Indragna subventioner till medicin mot prostatacancer
Skriftlig fråga 2012/13:413 av Köhler, Katarina (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-03-20
- Anmäld
- 2013-03-20
- Besvarad
- 2013-03-27
- Svar anmält
- 2013-03-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 mars
Fråga
2012/13:413 Indragna subventioner till medicin mot prostatacancer
av Katarina Köhler (S)
till socialminister Göran Hägglund (KD)
Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform, och nya läkemedel att behandla sjukdomen med är angelägna. Nyligen har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) fattat beslut kring läkemedlet Zytiga, som hämmar produktionen av testosteron i binjurarna och i cancertumören. Zytiga har i en klinisk studie visat sig ge en förlängd överlevnad med ungefär fyra månader i median jämfört med placebo. Patienterna upplevde också en förbättrad hälsorelaterad livskvalitet och minskad smärta under studien. Enligt TLV står dock inte hälsovinsterna i relation till behandlingskostnaden, och verket har därför beslutat att Zytiga inte ska subventioneras och inte ingå i högkostnadsskyddet.
PRO anser att beslutet är åldersdiskriminerande, då TLV:s motiv bland annat är att patienterna ofta är äldre – genomsnittsåldern är 69 år – och inte kan börja arbeta efteråt. Förlängd överlevnad ger alltså upphov till ökade samhällskostnader. PRO har därför anmält TLV till Diskrimineringsombudsmannen.
Niklas Hedberg på TLV anger dock lagskäl för bedömningen. Enligt honom måste alla konsekvenser vägas in i ett ”samhälleligt helhetsperspektiv”. Om en sådan avvägning innebär att personer som lämnat yrkesverksam ålder inte har samma rätt till medicinsk behandling kan man fråga sig om Sverige fortfarande har en likvärdig vård efter behov.
Avser socialministern att vidta några åtgärder för att se till att bedömningen av om en medicin uppfyller förutsättningarna i 15 § lagen om läkemedelsförmåner m.m. för att ingå i läkemedelsförmånerna inte ska ske på ett diskriminerande sätt?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:413 besvarad av Socialminister Göran Hägglund
Svar på fråga 2012/13:413
Indragna subventioner till medicin mot prostatacancer
Socialminister Göran Hägglund
Katarina Köhler har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att se till att bedömningen av om en medicin uppfyller förutsättningarna i 15 § lagen om läkemedelsförmåner med mera för att ingå i läkemedelsförmånerna inte ska ske på ett diskriminerande sätt.
Läkemedel är en del av många människors vardag och tillgången till effektiva läkemedel är en förutsättning för att kunna bedriva modern hälso- och sjukvård och för att hälso- och sjukvårdslagens (1982:763) krav på god vård på lika villkor ska kunna upprätthållas. Snabb medicinsk utveckling har kontinuerligt ökat nyttan av läkemedel för patienten och sjukvården. Samhällets möjligheter att finansiera läkemedel är dock inte obegränsade, vilket understryker vikten av tydliga prioriteringar och av att åstadkomma största möjliga kostnadseffektivitet.
Enligt 15 § lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner ska ett receptbelagt läkemedel omfattas av läkemedelsförmånerna under förutsättning att kostnaderna för användning av läkemedlet framstår som rimliga från medicinska, humanitära och samhällsekonomiska synpunkter och att det inte finns andra tillgängliga läkemedel eller behandlingsmetoder som enligt en sådan avvägning mellan avsedd effekt och skadeverkningar som avses i 4 § läkemedelslagen (1992:859) är att bedöma som väsentligt mer ändamålsenliga.
Vid denna bedömning ska bestämmelserna i 2 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) beaktas. Denna paragraf stadgar att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen och att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet.
I enlighet med lagstiftningen utgår TLV från tre etiska principer vid bedömning av om ett läkemedel ska subventioneras av staten och ingå i läkemedelsförmånerna. Människovärdesprincipen innebär att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Detta innebär att alla ska behandlas lika och att ingen får diskrimineras eller favoriseras. TLV:s beslut får inte påverkas av människors personliga egenskaper eller funktioner i samhället. Behovs- och solidaritetsprincipen som innebär att den som har de största behoven av hälso- och sjukvården ska ges företräde till vården. När det gäller prioriteringar i vården är det av central betydelse hur angelägen behandlingen är. Kostnadseffektivitetsprincipen innebär att en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet, bör eftersträvas vid val mellan olika verksamheter och åtgärder.
Riksdagens beslut om prioriteringar inom vård och omsorg gäller sedan 1997. Beslutet innebär att ovan nämnda tre principer ska ligga till grund för prioriteringar inom vården: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen. Dessa principer är internt ordnade så att människovärdesprincipen är överordnad de andra två.
Min bedömning är att lagstiftningen är tydlig avseende vilka principer som ska vara vägledande vid TLV:s prövning av om ett läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.