Upptag från markanvändning i det svenska klimatmålet till 2020
Skriftlig fråga 2013/14:121 av Ernkrans, Matilda (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-11-15
- Anmäld
- 2013-11-18
- Besvarad
- 2013-11-27
- Svar anmält
- 2013-11-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 november
Fråga
2013/14:121 Upptag från markanvändning i det svenska klimatmålet till 2020
av Matilda Ernkrans (S)
till miljöminister Lena Ek (C)
I riksdagens beslut om klimatmål för Sverige till 2020 (se 2008/09:MJU28) anges att "upptag och utsläpp till och från skogsbruk och annan markanvändning bör för närvarande inte inkluderas i det nationella målet för 2020".
Beslutet innebär också att målet till 2020 ska nås "genom utsläppsreduktion i Sverige och i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer som CDM".
Nu har det kommit till min kännedom att flera av de CDM som Sverige köpt och de utsläppsreduktionsenheter som dessa ger handlar just om att räkna in upptag av koldioxid via trädplantering. Jag delar regeringens uppfattning att dessa stöd är viktiga eftersom det handlar om grundläggande stöd för människors försörjning. Träd binder mark och förser människor med ved. Detta är angelägna biståndsprojekt. Men att dessutom räkna in dessa i Sveriges klimatmål är en annan sak.
Jag har följande fråga till miljöministern:
Anser ministern att CDM-projekt vars utsläppsreduktionsenheter kommer från upptag av koldioxid via trädplantering kan användas för att nå klimatmålet till 2020 utan att detta bryter mot riksdagsbeslutet eller vad regeringen meddelat i propositionen?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:121 besvarad av Miljöminister Lena Ek
den 27 november
Svar på fråga
2013/14:121 Upptag från markanvändning i det svenska klimatmålet till 2020
Miljöminister Lena Ek
Matilda Ernkrans har frågat mig om jag anser att CDM-projekt vars utsläppsreduktionsenheter kommer från upptag av koldioxid via trädplantering kan användas för att nå klimatmålet till 2020 utan att detta bryter mot vad riksdagen har beslutat och vad regeringen tidigare har meddelat i proposition 2008/09:162.
Klimatmålet till 2020 innebär att minska utsläppen med 40 % jämfört med 1990 inom de verksamheter som inte ingår i handlande sektorn. Målet ska till två tredjedelar genomföras inom Sverige och till en tredjedel genom internationella insatser. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk och annan markanvändning bör inte inkluderas för närvarande. Detta framgår i proposition 2008/09:162 som är samstämmig med riksdagens beslut i det följande betänkandet (2008/09:28MJU). I skälen till regeringens förslag framgår att regeringen i detta sammanhang avsåg upptag och utsläpp från skog och markanvändning i Sverige.
Riksdagen underströk i nämnda betänkande även vikten av att Sverige bidrar till finansiering av utsläppsminskning i utvecklingsländer och att utvecklingen av internationellt samarbete och flexibla mekanismer har en viktig roll i detta. Inom ramen för de internationella insatserna bör satsningar på projekt inom mekanismen för ren utveckling (CDM) ske, företrädesvis i Sydostasien, Latinamerika och Afrika och särskilt i minst utvecklade länder samtidigt som krav på kostnadseffektivitet ska upprätthållas.
Projekt inom CDM som leder till återbeskogning är relativt nya och utgör ännu endast ca en procent av det totala antalet registrerade CDM-projekt i världen. De är särskilt viktiga för Afrika. Majoriteten av CDM-projekten i världen har utvecklats inom områdena förnybar energi, energieffektivisering och metanavskiljning. För flertalet av Afrikas länder, inte minst de minst utvecklade länderna är möjligheterna att skapa projekt inom dessa områden begränsade eftersom förekomsten av relevant industriverksamhet och infrastruktur är begränsad. Inom markanvändningssektorn finns däremot en större potential i afrikanska länder där jord- och skogsbruk dominerar.
Det är därför angeläget att bidra till den tekniska utvecklingen av återbeskogningsprojekt inom CDM och att bygga på erfarenheterna av att genomföra dem. Bland de drygt 80 projekt som Sverige köper utsläppsminskningsenheter från finns dock bara ett projekt inom skogsplantering. Det är ett projekt i Uganda, ett land som tillhör kategorin minst utvecklade länder, och detta projekt motsvarar ungefär 3 procent av det totala antalet förvärvade enheter inom det svenska klimatinvesteringsprogrammet.
Återbeskogningsprojektet i Uganda är ett tydligt exempel på hur Sverige har kunnat bidra till att CDM har utvecklats och kommit fattiga länder till godo på ett mycket tydligt sätt. Minskad global avskogning är en viktig åtgärd för att klara tvågradersmålet. Engagemang i internationella skogsprojekt innebär minskade globala utsläpp och är av stor vikt för att även de allra fattigaste länderna ska ha möjlighet att ta del av den internationella växthusgasmarknaden.
Det gläder mig att Matilda Ernkrans instämmer i att skogsplanteringsprojekt kan ge många positiva bidrag till såväl människors liv som till förbättrad miljö och minskad klimatpåverkan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.