Arbetet mot mobbning
Skriftlig fråga 2014/15:744 av Thomas Finnborg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-07-24
- Överlämnad
- 2015-07-24
- Besvarad
- 2015-08-07
- Sista svarsdatum
- 2015-08-07
- Svarsdatum
- 2015-08-07
- Anmäld
- 2015-08-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Fortfarande är mobbning ett utbrett problem i många av Sveriges skolor. Att bli utsatt för mobbning innebär ett fruktansvärt lidande. Konsekvenserna av mobbning är svåra och svartmålar den inre psykologin. Hos många sitter ärren efter mobbning kvar länge, ibland hela livet.
Dessutom är nätmobbning ett utbrett problem hos framförallt unga. BRIS rapporterar att två av tre barn uppger att de känt sig illa behandlade på nätet.
Trots att skolor genomför olika antimobbningsprogram fortsätter mobbningen att öka. Alla elever har rätt till en lugn skolmiljö. Det säger också skollagen.
Mobbningsproblemet hotar skolans verksamhet, såväl kunskapsöverföringen som den viktiga demokratifostran.
Med hänsyn till detta vill jag fråga statsrådet:
Vad gör statsrådet och regeringen för att förbättra arbetet mot mobbning i skolan och hatet på nätet?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:744 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
Dnr U2015/03961/S | ||
Utbildningsdepartementet |
Utbildningsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:744 av Thomas Finnborg (M) Arbetet mot mobbning
Thomas Finnborg har frågat mig om vad jag och regeringen gör för att förbättra arbetet mot mobbning i skolan och hatet på nätet.
Först vill jag säga att jag instämmer i att mobbning innebär ett fruktansvärt lidande för den som är utsatt. Alla former av mobbning och kränkande behandling, vare sig den sker i skolan eller via nätet, ska aktivt motarbetas. Alla elever ska kunna gå till skolan och känna sig trygga där.
Skollagen (2010:800) är tydlig på denna punkt. Av femte kapitlet i lagen framgår bl.a. att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Rektorn eller en lärare har också befogenheter att vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som krävs för att eleverna ska ha denna trygghet och studiero.
I många skolor gör personalen ett bra arbete mot mobbning och annan kränkande behandling. Vid Statens skolinspektions undersökning Skolenkäten 2014 framgick det att nio av tio elever i årskurs 9 kände sig trygga i sin skola.
I Statens skolverks enkätundersökning från 2012 om attityder till skolan framgår att arbetet mot mobbning och annan kränkande behandling har intensifierats över tid, särskilt i gymnasieskolan. Hälften av de tillfrågade eleverna i grundskolans årskurs 4–6 ansåg att lärare och elever oftast eller alltid hjälps åt att se till att ingen blir mobbad eller illa behandlad på den egna skolan. Vidare upplevde tre fjärdedelar av eleverna i grundskolans årskurs 7–9 och gymnasieskolan att deras skola arbetar aktivt för att motverka mobbning och annan kränkande behandling. Nästan nio av tio lärare och tre fjärdedelar av föräldrarna svarade att skolan gör mycket för att förhindra mobbning och annan kränkande behandling.
Det är glädjande att kunna konstatera att många elever känner sig trygga i sin skola och att så mycket bra arbete mot mobbning och annan kränkande behandling sker ute i skolorna. Detta räcker emellertid inte. Precis som sägs i skollagen ska alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero, och regeringen har vidtagit flera åtgärder för att nå dit.
Skolverket har fått i uppdrag att utarbeta och genomföra nationella skolutvecklingsprogram, som ska utgå från skolans värdegrund som den anges i läroplanerna. Ett av fokusområdena är därför arbetsformer och arbetssätt för att utveckla arbetet med skolans värdegrund, t.ex. avseende trygghet, studiero, arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, jämställdhet och normkritik. Ett annat fokusområde är satsningar på it som såväl pedagogiskt som administrativt verktyg, bl.a. för att stärka den digitala kompetensen i undervisningssituationen.
I samband med antagandet av den nationella strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor i uppdrag att i samråd med Skolverket genomföra insatser för att skapa en öppen och inkluderande miljö i skolan. Myndigheten har utifrån uppdraget tagit fram det normkritiska stödmaterialet Öppna skolan! – Om hbtq, normer och inkludering i årskurs 7–9 och gymnasiet. Samma myndighet har också i uppdrag att genomföra insatser för att förebygga kränkningar, trakasserier och hot som riktas mot ungdomar via internet och andra interaktiva medier.
Brottsförebyggande rådet fick 2013 i uppdrag att genomföra en kartläggning av polisanmälda hot och kränkningar av enskilda individer som sker via internet. Kartläggningen presenterades i februari 2015.
Regeringen har också bedömt också att elevhälsan i skolan behöver förstärkas för att bl.a. förebygga ungas psykiska ohälsa och beräknar för detta ändamål 200 miljoner kronor årligen från och med 2016.
Sammantaget visar detta på regeringens vilja att komma till rätta med alla former av mobbning och annan kränkande behandling i skolorna.
Stockholm den 7 augusti 2015
Gustav Fridolin
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.