Aktivister som blockerar vägar
Skriftlig fråga 2024/25:1353 av Erik Hellsborn (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-08-12
- Överlämnad
- 2025-08-12
- Anmäld
- 2025-08-21
- Svarsdatum
- 2025-08-26
- Besvarad
- 2025-08-26
- Sista svarsdatum
- 2025-08-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
År 2022 genomförde klimataktivister en uppmärksammad aktion på E4, där man klistrade fast sig i vägen och blockerade framfarten för trafiken, däribland en ambulans. Efter turer i både tingsrätt och hovrätt kom Högsta domstolen nyligen fram till att aktionen inte utgjorde sabotage och att aktivistister som blockerar vägar på detta sätt endast kan dömas för ohörsamhet mot ordningsmakt.
Detta kan inte anses rimligt. Det är illa nog att på detta vis sabotera livspusslet för hundratals eller till och med tusentals människor som bara vill ta sig till sitt arbete eller utföra andra ärenden. Men det är ännu allvarligare när utryckningsfordon försenas. Ambulanser riskerar att inte hinna till olyckor i tid. Brandbilar riskerar att förlora oumbärliga minuter vid brand. Polis riskerar att inte hinna stoppa dödligt våld eller fånga farliga brottslingar. Vid händelse av krig riskerar militärfordon också att fastna, med risk för rikets säkerhet som följd.
Jag vill därför fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Hur ser ministern och regeringen på sabotagelagstiftningen, och är man öppen för att uppdatera lagstiftningen så att den innefattar sådant beteende som beskrivs ovan?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1353 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2024/25:1353 Aktivister som blockerar vägar
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2024/25:1353 av Erik Hellsborn (SD)
Aktivister som blockerar vägar
Erik Hellsborn har frågat mig hur jag och regeringen ser på sabotagelagstiftningen, och om man är öppen för att uppdatera lagstiftningen så att den innefattar sådana vägblockader som beskrivs i frågan.
För en dryg vecka sedan svarade jag på en liknande fråga från Erik Hellsborns partikollega Markus Wiechel. Mycket i det svaret är relevant även för Erik Hellsborns fråga.
Rätten för var och en att uttrycka sin åsikt och rätten att demonstrera är centrala i en demokrati. Det handlar om rättigheter som skyddas i våra grundlagar och i Europakonventionen, som är svensk lag. Alla begränsningar i dessa rättigheter måste möta krav på legalitet, nödvändighet och proportionalitet.
Samtidigt är det uppenbart att vägblockader av det aktuella slaget kan få stora negativa konsekvenser. De riskerar inte bara att orsaka förseningar och frustration för allmänheten, utan kan även störa och förhindra utryckningar och brådskande transporter. Därför finns bestämmelser om polisens skyldighet att avlägsna personer som stör den allmänna ordningen och om möjligheten att upplösa en allmän sammankomst som medför allvarlig störning av trafiken.
Om brott begås är polisen skyldig att ingripa. Beroende på omständigheterna i det konkreta fallet kan olika brottsrubriceringar aktualiseras vid en vägblockad. I det rättsfall som Erik Hellsborn tar upp dömdes demonstranterna i fråga för ohörsamhet mot ordningsmakten. Däremot bedömde Högsta domstolen i det aktuella fallet att det inte fanns förutsättningar att döma demonstranterna för sabotage.
Regeringen har vidtagit flera åtgärder ägnade att stärka skyddet för dem som upprätthåller centrala funktioner för att samhället ska fungera. Den 2 juli i år stärktes exempelvis skyddet för offentliganställda mot våld, hot och trakasserier. Vi bereder för närvarande även förslagen från Straffreformutredningen, som bland annat har haft i uppdrag att göra en bred översyn av straffskalorna för att dessa på ett bättre sätt ska återspegla brottens allvar.
Som jag skrev i mitt svar till Markus Wiechel följer regeringen utvecklingen noggrant och överväger löpande behovet av att vidta ytterligare åtgärder.
Stockholm den 26 augusti 2025
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.