utredningens arbete.

Anf. 77 Egon Frid (V)
Fru talman! Jag vill börja med att tacka justitieminister Beatrice Ask för svaret på min interpellation om besittningsskyddet vid upplåtelse av ägarlägenheter. Denna interpellation är föranledd av att justitieministern är citerad i en artikel i Dagens Juridik den 25 januari 2008. Artikeln bygger på en intervju med ministern på ett byggseminarium. Det är här som justitieministern har uttalat att uthyrning av så kallade ägarlägenheter ska få ske utan inskränkningar, enligt ett kommande förslag från regeringen. Det är formuleringen att ägarlägenheter ska få hyras ut utan inskränkningar som är intressant att diskutera med justitieministern. Uttalandet har väckt oro hos hyresgästrepresentanter för vad detta kommer att leda till. Det ska bli intressant att höra ministern utveckla detta i dag och kanske förklara och tydliggöra vad ministern menar med detta. Enligt ministern förväntas förslaget om ägarlägenheter leda till att kapital lockas till bostadssektorn, vilket leder till att nyproduktionen kan öka. Det är positivt att det byggs fler lägenheter. Mitt syfte i dag är inte att debattera ägarlägenheter som fenomen, utan här handlar det om att diskutera upplåtelseformen och också tryggheten för hyresgäster i en ny upplåtelseform och för hyresgäster på hyresmarknaden över huvud taget. Vi vet att den snarare behöver stärkas sett utifrån till exempel andrahandshyresmarknaden. Det är viktigt att vi inte får en ny lagstiftning med en annan form av upplåtelserätt än dagens besittningsrätt som enligt jordabalkens regler gäller för uthyrning av hyresrätter i övrigt. Det är en fråga om trygghet som är viktig att man redan i nuläget klargör utifrån ministerns uttalande och dessutom får ministerns ståndpunkt i. Jag anser att ett förslag om borttaget hyrestak och borttagna besittningsskydd i en ny upplåtelseform bara kan leda till en sak, nämligen att dessa hyresgäster blir mer eller mindre livegna. Frågan är om det verkligen är en sådan utveckling på bostadsmarknaden som regeringen vill se. Det framstår i alla fall tydligt att regeringens intention med förslaget om så kallade ägarlägenheter är att gynna en redan kapitalstark grupp på hyresgästernas bekostnad. Att påstå att detta förslag kommer att leda till att nyproduktionen av bostäder kan öka är en sak för sig, men man missar då flera andra viktiga frågor att beakta, bland annat hyresgästernas trygghet. Man kan fråga sig om produktionen av ägarlägenheter leder till att det byggs fler hyresrätter, vilket är en viktig fråga i sig. Med hänvisning till justitieministerns uttalande vill jag för tydlighetens skulle ändå fråga en gång till om ministern avser att medverka till ett förslag där hyrestaket liksom besittningsskyddet för hyresgäster avskaffas.

