Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Stridande svenskar i Syrien

Skriftlig fråga 2013/14:283 av Halef, Robert (KD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2013-12-19
Anmäld
2013-12-20
Besvarad
2014-01-02
Svar anmält
2014-01-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 december

Fråga

2013/14:283 Stridande svenskar i Syrien

av Robert Halef (KD)

till utrikesminister Carl Bildt (M)

Inbördeskriget i Syrien pågår för fullt. Över 130 000 människor har dödats hittills, och miljoner syrier har blivit internflyktingar eller är flyktingar i angränsande länder, medan andra har sökt asyl i andra delar i världen. Det humanitära behovet är stort. Enligt FN är flyktingkatastrofen bland de värsta, och man uppskattar att behovet av stöd är på över 40 miljarder kronor.

Det flödar in vapen i landet från allierade till stridande i kriget. Inte nog med att det finns tusentals stridande grupper i Syrien; dessutom har olika extremister från andra länder anslutit sig till sina gelikar och dödar människor som inte delar deras ideologiska övertygelse.

Det är väl känt att tusentals europeiska ungdomar krigar i Syrien, och från Sverige uppskattas antalet enligt Säpo till över 75 svenskar som deltar aktivt i kriget. Ett flertal har redan blivit dödade i strid, och även detta är känt av Säpo. Det är också känt att svenska medborgare har anslutit sig till extremistiska sekteristiska terrororganisationer, såsom al-Qaida och Jubhat al-Nusra.

Det måste således finnas en rekryteringsbas i Sverige som övertygar och lockar ungdomar att resa och att delta i kriget. De svenskar som återvänder utgör en stor säkerhetsrisk för vårt land när de återvänder.

• Vad gör Sverige för att aktivt få ett slut på rekryteringen och lagföra de extremister, det vill säga rekryterarna, som finns i vårt land?

• Vad avser ministern att göra för att EU och Sverige ska kunna lagföra de svenskar som begått eller begår krigsbrott i Syrien?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:283 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask

den 2 januari

Svar på fråga

2013/14:283 Stridande svenskar i Syrien

Justitieminister Beatrice Ask

Robert Halef har frågat utrikesministern vad Sverige gör för att aktivt få ett slut på rekryteringen och lagföra de extremister, dvs. rekryterarna, som finns i vårt land samt vad ministern avser att göra för att EU och Sverige ska kunna lagföra de svenskar som begått eller begår krigsbrott i Syrien. Som ansvaret är fördelat inom regeringen är det jag som ska svara på frågan.

Säkerhetspolisen har huvudansvaret för att bekämpa och förebygga terrorism och arbetar aktivt med att förebygga att personer reser från Sverige till bl.a. Syrien i syfte att delta i olagliga våldshandlingar.

Av regeringens skrivelse Ansvar och engagemang – en nationell strategi mot terrorism (skr. 2011/12:73) framgår vilka åtgärder som regeringen och ansvariga myndigheter vidtar i frågan. I regeringens handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (skr. 2011/12:44) redovisas viktiga åtgärder som syftar till att förebygga alla former av våldsbejakande extremism i ett så tidigt skede som möjligt och till att hjälpa individer att lämna våldsbejakande extremistmiljöer. I betänkandet När vi bryr oss (2013:81), som överlämnades den 16 december 2013, lämnas också förslag på hur det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism skulle kunna utvecklas. Betänkandet bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Både FN och EU har understrukit att internationellt samarbete är avgörande för att kunna bekämpa terrorism, och regeringen har sedan länge ett starkt internationellt engagemang i dessa frågor. Jag deltar aktivt i diskussionerna inom framför allt EU om hur vi gemensamt ska kunna bemöta problematiken med personer som reser till konfliktområden i syfte att delta i olagliga våldshandlingar.

I Sverige möjliggör lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet en långtgående kriminalisering av terroristbrott, som börjar redan vid planeringsstadiet. För grova brott stadgas upp till sex års fängelse.

Svensk straffrättslig lagstiftning ger också goda möjligheter att lagföra personer för bl. a. folkrättsbrott, oavsett var brottet är begånget och av vem. Den 1 juli 2010 slopades dessutom preskriptionstiden för en rad allvarliga brott, t.ex. grovt folkrättsbrott och folkmord. Folkrättsbrottet är för närvarande föremål för en reform för att ytterligare förbättra möjligheterna att utreda och lagföra personer för krigsförbrytelser.  Regeringen har nyligen till Lagrådet överlämnat ett förslag till en ny lag om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Förslaget innebär bl. a. att folkrättsbrottet förtydligas och i viss mån utvidgas, särskilt när det gäller krigsförbrytelser som begås i interna konflikter.

Jag och regeringen kommer att fortsätta att noga följa utvecklingen på området.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.