Konsekvens av miljömål för små och medelstora företag
Skriftlig fråga 2024/25:949 av Johnny Svedin (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-03-24
- Överlämnad
- 2025-03-25
- Anmäld
- 2025-03-26
- Svarsdatum
- 2025-04-02
- Besvarad
- 2025-04-02
- Sista svarsdatum
- 2025-04-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
I takt med att Sverige intensifierar sina klimatlöften står vi inför utmaningen att införa striktare miljölagar utan att underminera näringslivets tillväxt och utveckling. Särskilt i mindre och medelstora kommuner, exempelvis Kalmar, kan dessa regleringar få direkta konsekvenser för den lokala ekonomin och sysselsättningen. Att hitta en balans mellan att förstärka miljöskyddet och samtidigt säkerställa att små och medelstora företag inte bara klarar sig utan även kan växa under de nya villkoren är en komplex uppgift.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:
Har ministern några planer på att säkerställa att klimatmålen och miljöregleringarna inte bara bidrar till att skydda vår natur och främja en hållbar framtid, utan även undviker att negativt påverka näringslivets tillväxt och konkurrenskraft, särskilt i små och medelstora företag.
Svar på skriftlig fråga 2024/25:949 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svar på fråga 2024/25:949 Konsekvens av miljömål för små och medelstora företag
till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svar på fråga 2024/25:949 av Johnny Svedin (SD)
Konsekvens av miljömål för små och medelstora företag
Johnny Svedin har frågat energi- och näringsministern om hon har några planer på att säkerställa att klimatmålen och miljöregleringarna inte bara bidrar till att skydda vår natur och främja en hållbar framtid, utan även undviker att negativt påverka näringslivets tillväxt och konkurrenskraft, särskilt i små och medelstora företag.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Systemet för Sveriges nationella miljömål beslutades av riksdagen 1999 i syfte att uppnå en god och hälsosam miljö för nuvarande och kommande generationer. Miljömålen har sedan dess utvecklats och kompletterats med ytterligare mål, preciseringar och etappmål. Sveriges miljömål är främst ett ansvar för staten och statliga myndigheter.
Regeringen arbetar för att förenkla och förkorta miljötillståndsprocessen genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Effektiva tillståndsprocesser är avgörande för klimatomställningen, företagens konkurrenskraft och för att skapa förutsättningar för utveckling av innovativa idéer. Det pågående arbetet syftar till och förväntas minska regelbördan och de administrativa kostnaderna, inte minst för små och medelstora företag i Sverige.
Därutöver har regeringen inrättat ett Förenklingsråd och ett Implementeringsråd som också syftar till att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader. Regeringen har även tagit fram flera särskilda regeringsuppdrag om förenkling till ett flertal myndigheter samt gett ett 30-tal myndigheter uppdrag eller återrapporteringskrav i regleringsbreven för 2024 och 2025 om att stärka och påskynda förenklingsarbetet.
Regeringen ser vikten av att även fortsättningsvis hålla de jämställda skogspolitiska målen – produktionsmål och miljömål – lika prioriterade, vilket också understryks i de nyligen beslutade direktiven till skogsutredningen (dir. 2024:16). Denna utredning syftar bland annat till att minska regelbördan särskilt för småskaliga skogsägare och företag.
Inom livsmedelsområdet framgår av den nyligen beslutade Livsmedelsstrategin 2.0 att regeringen anser att miljöarbetet ska genomföras effektivt och där så är möjligt och lämpligt genom incitament i stället för, eller som komplement till, lagstiftning. Detta kan bidra till en ökad svensk livsmedelsproduktion i linje med målen med Livsmedelsstrategin.
Regeringen har också gett ett uppdrag till Miljömålsberedningen om att utvärdera hur de nationella etappmålen inom klimatområdet kan utformas så att de bättre överensstämmer med Sveriges åtaganden inom EU och styr effektivt mot Sveriges klimatmål, nettonollutsläpp senast år 2045. Miljömålsberedningen ska redovisa uppdraget senast 31 oktober 2025.
Stockholm den 2 april 2025
Romina Pourmokhtari
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.