Anf. 78 Anti Avsan (M)
Fru talman! Egon Frid säger att han inte vill debattera ägarlägenheter. Ändå kan man säga att han blandar och ger; han debatterar egentligen allting. Jag ska trots detta försöka hålla mig till Egon Frids interpellation. Jag noterar att den innehåller uppgifter som antyder att han inte har helt klart för sig hur regelverket i hyreslagen ser ut i dag. Att det inte handlar om uthyrning i andra hand har justitieministern redan påpekat. Det handlar i ägarlägenhetsfallet om en ägare som upplåter en bostadslägenhet på samma sätt som en annan hyresvärd upplåter en hyreslägenhet i en traditionell hyresfastighet som ägs av hyresvärden. Hur ser då besittningsskyddsreglerna i hyreslagen ut i dag? Eftersom Egon Frid i sin interpellation utgick från en andrahandshyresgäst finns det skäl att se närmare på vad som gäller i en sådan situation. En andrahandshyresgäst har inte något besittningsskydd så länge andrahandshyresförhållandet inte har varat längre tid än två år i följd. Detta innebär att man kan säga att en andrahandshyresgäst har ett svagt besittningsskydd. Innan andrahandsuthyrningen har pågått två år kan första- och andrahandshyresgästen upprätta ett särskilt avtal om att något besittningsskydd inte ska gälla även efter det att två år har gått. Huvudregeln är dock att ett sådant särskilt avtal om avstående av besittningsskyddet ska godkännas av hyresnämnden. Här finns det skäl att påpeka att den som hyr ut i det exempel som jag nyss har redogjort för, förstahandshyresgästen, har en nyttjanderätt, vilket är en betydligt svagare rättighet än äganderätt. Vad skulle då kunna gälla för ägarlägenheter? Vi kan se till 2000 års ägarlägenhetsutredning som föreslog att ägarlägenheter skulle jämställas med en- och tvåfamiljshus. Det i sin tur innebär att en förstahandshyresgäst i en sådan lägenhet inte ska ha något besittningsskydd under förutsättning att upplåtelsen inte ingår i affärsmässigt bedriven uthyrningsverksamhet samt att den som hyr ut har ett sådant intresse att förfoga över lägenheten att hyresgästen skäligen bör flytta. Vad det handlar om är alltså inte något avskaffande av besittningsskyddet i någon mening, utan frågan gäller hur ägarlägenheter ska passas in i det system vi har i dag. När det gäller frågan om det ska finnas några inskränkningar i rätten att hyra ut finns den passusen i Ägarlägenhetsutredningen. Vad den tar syfte på är just att man ska jämställa ägarlägenheter med en- och tvåfamiljshus och inte med hyreslägenheter och bostadsrättslägenheter som hyrs ut. För en bostadsrättslägenhet till exempel fordras många gånger godkännande av föreningen för att man ska kunna hyra ut. Här är det någon som äger sin bostad, och då ska det inte finnas några sådana inskränkningar enligt utredningen. Nej, fru talman, jag kan inte frigöra mig från intrycket att Egon Frid och Vänsterpartiet försöker peka på alla tänkbara problem därför att man möjligen, i likhet med Socialdemokraterna, anser att ägarlägenheter inte är en önskvärd boendeform.

Anf. 79 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Egon Frid säger att hans interpellation bygger på uppgifter ur en artikel. Det är väl en artikel med anledning av ett anförande om ägarlägenheter som jag höll för några veckor sedan. Jag har inte läst artikeln, så jag vet inte riktigt vad det stod. Däremot har jag läst mitt anförande, för det är ju lite intressant vad jag faktiskt sade. Anti Avsan var inne på det som är missuppfattningen, nämligen att jag gjorde en jämförelse mellan vad som gäller om man har en bostadsrätt och om man har en ägarlägenhet. Vill man hyra ut en bostadsrätt måste man fråga föreningen om lov. Man har en inskränkning i rätten att hyra ut lägenheten. Min mening är att det borde man inte ha med ägarlägenheter. Det betyder inte att man inte har regelverk för hyressättning, besittningsskydd och den typen av frågor. Det är det jag säger i interpellationssvaret. Utredningen har haft ganska bestämda uppfattningar om det. Vi tittar nu på de synpunkter som har funnits för att se hur det ska se ut. Artikeln har nog hänvisat till att vi tycker att om man har en ägarlägenhet borde man inte behöva fråga någon om lov att hyra ut den. Det betyder inte att man får göra det precis hur som helst, för det finns regler på denna marknad som är viktiga. Det är viktigt med besittningsskydd. Det är också viktigt att det finns regler för både hyra, skatter och allt vad det nu kan vara. Vi kommer att hantera det i laga ordning, men jag tror som sagt att interpellationen bygger på en missuppfattning. Jag kan dela uppfattningen att man kan misstänka att skälet till att Vänsterpartiet letar efter denna typ av problem i frågorna är att ni egentligen inte är intresserade av ytterligare boendeformer eftersom ni inte har den uppfattning som vi har inom alliansen, nämligen att mångfald i boendet berikar. Det är bra att människor kan välja olika boendeformer. Det som är intressant i detta sammanhang är att vi har en konstig skillnad mellan till exempel radhus, som har flera upplåtelseformer, och lägenheter, där det har blivit väldigt stelbent. Det gör marknaden sämre till sin funktion än vad den skulle kunna vara. Vi behöver öka rörligheten. Vi behöver få ett ökat utbud. Vi behöver också få mer kapital till bostadsbyggande. I någon liten utsträckning - det framhöll jag i mitt tal - tror jag att den nya upplåtelseformen kan bidra till förbättringar. Det löser inte våra bekymmer som helhet, utan vi ser det som ett komplement bland många andra. Till saken hör att vi just nu tittar på reglerna för hyresrätt och annat av det enkla skälet att hyresrätten är en väldigt viktig boendeform som tillgodoser många behov och önskemål som många har. Vi behöver den också i fortsättningen. Jag tror, som sagt, att frågan bygger på en missuppfattning av vad jag faktiskt sade. Det är lätt hänt när det kommer i andra och tredje led.

