Biblioteksservice till Kriminalvården

Skriftlig fråga 2024/25:1178 av Ewa Pihl Krabbe (S)

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.

I Kristianstad har folkbiblioteken en mångårig samverkan med häkte och anstalt, med Kriminalvården som avtalspartner. Genom biblioteksservice på häkte och anstalt bidrar biblioteken till social hållbarhet och långsiktigt till en ökad förmåga för målgrupperna att kunna leva och verka i samhället. År 2024 invigdes nya Rättscentrum med 100 häktesplatser, och för Väanstalten finns planer för utökning av anstaltens kapacitet.

I Kriminalvårdens författningssamling 2011:2 7 § står det: ”Den förströelse som intagna ska ges möjlighet att ägna sig åt ska vara av varierat slag.” I 10 § står det: ”En intagen ska ges möjlighet att ta del av ett varierat utbud av litteratur och samhällsinformation, om inte restriktioner hindrar det.”

Det finns många anledningar till att biblioteksverksamhet behövs inom kriminalvården: hälsoaspekter, förkovring och utbildning, att bryta isolering samt möjlighet att förbereda sig på livet efter frisläppande eller straff. Allt fler unga är också intagna, och där bör barnkonventionen vara vägledande.

I exemplet Kristianstad har folkbiblioteket efter dialog med häkteschefen på Rättscentrum Kristianstad fått beskedet att man nu tackar nej till erbjudandet om biblioteksservice på det nya häktet. Uppenbarligen prioriteras inte biblioteksservice i den nya häktesverksamheten.

Jag vill därför fråga justitieminister Gunnar Strömmer:

Anser ministern att det är förenligt med Kriminalvårdens intentioner att häktade och intagna inte får tillgång till den service som folkbiblioteken enligt lag ska erbjuda alla, oavsett vilken situation de befinner sig i, och avser ministern att ta några initiativ utifrån sin syn på frågan?