Sveriges utsläppsutrymme inom EU:s klimatmål
Skriftlig fråga 2013/14:42 av Ernkrans, Matilda (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-10-14
- Anmäld
- 2013-10-14
- Besvarad
- 2013-10-23
- Svar anmält
- 2013-10-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 oktober
Fråga
2013/14:42 Sveriges utsläppsutrymme inom EU:s klimatmål
till miljöminister Lena Ek (C)
EU satte 2009 ett klimatmål för Sverige att utsläppen av koldioxidekvivalenter ska ha minskat med 17 procent 2020 jämfört med 2005 i det så kallade insatsfördelningsbeslutet (406/2009/EG) (”effort-sharing decision”, ESD). Det handlar om den del av våra utsläpp som sker utanför EU:s utsläppshandel. Med EU-beslutet innebär också att medlemsländerna varje år 2013–2020 har en maxgräns i ton koldioxidekvivalenter enligt en färdig bestämd trappa. Sveriges utsläppsutrymme för 2013 är högst 43,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Enligt Naturvårdsverket var de svenska utsläppen utanför utsläppshandeln under 2012 drygt 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter. En rimlig bedömning är därför att vi enbart under 2013 inom ramen för ESD kommer att få ett överskott på minst 3 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Enligt EU-beslutet kan medlemsländerna sälja outnyttjat utsläppsutrymme till något annat EU-land som annars riskerar att överskrida sitt nationella utsläppstak. Men det kan också sparas för att ge utrymme för att senare kunna överskrida utsläppstaket.
Jag har följande fråga till miljöministern:
Hur vill ministern och regeringen hantera det svenska utsläppsutrymme för 2013 inom ramen för det så kallade insatsfördelningsbeslutet som Sverige inte kommer att utnyttja?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:42 besvarad av Miljöminister Lena Ek
Svar på fråga
2013/14:42 Sveriges utsläppsutrymme inom EU:s klimatmål
Miljöminister Lena Ek
Matilda Ernkrans har frågat mig om hur regeringen avser att hantera det utsläppsutrymme för 2013 som Sverige inte kommer att utnyttja inom ramen för EU:s insatsfördelningsbeslut.
Sverige har ett omfattande EU-åtagande i den
icke-handlande sektorn som innebär att svenska utsläpp ska minska med 17
procent till 2020 jämfört med 2005. Sverige har också ett nationellt klimatmål
som är mer ambitiöst och innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska med
40 % jämfört med 1990 i den icke-handlande sektorn. Vi kan också konstatera att
Sveriges utsläpp redan har minskat med 21 procent sedan 1990 och att detta är
något mycket positivt.
I de prognoser för Sveriges utsläpp som Naturvårdsverket har redovisat framgår att Sverige preliminärt beräknas uppfylla sitt EU åtagande för den icke-handlande sektorn, både för 2013 och för hela perioden fram till 2020. Det är alltså en rimlig slutsats att ett visst överskott av utsläpps-utrymme kan komma att uppstå. Men det är för tidigt att säga hur stort ett eventuellt överskott kan bli.
Det belopp som anges i frågan för Sveriges åtagande för 2013 är till exempel beräknad utifrån de nya faktorer för global uppvärmnings-potential som rekommenderats av IPCC i deras fjärde utvärderings-rapport. Dessa tillämpas för EU:s och Sveriges klimatrapportering först från och med 2013 års utsläpp och kan därför inte rakt av användas i relation till 2012 års utsläpp. Sveriges utsläppsutrymme i den icke-handlande sektorn kommer också att justeras ner till följd av handels-systemets ökade omfattning. Ett reviderat beslut från Europeiska Kommissionen förväntas därför under hösten.
Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att rapportera prelimi-när utsläppsstatistik för föregående år i april varje år. Det är först när statistik för 2013 års utsläpp har rapporterats och när Kommissionen har reviderat nivån på utsläppsutrymmet som vi har en verklig bild av hur Sverige ligger till i förhållande till vårt åtagande inom EU. Regeringen avser därför att återkomma i budgetpropositionen för 2015 med en preli-minär redovisning av hur Sverige uppfyller sitt EU-åtagande i den icke-handlande sektorn. Men oavsett detta så är det nationella etappmålet mer ambitiöst och kommer att vara styrande för regeringens agerande vad gäller utsläpp av växthusgaser i den icke-handlande sektorn.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.