Anf. 80 Egon Frid (V)
Fru talman! I artikeln citeras ministern om att djävulen sitter i detaljerna. Det är nog sant att det är så. Därför är det viktigt att diskutera detaljerna innan de blir cementerade. Om den här interpellationsdebatten kan utmynna i att vi får klarhet i vilka inskränkningar ministern avser tycker jag att jag har uppnått en stor och viktig sak. Man kan naturligtvis inte diskutera detta utan att beröra frågan om ägarlägenheter. Jag har ingen anledning att recensera upplåtelseformen ägarlägenheter på annat sätt än bostadsrätter och egna hem som ett komplement på bostadsmarknaden som andra upplåtelseformer. Det är helt klart. Med de stora ambitioner som regeringen har för ägarlägenheterna är jag mån om att vi har ett starkt besittningsskydd för de hyresgäster som kommer att hyra dem. Det är lite märkligt att diskutera det också. Argumentet för regeringen att införa ägarlägenheter är ju att folk ska bygga sina ägarlägenheter och köpa dem för att bo där. Det är märkligt att vi behöver diskutera besittningsskydd för hyresgäster i ägarlägenheter. Ägarlägenheterna är ju till för att bo i för dem som köper dem. Det är inte jag som ska anklagas för att ha dolda avsikter. Det är i så fall regeringen som ska ifrågasättas. Vilka avsikter har regeringen egentligen med ägarlägenheterna? Är de att människor ska ha någonstans att bo eller är de att lägenheterna ska hyras ut på en hyresmarknad? Om svaret är både-och ska vi naturligtvis ha en tydlig reglerad hyreslagstiftning för upplåtelse av ägarlägenheter som är minst lika stark som besittningsskyddet och hyreslagstiftningen för hyresrätter. Det är glädjande att det har klargjorts i dag att man avser att behandla upplåtelsen som ett förstahandskontrakt. Om det blir i den omfattningen som regeringen avser ska den här upplåtelseformen med ett förstahandskontrakt på lägenhet jämställas med hyreslagstiftningen i övrigt. Då ska man ha samma lagstiftning och besittningsskydd som hyresgäst i en ägarlägenhet. Det tycker jag är viktigt att ha med i det fortsatta arbetet. Hyreslagstiftningen för andrahandshyresgäster är ju inte så bra att den inte kan göras bättre. Det är ett nederlag i sig att vi har ett så relativt svagt besittningsskydd som andrahandshyresgäster. Om man får möjlighet att hyra en ägarlägenhet som förstahandshyresgäst eller som andrahandshyresgäst kan också komma med i diskussionen. Det är naturligtvis oerhört viktigt att ministern klargör vad hon menade med uttalandet att uthyrning får ske utan inskränkningar. Om ministern inte menade att det gällde inskränkningar i form av borttaget hyrestak och borttaget besittningsskydd kan jag ju vara lugn på den punkten och diskutera de fortsatta detaljerna vidare när propositionen kommer och vi får anledning att diskutera ägarlägenheter vidare här i kammaren.

