Rättsväsendets hantering av antisemitiska hatbrott
Skriftlig fråga 2024/25:1095 av Teresa Carvalho (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-04-24
- Överlämnad
- 2025-04-24
- Anmäld
- 2025-04-25
- Svarsdatum
- 2025-04-30
- Besvarad
- 2025-04-30
- Sista svarsdatum
- 2025-04-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
I en artikel publicerad i Dagens Nyheter den 23 april 2025 framkommer det att den judiska församlingen i Norrköping har gjort ett tjugotal polisanmälningar om hatbrott med antisemitiskt motiv under de senaste åren. Trots detta har ingen av dessa anmälningar lett till åtal. Detta väcker oro över rättsväsendets förmåga att effektivt hantera och beivra antisemitiska hatbrott.
Antisemitism är ett allvarligt hot mot våra demokratiska värderingar, och det är viktigt att rättsväsendet kan agera kraftfullt för att skydda utsatta grupper och säkerställa att hatbrott inte förblir ostraffade.
Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till justitieminister Gunnar Strömmer:
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att säkerställa att antisemitiska hatbrott utreds effektivt och leder till åtal där det är motiverat?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1095 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2024/25:1095 Rättsväsendets hantering av antisemitiska hatbrott
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2024/25:1095 av Teresa Carvalho (S)
Rättsväsendets hantering av antisemitiska hatbrott
Teresa Carvalho har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser vidta för att säkerställa att antisemitiska hatbrott utreds effektivt och leder till åtal där det är motiverat.
I år firar vi 250 år av etablerat judiskt liv i Sverige. Samtidigt vittnar många svenska judar om att det under lång tid har blivit allt svårare och farligare att leva som jude i Sverige, och att läget har försämrats ytterligare efter Hamas terrorattack den 7 oktober 2023. Bilden bekräftas av siffror från Brottsförebyggande rådet (Brå) som visar att betydligt fler antisemitiska hatbrott anmäldes mellan 7 oktober och 31 december 2023 jämfört med motsvarande period 2022.
Det här är en utveckling som jag och regeringen aldrig kommer att acceptera. Redan i regeringsförklaringen 2022 betonades att arbetet mot antisemitism ska prioriteras. Att motverka antisemitism och förbättra förutsättningarna för judiskt liv i Sverige är mycket viktiga frågor för regeringen.
I december 2024 beslutade regeringen om en handlingsplan mot rasism och hatbrott. Handlingsplanen syftar till att förebygga och motverka all rasism i samhället, men också till att synliggöra och med olika åtgärder motverka specifika former av rasism, däribland antisemitism. Regeringen har också avsatt fem miljoner kronor för 2025 och tio miljoner kronor årligen från och med nästa år för förstärkt arbete mot antisemitism. Av handlingsplanen framgår att den kommande strategin för att stärka judiskt liv som regeringen avser presentera kommer att kopplas samman med denna förstärkta satsning mot antisemitism.
Brå har fått i uppdrag av regeringen att ta fram kunskap om den judiska minoritetens utsatthet för antisemitism i Sverige. Den första delen av uppdraget redovisades 2024. Som tidigare nämnts visar den att de polisanmälda antisemitiska hatbrotten ökade kraftigt under hösten 2023. Den andra delen av uppdraget slutredovisas i juni 2025. Där ingår att undersöka samtida erfarenheter av antisemitiska hatbrott bland representanter för judiska församlingar och organisationer, samt om och i förekommande fall hur de upplever att utsattheten och otryggheten har förändrats efter den 7 oktober 2023. I december 2025 kommer Brå även att redovisa statistik avseende anmälda hatbrott under 2024.
I januari i år genomförde regeringen samråd med det civila samhället med fokus på antisemitism och fick värdefulla inspel som nu bereds vidare. Jag har även lyft frågan om hur antisemitism och hatbrott mot judar kan förebyggas och bekämpas inom ramen för Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet under 2024.
Polismyndigheten beskriver dialogen med det judiska civilsamhällets organisationer som nära och god. Myndigheten samarbetar även med Säkerhetspolisen i arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism, samt med Åklagarmyndighetens hatbrottsåklagare.
I Sverige ska alla judar kunna uttrycka sin tro och sin judiska identitet utan känna oro. Regeringen följer utvecklingen noggrant i nära dialog med ansvariga myndigheter. Nya åtgärder och insatser övervägs löpande.
Stockholm den 30 april 2025
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.