Till innehåll på sidan

Fredsbevarande insatser i konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien

Skriftlig fråga 2020/21:324 av Björn Söder (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-02
Överlämnad
2020-11-02
Anmäld
2020-11-03
Svarsdatum
2020-11-11
Sista svarsdatum
2020-11-11
Besvarad
2020-11-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Den 27 september gick azerbajdzjanska styrkor till våldsamt angrepp mot Armenien och Republiken Artsach (Nagorno-Karabach). Sedan dess har tusentals dött i striderna, och diktaturen Azerbajdzjan, påhejade och uppbackade av despoten Erdoğans Turkiet, har brutit tre överenskommelser om humanitärt eldupphör.

Om inget görs av världssamfundet finns det stor risk att man slutför det man påbörjade 1915 genom folkmordet på armenier. Erdoğan har tydligt deklarerat att han vill återupprätta vad hans förfäder påbörjade, och Alijev tar varje chans att försöka ta armeniska områden.

Trots det som nu pågår står omvärlden förhållandevis tyst och ser på. Av rädsla för att inte förstöra sina diplomatiska förbindelser inför ordförandeskapet i OSSE är Sveriges regerings respons till och fördömanden av aggressionerna fullständigt obefintliga.

I ett svar på en tidigare fråga från undertecknad (2020/21:164) svarar utrikesministern följande: ”Regeringen följer noggrant och med oro den allvarliga upptrappning i konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan om Nagorno-Karabach som skett sedan sommaren, och ytterligare intensifierats de senaste veckorna. Det finns olika versioner om hur striderna påbörjats och båda parterna lägger skulden på varandra.”

Det är i dag klarlagt hur striderna påbörjats. Vidare står det klart att Azerbajdzjan begått åtskilliga krigsbrott genom utomrättsliga avrättningar av tillfångatagna armeniska soldater och beskjutningar av civila mål, till exempel sjukhus. Civila har dött i anfallen.

Sverige kan inte längre förhålla sig neutralt till vad som sker. Sveriges regering har tidigare svikit armenierna genom att inte erkänna folkmordet 1915, vilket riksdagen beslutat om. Svik inte igen. Sveriges regering brukar framhålla att Sverige är en humanitär stormakt, och nu gäller det i sådana fall att också visa det i handling.

Det går inte längre att hänvisa till att ”den svenska ståndpunkten är tydlig: omedelbart eldupphör och en återgång till förhandlingar under OSSE:s Minskgrupp”. Andra åtgärder måste vidtas.

Ett exempel är att FN skickar in fredsbevarande styrkor och kontrollerar gränsen med högteknologisk övervakningsutrustning.

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Kommer ministern att inom FN ta initiativ för att få till stånd en fredsbevarande insats i FN:s regi, och vilka övriga åtgärder kommer ministern att vidta utifrån ett svenskt perspektiv för att få ett slut på Azerbajdzjans och Turkiets aggressioner gentemot Armenien?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:324 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Svar på fråga 2020/21:324 av Björn Söder (SD) Fredsbevarande insatser i konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien och fråga 2020/21:330 av Robert Halef (KD) Nagorno-Karabach

Björn Söder har frågat mig om jag kommer att ta ett initiativ inom FN för att få till stånd en fredsbevarande insats i FN:s regi och vilka övriga åtgärder jag kommer att vidta utifrån ett svenskt perspektiv för att få ett slut på Azerbajdzjans och Turkiets aggressioner gentemot Armenien. Robert Halef har frågat mig på vilket sätt jag, via Minskgruppen och OSSE, kommer att verka för en hållbar vapenvila och självbestämmande för befolkningen i Nagorno-Karabach. Jag besvarar frågorna samlat.

Regeringen välkomnar att Armenien och Azerbajdzjan natten till den 10 november kom överens om en vapenvila. Striderna har varit intensiva och orsakat mänskligt lidande och betydande skador. Sverige fördömer attacker riktade mot civila och civil infrastruktur. Internationell humanitär rätt måste följas. Den humanitära situationen är mycket allvarlig; tiotusentals civila har tvingats fly konfliktområdet, och bostadsområden och civila inrättningar som skolor och sjukhus har förstörts. Situationen förvärras av utbredd spridning av covid-19, som myndigheterna har saknat kapacitet att omhänderta på grund av striderna. Sverige stödjer Internationella röda korskommitténs humanitära arbete i området med 20 miljoner kronor.

Vi söker nu mer information om den överenskommelse som har slutits och hur den ska genomföras. Klart är att konflikten inte är över och att många frågor återstår att lösa ut. Det är därför viktigt att OSSE och det internationella samfundet förblir engagerat för en långsiktigt hållbar förhandlingslösning. I samband med att jag vid årsskiftet tar över posten som ordförande i OSSE kommer jag att fortsätta stödja ansträngningarna för detta.

Stockholm den 11 november 2020 –

Ann Linde –

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.