Anf. 81 Anti Avsan (M)
Fru talman! Jag vill anknyta till vad justitieministern sade om radhus. Jag tycker att man kan ta det som utgångspunkt för en jämförelse. Radhus finns med äganderätt. Det finns bostadsrättsradhus och det finns faktiskt också radhus som upplåts med hyresrätt. Hur är det då med lägenheter i flerbostadshus? Det finns lägenheter som upplåts med hyresrätt och med bostadsrätt, men det finns inte motsvarande alternativ som för radhus. Det finns inte i dag lägenheter som man kan äga med äganderätt. För att få mångfald och fler valmöjligheter på en bra bostadsmarknad är det rimligt att det finns sådana. Den utredning som ligger i botten för det som så småningom ska bli ett förslag om ägarlägenheter handlar just om de regler som gäller för en- och tvåfamiljshus som är jämförbara eftersom det är samma rättighet, nämligen äganderätt. Rättigheter är alltid en avvägning mellan olika intressen. En som äger sin bostad har naturligtvis ett större intresse än en förstahandshyresgäst. Regelverket är kanske lättare att förstå. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte en utredning som gällde frågor om upplåtelse av den egna bostaden. Syftet med den utredningen var att titta på vilka förutsättningar man skulle kunna ändra för att få ut fler tänkbara bostäder på en andrahandsmarknad. Det finns uppenbarligen ett antal sådana som människor i dag av olika skäl väljer att inte hyra ut. Den saken finns det skäl att återkomma till i särskild ordning.

Anf. 82 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Jag tror att vi har sagt det mesta som behöver sägas i den här interpellationsdebatten. Det viktiga var att reda ut frågan. Jag är glad för frågan. Det kanske är någon annan som har läst artikeln lika tokigt som Egon Frid, eller rättare sagt läst artikeln och missuppfattat vad regeringen står för. Jag tror att vi har rett ut att begreppet hyra ut utan inskränkning är vad som gäller när man är ägare av en bostadsrätt i dag. Det är ju en nyttjanderätt. Då måste man alltid fråga föreningen om lov. Självklart finns det också andra inskränkningar när det gäller boendet i en bostadsrättsförening. Ägarlägenheter skulle kunna erbjuda större frihet för en som äger en lägenhet. Då kommer den intressanta frågan som är lite misstänksam: Handlar det om att folk ska äga sin bostad eller ska man hyra ut den? Sanningen är att folk är rätt komplicerade. Över tid ändras människors levnadsvillkor. Det vet vi. Vi vill öka rörligheten. Vi vet att folk flyttar ihop men inte gör sig av med den bostad man har. Det vill man inte. Man hyr inte ut den heller. Det finns alla möjliga konstiga levnadssituationer. Jag kan tänka mig att det finns situationer där man tycker att det är rimligt att hyra ut sin lägenhet utan att fråga om lov. En sådan lägenhet bidrar till bostadsmarknaden på ett sätt som vi behöver. Vi måste självklart ha regler för detta. Det är därför vi har haft en utredning som har tittat på det. Vi har många regler på bostadsmarknaden i Sverige. I den delen tror jag inte att regeringen har några revolutionerande förändringar på gång. Vi behöver ha trygghet i boendet. Det är väldigt viktigt att man vet att man sitter någorlunda säkert och på vilka villkor man sitter i sitt boende. Vi måste se till att det fungerar. Vår avsikt är att erbjuda ytterligare en upplåtelseform. Vi ser fördelar med ägarlägenheter. De finns i många andra europeiska länder. De har lite olika regler för dem, så det är inte helt enhetligt. Vi tror att det kan bidra till att ge svensk bostadsmarknad ökad mångfald och därmed också ökad valfrihet och att det är bra för medborgarna. Vi ska ta fram de här reglerna. Jag är säker på att vi återkommer till detaljerna i kommande diskussioner.

