Beredskap av elstolpar
Skriftlig fråga 2024/25:832 av Tobias Andersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-02-24
- Överlämnad
- 2025-02-25
- Anmäld
- 2025-02-26
- Svarsdatum
- 2025-03-05
- Besvarad
- 2025-03-05
- Sista svarsdatum
- 2025-03-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Geopolitiska förändringar har lyft frågorna om beredskapslager för olika produkter. Kraftledningsstolpar i trä är en synnerligen betydelsefull komponent för en säker elförsörjning, särskilt inom region- och lokalnät.
Trots detta finns det i dag endast två produktionsanläggningar kvar i Sverige, vilka dessutom ägs av ett och samma bolag. Eftersom mer än 100 olika stolptyper används på den svenska marknaden är lagren betydande för Sverige för att säkerställa försörjningen. Användningen av andra material än trä på nämnda spänningsnivåer är i sammanhanget marginell.
Vid stormen Gudrun levererades en halv normal årsförsäljning på 6–7 veckor för att återställa elleveranserna. Ett beredskapslager av samma omfattning har i dag ett värde av cirka 50 miljoner kronor. I dag finns det inga ekonomiska incitament för den berörda producenten att hålla ett sådant lager trots att det är en samhällskritisk fråga
Mot denna bakgrund önskar jag fråga statsrådet Carl-Oskar Bohlin följande:
Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att säkerställa ett framtida beredskapslager av elstolpar i trä?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:832 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)
Svar på fråga 2024/25:832 Beredskap av elstolpar
till Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)
Svar på fråga 2024/25:832 av Tobias Andersson (SD)
Beredskap av elstolpar
Tobias Andersson har frågat ministern för civilt försvar om han avser att vidta några åtgärder för att säkerställa ett framtida beredskapslager av elstolpar i trä.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Elsystemet måste kunna leverera el till samhället, i fredstida normalläge, i fredstida krissituationer, under höjd beredskap och ytterst i krig. Leveranssäkerhetsmålet för elsystemet som anges i den energipolitiska inriktningspropositionen (prop. 2023/24:105, bet. 2023/24:NU14, rskr. 2023/24:201) adresserar samtliga dessa krisnivåer. I den energipolitiska inriktningspropositionen anger regeringen även att Sveriges energisystem bör fortsatta att utvecklas för att kunna möta ambitionshöjningen inom totalförsvarsområdet. Exempelvis innebär det här fortsatta insatser inom bland annat reparationsberedskap, när det gäller såväl materiel som personal.
Geopolitiska förändringar såsom kriget i Ukraina har visat att det under krig är nödvändigt med beredskap och förmåga att skyndsamt reparera både militär och civil infrastruktur för att möjliggöra en efter omständigheterna nödvändig funktionalitet. Även ett framtida förändrat klimat kan innebära en ökad påfrestning på energiförsörjningen genom fler och svårare väderrelaterade störningar.
I budgeten för 2025 har riksdagen på regeringens förslag avsatt cirka 8,5 miljarder kronor under 2025 för det civila försvaret. Genom budgetpropositionen för 2025 och totalförsvarspropositionen har regeringen dessutom angett beredskapssektorn för energiförsörjning som ett särskilt prioriterat område för det civila försvaret.
Sveriges förmåga att förebygga, hantera och lära från olyckor och kriser bygger på den samlade förmågan hos alla aktörer i samhället. Ansvarsprincipen gäller, vilket innebär att den som har ett ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har motsvarande ansvar även under krissituationer. I ansvaret ingår att vidta de åtgärder som krävs för att kunna förebygga, motstå, hantera, återställa och lära från olyckor och kriser och därigenom skapa både robusthet och krishanteringsförmåga. Det mer ansträngda säkerhetspolitiska läget och erfarenheterna från coronapandemin har ökat den allmänna medvetenheten om beredskapsrelaterade frågor, inklusive sådana som gäller lagring.
Stockholm den 5 mars 2025
Ebba Busch
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.