Brist på lammkött
Skriftlig fråga 2024/25:1077 av Malin Larsson (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-04-20
- Överlämnad
- 2025-04-22
- Anmäld
- 2025-04-23
- Svarsdatum
- 2025-04-30
- Besvarad
- 2025-04-30
- Sista svarsdatum
- 2025-04-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
I år var det extra svårt att få tag på lammkött till våra svenska påskbord. Framför allt svenskt lammkött, då runt 75 procent av allt lammkött som säljs i svenska butiker är importerat. Det produceras få lamm i Sverige i förhållande till vad vi äter.
Orsakerna som lyfts är flera. Den extrema torkan 2018 och andra närliggande år med svåra växtodlingsår lyfts som en orsak. Detta ledde till foderbrist som tvingade många att skicka fler djur än planerat till slakt och därmed minska sin produktion. Att föda upp djur tar tid, och när man tvingas slakta moderdjur tar det tid att bygga upp produktionen på nytt.
Andra orsaker som lyfts är brist på slaktare och att det svårt för bönder att få ekonomin att gå runt. Även rovdjur i närheten av ens gård kan vara en anledning till att lammproducenterna inte utvecklar sin verksamhet eller att de till och med lägger ned den.
Det föds helt enkelt upp för få lamm i Sverige nu, och trenden pekar åt fel håll. Det finns en stor potential att öka lammproduktionen i Sverige, och vi behöver få fler lantbrukare att vilja satsa på får- och lammuppfödning. Det pågår en del positiva projekt och initiativ inom näringen för att vända denna trend och stärka den svenska lammproduktionen.
Med anledning av det vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren:
Tänker ministern ta några ytterligare initiativ för att stärka svensk lammproduktion och för att dess lönsamhet ska öka?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:1077 besvarad av Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på fråga 2024/25:1077 Brist på lammkött
till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)
Svar på fråga 2024/25:1077 av Malin Larsson (S)
Brist på lammkött
Malin Larsson har frågat mig om jag tänker ta några ytterligare initiativ för att stärka svensk lammproduktion och för att dess lönsamhet ska öka.
Jag instämmer med Malin Larsson om att det finns en stor potential att öka lammproduktionen i Sverige och att det behövs fler lantbrukare som vill satsa på får- och lammuppfödning.
Livsmedelsstrategin 2.0 innebär att arbetet växlas upp med den tydliga ambitionen att produktionen av svensk mat ska öka. Den vidareutvecklade strategin är ett startskott för ett mer fokuserat och ambitiöst arbete med att stärka konkurrenskraften och förbättra lönsamheten i livsmedelskedjan.
En fråga av stor betydelse för får-och lammproducenter är konflikter som uppstår då varg befinner sig i området. Varg kan orsaka oro och påverka viljan hos lantbrukare att satsa på och utveckla lammproduktionen. Därför har regeringen som mål att minska vargstammen och verka för en mer flexibel och effektiv förvaltning. Regeringen har tidigare gett Naturvårdsverket i uppdrag att justera riktlinjerna för beslut om skyddsjakt för att underlätta och effektivisera den skadeförebyggande åtgärden. Vi har även gett myndigheten flera uppdrag som ska leda till att vi kan uppnå riksdagens och regeringens mål om en minskad vargstam.
Regeringen har även drivit på en ändring av vargens skyddsstatus inom EU för att vi ska kunna anpassa förvaltningen mer målinriktat. Bernkonventionens ständiga kommitté har redan röstat för en sänkning av vargens skyddsstatus, och som ett resultat av detta har EU-kommissionen föreslagit en ändring av art- och habitatdirektivet som innebär att skyddsstatusen för varg ändras från strikt skyddad till skyddad. Nu inväntar vi att Europaparlamentet ska ta ställning i maj, innan ändringen kan antas slutligt av ministerrådet.
Efter regeringens förslag har dessutom viltskadeanslaget förstärkts med 15 miljoner kronor årligen från och med 2023 för att ge lantbrukarna extra stöd för att vidta skadeförebyggande åtgärder såsom upprättande av rovdjursavvisande stängsel (RAS). Det finns möjlighet att ansöka om bidrag för stängsling hos respektive länsstyrelse.
Den gemensamma jordbrukspolitiken är likaså ett viktigt verktyg för att stärka utvecklingen i olika sektorer, däribland lammproduktionen. Inom den gemensamma jordbrukspolitiken finns det möjligheter att ansöka om bland annat betesstöd, investeringsstöd samt djurvälfärdsersättning för får och rådgivning.
Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att stärka konkurrenskraften, bland annat genom sänkt dieselskatt för jord-, skogs- och vattenbruk, införandet av fasta slakteriavgifter samt inrättandet av kunskapsnavet för animalieproduktion vid RISE Research Institutes of Sweden AB år 2023. Inom ramen för kunskapsnavet finns en särskild temagrupp för lammnäringen. Syftet med navet är att utveckla och sprida relevant kunskap för att stärka animalieproducenternas konkurrenskraft.
Med Livsmedelsstrategin 2.0 vill regeringen förbättra lönsamheten i sektorn och se till att produktionen av svensk mat ökar. Det finns goda förutsättningar för en ökad lammproduktion i Sverige.
Stockholm den 30 april 2025
Peter Kullgren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.