Klimatanpassning
Skriftlig fråga 2013/14:749 av Jens Holm (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-08-12
- Överlämnad
- 2014-08-12
- Anmäld
- 2014-08-14
- Besvarad
- 2014-08-27
- Sista svarsdatum
- 2014-08-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljöminister Lena Ek (C)
I ljuset av den omfattande branden i Västmanland framstår det som allt viktigare att anpassa vårt samhälle till ett förändrat klimat. Behov av att klimatanpassa Sverige uppmärksammades redan 2007 i slutbetänkandet från Klimat- och sårbarhetsutredningen. Risk för fler och mer omfattande skogsbränder togs upp i både det betänkandet samt i rapporten ” Skogsbränder under ett förändrat klimat - en forskningsöversikt för ökad brandrisk i våra skogar” (2009) från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Nästan allt återstår att göra för att Sverige på allvar ska kunna anpassa samhället till ett förändrat klimat. Det handlar om att värna samhällets viktigaste funktioner som dricksvattenförsörjning och tillgång till elektricitet, hur vi planerar våra städer samt hur vi i framtiden ska producera våra livsmedel och bedriva ett hållbart skogsbruk. Ska anpassningen verkligen komma i gång behövs ökade statliga resurser och en bättre koordinering. Av det skälet anslår Vänsterpartiet mer pengar till klimatanpassning, både direkt till våra kommuner och i form av ökade anslag främst inom ramen för Myndigheten för samhällsberedskap.
Enligt rapporten Kommunernas arbete med klimatanpassning från Sveriges kommuner och landsting anser ”en stor andel” av de tillfrågade kommunerna att de har för dåligt underlag för att kunna klimatanpassa sin kommun. Ett flertal kommuner har tagit fram lokala handlingsprogram för klimatanpassning. På nationell nivå saknas dock ett handlingsprogram med nationella målsättningar för klimatanpassningen. Det finns inte heller en myndighet i Sverige med det samlade ansvaret för klimatanpassning. Det nationella kunskapscentrumet för klimatanpassning vid SMHI är ett vällovligt initiativ, men har i dag inte de resurser och kapacitet för att spela den rollen. Med anledning av vad som sagts ovan vill jag fråga miljöminister Lena Ek följande:
När kommer ministern och regeringen att ta initiativ till en myndighet med det samlade ansvaret för klimatanpassning samt anta en nationell handlingsplan för klimatanpassning?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:749 besvarad av Lena Ek (C), miljöminister
Dnr M2014/1810/Kl | ||
Miljödepartementet |
Miljöministern |
Svar på fråga 2013/14:749 av Jens Holm (V) Klimatanpassning
Jens Holm har frågat mig när jag och regeringen kommer att ta initiativ till en ny myndighet med det samlade ansvaret för klimatanpassning samt anta en nationell handlingsplan för klimatanpassning.
Klimateffekterna syns redan och att minska sårbarheten för konsekvens-erna av ett förändrat klimat blir allt viktigare. Regeringens arbete med klimatanpassning har fokus på kunskapsuppbyggnad, sektorsintegrering och lokalt och regionalt arbete. Regeringen anser att kunskap om klimat-anpassning ska vara väl spridd och att klimatanpassning ska vara en inte-grerad del i beslutsprocesser i hela samhället inklusive i myndigheters, kommuners och näringslivets verksamhet. Det kan spara stora kostna-der. Regeringen driver därför på för att anpassning och omställning till ett klimatsmart samhälle ska genomsyra alla sektorer och politikområ-den. Respektive verksamhet behöver ta ansvar för att vidta och finansiera anpassningsåtgärder inom sitt område som en integrerad del av ordinarie verksamhet.
Arbetet med anpassning till ett förändrat klimat i Sverige har utvecklats under de senaste åren i enlighet med propositionen ”En sammanhållen klimat- och energipolitik” (prop. 2008/09:162). Regeringens handlingsplan för klimatanpassning finns i ett särskilt kapitel som är dedikerat till anpassning till ett förändrat klimat och omfattar strategiska övervägan-den och åtgärder för att hantera klimatförändringarna. Bland annat har Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts roll i arbetet med fokus på kunskapshöjning och samverkan stärkts och Lantmäteriet har tagit fram en nationell höjdmodell. Statens geotekniska institut arbetar med skredriskkartering i områden som är särskilt utsatta för ras och skred. MSB stödjer andra aktörer med bl.a. förebyggande och kunskapshöjande insatser för att minska de negativa effekter som ett förändrat klimat kan ge upphov till. Risk- och sårbarhetsanalyser är en av de lag-stadgade processer i samhället som kan användas för att införliva klimat-anpassningsfrågor. Samhällets framtida sårbarhet för klimatförändringar-na kan reduceras genom insatser för att upprätthålla biologisk mångfald och ekosystemtjänster. I propositionen ”En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster” (2013/14:141) aviseras ett flertal upp-drag till bl. a. Naturvårdsverket för att stärka arbetet med ekosystem-tjänster och biologisk mångfald.
Det kommunala planeringsansvaret innebär att kommunerna beslutar hur mark och vatten inom kommunen kan användas och exploateras. Klimatanpassningsåtgärder måste därför ske i den kommunala samhällsbyggnads- och planprocessen. Länsstyrelserna har en central roll genom att bl.a. granska och pröva planer men också i att på andra sätt stödja kommunerna. Länsstyrelserna redovisade i juni 2014 ett regeringsuppdrag om att i samråd med berörda aktörer utarbeta regionala hand-lingsplaner för klimatanpassning till vägledning för det fortsatta lokala och regionala klimatanpassningsarbetet. De regionala handlingsplaner som tagits fram av länsstyrelserna i samarbete med berörda aktörer inne-bär att arbetet på lokal och regional nivå kan göras mer strukturerat och integrerat i ordinarie verksamhet och utgör en bra grund för det fortsatta arbetet. Handlingsplanerna innehåller en stor mängd åtgärder som ska genomföras på regional och lokal nivå kring bl.a. vattenfrågor, infra-struktur, areella näringar, värmeböljor och skydd av naturmiljö.
Dessutom utvecklas arbetet med EU:s strategi för klimatanpassning, där Sverige tar en aktiv del.
I propositionen ”En sammanhållen klimat- och energipolitik” (prop. 2008/09:162) aviserade regeringen att en kontrollstation ska genomföras år 2015 i syfte att analysera bl.a. kunskapsläget vad gäller klimatföränd-ringar. I december 2013 tog regeringen beslut om en sådan uppföljning genom ett uppdrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti-tut.
I samband med kontrollstation 2015 avser regeringen presentera hur klimatanpassningsarbetet långsiktigt bör utvecklas och hur finansiering av nödvändiga funktioner långsiktigt ska kunna säkras. Det fortsatta arbetet med anpassning till ett förändrat klimat kommer att utvecklas i enlighet med bl.a. EU:s strategi för klimatanpassning.
Stockholm den 27 augusti 2014
Lena Ek
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.