Avrättning i Iran
Skriftlig fråga 2013/14:579 av Amineh Kakabaveh (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Överlämnad
- 2014-04-16
- Inlämnad
- 2014-04-16
- Sista svarsdatum
- 2014-04-24
- Anmäld
- 2014-04-25
- Besvarad
- 2014-04-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Carl Bildt (M)
Den 26-åriga Reyhaneh Jabbari greps 2007 och anklagades för mord på Morteza Abdolali Sarbandi, en tidigare anställd vid den iranska underrättelsetjänsten. Under hårda påtryckningar tvingades hon erkänna att hon mördat Sarbandi. Jabbari hade inte rätt till en advokat närvarande vid tidpunkten då hon gjorde sin bekännelse. Hon uppgav att hon dödat Sarbandi i självförsvar då han försökte våldta henne.
Efter erkännandet hölls Reyhaneh Jabbari inspärrad i isoleringscell i två månader i Evinfängelset i Teheran. Under denna tid hade hon ingen tillgång till advokat. Hon bereddes inte heller möjlighet att träffa någon i sin familj.
Reyhaneh Jabbari dömdes till döden vid en brottmålsdomstol i Teheran 2009. Dödsdomen fastställdes av Högsta domstolen samma år men blev uppskjuten. Hennes familj fick i mars 2014 veta att dödsdomen nu kan verkställas när som helst. Den dömda kan inte bli föremål för benådning eller amnesti, vilket strider mot Artikel 6(4) i International Covenant on Civil and Political Rights - en konvention som Islamiska republiken Iran undertecknat.
Den brutala behandlingen av Reyhaneh Jabbari är ett uttryck för den fullständigt rättslösa ställning kvinnor har i det iranska samhället och den totala bristen på respekt för kvinnors rättigheter som råder där. När det gäller kvinnor bryr man sig inte ens om de konventioner regimen själv undertecknat. EU har antagit en osedvanligt skarp resolution om mänskliga rättigheter i Iran. Det vore på sin plats att EU-länders regeringar eller utrikesministrar uttalade sitt fördömande av kvinnors rättslösa ställning i Iran, vilket så tydligt illustreras i fallet Reyhaneh Jabbari.
Jag vill fråga utrikesminister Carl Bildt:
Avser ministern att fördöma behandlingen av fallet Jabbari som ett exempel på kvinnors rättslösa ställning i Iran?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:579 besvarad av Amineh Kakabaveh (V)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2013/14:579 av Amineh Kakabaveh (V) Avrättning i Iran
Amineh Kakabaveh har frågat mig om jag avser fördöma behandlingen av den dödsdömda Reyhaneh Jabbari som ett exempel på kvinnors rättslösa ställning i Iran.
Jag är väl förtrogen med Reyhaneh Jabbaris fall. Fallet följs även noggrant av EU. FN:s särskilde rapportör för situationen om de mänskliga rättigheterna i Iran, Ahmed Shaheed, har begärt att fallet bör omprövas eftersom han anser att Reyhaneh Jabbari aldrig fick en rättvis rättegång. Ett stort antal internationella organisationer som verkar för mänskliga rättigheter har också agerat för Reyhaneh Jabbaris sak.
Regeringen fördömer tillämpningen av dödsstraffet i alla dess former. Enligt svensk uppfattning är dödsstraffet ett omänskligt, grymt och oåterkalleligt straff som inte har någon plats i en modern rättsordning. Regeringen är även starkt kritiskt till den bristande rättssäkerheten i det iranska rättsväsendet. Godtyckliga arresteringar, omänsklig behandling av frihetsberövade och summariska rättegångar, i strid med Irans internationella åtaganden, rapporteras löpande. Kvinnor och flickor diskrimineras på flera områden både i lag och i praktiken. EU stödjer varje år den resolution i FN:s generalförsamling som belyser Irans brott mot de mänskliga rättigheterna och bland annat uppmanar Iran att upphöra med kränkningar av de mänskliga rättigheterna som särskilt omfattar kvinnor och flickor.
I det aktuella fallet har EU direkt till iranska myndigheter vädjat för att avrättningen inte ska genomföras. Min förhoppning är att dödsdomen mot Reyhaneh Jabbari inte verkställs.
Stockholm den 29 april 2014
Carl Bildt
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.