Reglerna om fyllnadsval i kommunallagen

Skriftlig fråga 2024/25:1012 av Samuel Gonzalez Westling (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2025-04-08
Överlämnad
2025-04-08
Anmäld
2025-04-09
Svarsdatum
2025-04-16
Besvarad
2025-04-16
Sista svarsdatum
2025-04-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Erik Slottner (KD)

 

Huvudregeln i kommunallagen (2017:725), förkortad KL, är att val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar sker proportionellt (5 kap. 58 § 1 KL). Förutsättningar för detta regleras i lagen (2022:629) om proportionella val i kommuner och regioner. Enligt 3 § får val av ersättare och suppleanter vara proportionellt endast om valet av ledamöter varit proportionellt.

Enligt 6 kap. 20 § KL ska fyllnadsval hållas om en ledamot avgår under mandattiden. Om ledamoten har utsetts vid ett proportionellt val ska fullmäktige, så långt som det är möjligt, säkerställa att representationen i nämnden inte förändras.

Ett exempel i närtid visar att dagens regler om fyllnadsval dessvärre kan missbrukas av majoriteten i kommunfullmäktige. Konsekvensen kan bli att ett litet parti som tillhör minoriteten mister sin plats och att platsen i stället går till ett oppositionsparti.

Problemet var tänkt att åtgärdas genom regeringens utredning SOU 2021:16 och därpå följande proposition 2021/22:125. Genom antagandet av proposition 2021/22:125 infördes nu gällande regler om fyllnadsval som syftar till att representationen i en nämnd, så långt det är möjligt, inte ska förändras om en ledamot som valts proportionellt avgår under mandattiden. Ändringarna innebär att en avgående ledamot i en nämnd som valts proportionellt ska kunna ersättas genom fyllnadsval.

Till grund för utredningen i denna del låg ett tillkännagivande som hanterats i konstitutionsutskottet. KU anförde att i de fall som val av ledamöter och ersättare i kommunala nämnder och utskott utses med proportionellt valsätt kan effekten av att en ledamot avgår från uppdraget under mandatperioden bli att den ersättare som utses tillhör ett annat parti än det parti som den avgående ledamoten tillhör. I många fall kan det senare partiet därmed dessutom bli helt utan representation i nämnden eller utskottet. Utskottet ansåg att frågan om att införa en ordning som innebär att en ersättare i en kommunal styrelse, nämnd eller utskott ska tillhöra samma parti som den avgående ledamoten borde utredas av regeringen (bet. 2016/17:KU30 s. 29). 

SKR hade även i en framställning till regeringen framfört att bestämmelserna i lagen om proportionellt valsätt borde förtydligas och kompletteras så att lagstiftningen svarar mot dagens förutsättningar och behov.

Trots att det i dag är möjligt att begära val enligt lagen om proportionellt valsätt vid fyllnadsval kvarstår alltså de problem som ovanstående lagändringar var tänkta att lösa.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Erik Slottner:

 

Anser statsrådet att reglerna om fyllnadsval i kommunallagen bör ses över i syfte att ett litet parti inte ska mista sin plats, och avser statsrådet i så fall att ta initiativ till en översyn?

Svar på skriftlig fråga 2024/25:1012 besvarad av Statsrådet Erik Slottner (KD)

Svar på fråga 2024/25:1012 Reglerna om fyllnadsval i kommunallagen

till Statsrådet Erik Slottner (KD)

 

Svar på fråga 2024/25:1012 av Samuel Gonzalez Westling (V)
Reglerna om fyllnadsval i kommunallagen

Samuel Gonzalez Westling har frågat mig om jag anser att reglerna om fyllnadsval i kommunallagen bör ses över i syfte att ett litet parti inte ska mista sin plats, och om jag i så fall avser att ta initiativ till en översyn.

Fullmäktige väljer enligt 5 kap. 1 § 4 p. kommunallagen (2017:725) ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar. Av 5 kap. 58 § framgår att sådana val ska vara proportionella under de förutsättningar som anges i lagen (2022:629) om proportionella val i kommuner och regioner. Enligt 2 § i den senare lagen kan en minoritet i fullmäktige begära att ett val ska vara proportionellt. Av 3 § följer att val av ersättare och suppleanter får vara proportionellt endast om valet av ledamöter varit proportionellt. I 6 kap. 20 § kommunallagen regleras fyllnadsval till nämnder. Fyllnadsval ska hållas om en ledamot avgår under mandattiden. Om den avgående ledamoten utsetts vid ett proportionellt val ska fullmäktige så långt som det är möjligt säkerställa att representationen i nämnden inte förändras. Fyllnadsvalen kan överklagas genom laglighetsprövning och minoriteter i fullmäktige har därmed möjlighet att få frågan om hur fullmäktige hanterat fyllnadsvalet rättsligt prövat.

Sammantaget innebär regleringen att en minoritet ges goda möjligheter att representeras i kommuners och regioners nämnder och beredningar. En större översyn av regleringen av val i kommuner och regioner gjordes nyligen och tillämpades för första gången efter valet 2022. Syftet med reformen var bl.a. åstadkomma ett ändamålsenligt och lättillämpat regelverk. Att det finns ett stabilt och välfungerande regelverk för val av förtroendevalda i kommuner och regioner är givetvis av största vikt för den kommunala demokratins funktionssätt. Det kan inte uteslutas att det kan finnas anledning att se över regelverket i framtiden men med tanke på att de nya reglerna inte ens har tillämpats under en hel mandatperiod anser jag att det inte finns tillräckligt starka skäl att ta initiativ till en översyn i dagsläget.

Stockholm den 16 april 2025

 

 

 

Erik Slottner

 

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.