Åtgärder för att stävja brottslighet mot företag

Skriftlig fråga 2024/25:1027 av Angelica Lundberg (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2025-04-09
Överlämnad
2025-04-10
Anmäld
2025-04-11
Svarsdatum
2025-04-16
Besvarad
2025-04-16
Sista svarsdatum
2025-04-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Brottslighet påverkar alla delar av samhället. Enligt en ny rapport framtagen av Småföretagarnas Riksförbund kostar den direkta brottsligheten näringslivet 118 miljarder kronor årligen. Utöver det tillkommer kostnader för en informell kriminell sektor, det vill säga ligor som driver företag med svart arbetskraft, som ofta kombineras med beskyddarverksamhet och utpressning. Hur stor den kostnaden är finns det inga siffror på, men det är tydligt att båda dessa typer av brottslighet kraftigt påverkar svenska företag och i förlängningen hela samhället.

Sverigedemokraterna och regeringen har vidtagit flera åtgärder för att komma till rätta med organiserad brottslighet och brott mot företag, såsom utökade möjligheter till kameraövervakning, uppdrag till Ekobrottsmyndigheten om att bekämpa ekonomisk brottslighet samt förbättrat informationsutbyte mellan myndigheter, för att nämna några. Det är också sedan den 1 juli 2023 lagstadgat att kommunerna ska arbeta förebyggande. Trots detta upplever många företagare att de inte inkluderas i det förebyggande arbetet. Här behöver regeringen följa upp för att säkerställa att kommunerna vet vad de ska göra, att de gör rätt saker och att det har effekt.

Nya arbetstillfällen skapas främst av nya företag, men incitamenten för att starta företag minskar kraftigt när andra i branschen är utsatta för brottslighet på veckobasis. Ofta handlar det om så kallade småbrott. Företagare rapporterar om att polisen inte ens hinner komma ut när de anmäler sitt fjärde inbrott på kort tid, och många företag, och i vissa fall även kommuner, struntar i att anmäla brott då det kan öka risken för att bli utsatt igen snarare än förbättra chanserna att få bukt med problemet. Det tar kraft och energi när utsikterna för att få någon lagförd är små. Att företag upplever att de inte blir lyssnade på när de utsätts för brott eller att de kanske till och med helt avstår från att polisanmäla är oroande. I exempelvis New York arbetar polisen framgångsrikt med nolltolerans, som innebär att de ingriper mot små brott för att förhindra att större sker. Så gott som alla gängkriminella har en gång börjat med mindre brottslighet, och det är viktigt att tidigt förhindra att snattande ungdomar gör kriminell karriär som i värsta fall leder till organiserad brottslighet. 

Till dess att polisen själva har byggt upp de resurser som krävs för att bättre kunna lagföra även småbrotten kan det finnas anledning att se över möjligheten för samverkan med kommuner eller att civilanställda kan bistå polisen med insamling av uppgifter efter exempelvis inbrott, för att åtminstone i ett första läge möta och se brottsoffren.

Jag vill därför fråga justitieminister Gunnar Strömmer:

 

Vilka åtgärder, utöver de redan vidtagna, kommer ministern att initiera för att stoppa brottsligheten mot företagare?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:1027 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Svar på fråga 2024/25:1027 Åtgärder för att stävja brottslighet mot företag

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Svar på fråga 2024/25:1027 av Angelica Lundberg (SD)
Åtgärder för att stävja brottslighet mot företag

Angelica Lundberg har frågat mig vilka åtgärder, utöver de redan vidtagna, jag kommer att initiera för att stoppa brottsligheten mot företagare.

Konkurrenskraftiga svenska företag är avgörande för Sveriges ekonomi och vår gemensamma välfärd. De bidrar till innovation, skapar arbetstillfällen och är en förutsättning för vårt välstånd. Regeringen ser därför mycket allvarligt på brottslighet som drabbar företag och bedriver ett brett arbete på flera områden för att motverka detta. Som exempel kan nämnas det uppdrag som har getts till Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket om att inrätta och delta i ett finansiellt underrättelsecentrum för att utveckla samverkan mellan myndigheter och näringslivet kring bl.a. bedrägerier och penningtvätt.

Regeringen presenterade nyligen en ny nationell strategi för cybersäkerhet, med tillhörande handlingsplan, som bl.a. innehåller mål och medel för ett utvecklat stöd för små och medelstora företags cybersäker­hetsarbete. Därutöver trädde i januari i år en rad nya åtgärder i kraft med anledning av regeringens proposition Bolag och brott, och som bl.a. innebär att företagskapning kriminaliseras.

Samtidigt behöver ett aktivt arbete bedrivas mot de mängdbrott som återkommande drabbar företag i lokalsamhället. En central del i detta arbete är en lokalt närvarande polis och ett nära samarbete mellan polis, kommun och näringsliv. En ökad lokal polisnärvaro är en mycket prioriterad fråga för regeringen och Polismyndigheten har tillförts omfattande tillskott för den fortsatta polistillväxten. Regeringen arbetar målmedvetet och systematiskt för att polistätheten i Sverige ska motsvara genomsnittet i EU och har gett rikspolischefen ett tydligt förändringsuppdrag att säkerställa en lokalt synlig och trygghetsskapande polis. Regeringen har också nyligen lämnat en proposition till riksdagen med förslag om ett nytt brott som kriminaliserar utförsel av stöldgods och avser även att se över frågan om ett starkare tillträdesförbud till bl.a. butiker.

Som Angelica Lundberg skriver har alla kommuner sedan juli 2023 ett lagstadgat brottsförebyggande ansvar. Det lägger grunden för ett systematiskt brottsförebyggande arbete i hela landet och skapar förutsättningar för en lokal samverkan med exempelvis polis och näringsliv. För att ytterligare flytta fram positionerna och få en ännu effektivare samverkan med näringslivet har regeringen nyligen beslutat om ett uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla samverkan med näringslivet i det lokala brottsförebyggande arbetet. Uppdraget ska redovisas senast den 2 mars 2026 och omfattar bl.a. att öka kommunernas kunskap om näringslivets roll i det brottsförebyggande arbetet och hur näringslivet kan bidra i detta arbete.

Detta är exempel på arbete som syftar till att motverka att företag utsätts för brott och som bidrar till ökad trygghet och konkurrens på lika villkor för svenska företag. Regeringen kommer fortsatt att följa denna fråga noga.

Stockholm den 16 april 2025

 

 

 

Gunnar Strömmer

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.