Anf. 83 Egon Frid (V)
Fru talman! Jag tackar för diskussionen och klargöranden från ministern. Innan ministern lämnar kammaren ska jag överlämna artikeln från Dagens Juridik så att ministern får läsa vad man har skrivit om henne. Jag representerar Vänsterpartiet och väljargrupper som har intresse av att det är stor trygghet på bostadsmarknaden och att den tryggheten består, så att vi inte får en uppluckrad lagstiftning när det gäller hyrestak, hyressättningsregler, besittningsskydd och så vidare. Vi befinner oss i en tid av stor omdaning när det gäller hyresmarknaden och hyreslagstiftning också utifrån den utredning som pågår om allmännyttans villkor, hyressättningssystem, hyrestak och liknande frågor. Det är inte konstigt att människor i allmänhet och hyresgäster i synnerhet är oroliga i dag. Den oron har jag försökt förmedla i denna interpellation till ministern. Jag har bett henne att ta i beaktande att man inte ska försämra besittningsskyddet för hyresgästerna och inte medverka till särregler för ägarlägenheter som påverkar och spiller över på ett sådant sätt att vi inte får ett hyrestak och tydliga hyressättningsregler för hyresrätten när man nu ska hitta särlösningar för ägarlägenheterna. I övrigt kommer vi att få stora möjligheter att fortsätta debattera bostadspolitiken och också lagstiftningen med anknytning till detta. Jag tackar för debatten.

Anf. 84 Beatrice Ask (M)
Fru talman! Margareta Streijffert har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att alla människor ska kunna ha möjlighet att läsa på högskola samt vilka åtgärder jag tänker vidta för att studier ska kunna vara en heltidssysselsättning för studenterna. Som jag tidigare har redovisat i kammaren är det regeringens uppfattning att den högre utbildningen ska vara öppen för alla. Ingen ska uteslutas beroende på kön, etnicitet eller någon annan faktor som individen själv inte kan påverka. Det är oerhört viktigt att dessa faktorer inte utgör hinder för dem som vill studera. Jag har även tidigare lyft fram det arbete med att aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan som åligger universitet och högskolor enligt högskolelagen (1992:1434). När det gäller Margareta Streijfferts referat av studiemedlets utveckling vill jag anföra följande. Det är korrekt att det utbetalda beloppet per månad inte har höjts med många hundralappar. Samtidigt har det belopp som utbetalas för 40 veckors heltidsstudier höjts med drygt 11 000 kronor sedan 1998. Förklaringen till detta är att totalbeloppet sedan höstterminen 2001 fördelas över tio månader, medan det före detta datum fördelades över nio månader. Den tidshorisont Allians för Sverige har talat om är att under mandatperioden se över studenternas ekonomiska villkor. Regeringen har därför nyligen tillsatt en studiesocial utredning (Studiesociala kommittén U2007:13). Kommittén kommer att behandla en rad ämnen som har bäring på Magdalena Streijfferts frågor. Det handlar om att se över såväl den sociala som den ekonomiska situationen för studerande, där frågan om den studerandes möjligheter till försörjning är en viktig del. En del av kommitténs uppdrag är att överväga och föreslå hur framtida beloppsnivåer och fribelopp inom studiemedelssystemet ska se ut. Detta görs med utgångspunkten att systemet långsiktigt ska säkerställa en skälig levnadsnivå för de studerande och ge förutsättningar att bedriva effektiva studier. Kommittén ska redovisa sitt slutbetänkande senast den 31 mars 2009. Kommittén har även möjlighet att delredovisa vissa frågor dessförinnan.

Intressenter

Interpellationer

Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.