Estland

Skriftlig fråga 2021/22:1492 av Lars Beckman (M)

till Utrikesminister Ann Linde (S)

Utrikesförvaltning har som en av sina uppgifter att sprida kunskap och information om svenska kultur i utlandet. Detta har utlandsmyndigheterna gjort med stor framgång under flera decennier. En av dessa kulturyttringar är den svenska musiken och då inte minst den svenska vis- och sångskatten med anor från Bellman, Taube, Topelius och Runeberg, som alla skrivit sina verk på svenska språket. En annan uppgift borde vara att främja den svenska minoritetskulturen i Finland och Estland. Båda länderna har en svensk minoritetsbefolkning, och svenska språket har en erkänd officiell ställning som nationalspråk i Finland och som ett erkänt minoritetsspråk i Estland. På förekommen anledning undrar jag nu om utrikesförvaltningen har ändrat sin hållning rörande den förenande svenska sång- och vistraditionen som förenar de tre brödraländerna Sverige, Finland och Estland?

Representanter för den svenska minoriteten i Estland har tagit fram en sång- och visbok med över 600 svenska verk, vilket är ett viktigt instrument för att sprida vår svenska kultur. Här kan ambassaden i Estland spela en viktig roll för att hjälpa till att sprida kunskap om vårt svenska musikunder och vår svenska vis- och sångskatt. Att värna svensk kultur, språk och musik borde verkligen ligga UD och utlandsmyndigheterna varmt om hjärtat.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

Hur verkar ministern för att svenska myndigheter och svenska ambassaden i Estland ska kunna bidra till att sprida kunskap om vår svenska vis- och sångskatt och vårt svenska musikunder i samarbete med de aktörer som verkar inom området?