Nedrustning av kärnvapen
Skriftlig fråga 2012/13:399 av Thorell, Olle (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-03-15
- Anmäld
- 2013-03-19
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2013-03-21
- Besvarad
- 2013-03-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 mars
Fråga
2012/13:399 Nedrustning av kärnvapen
av Olle Thorell (S)
till utrikesminister Carl Bildt (M)
I dag finns det kärnvapen i flera länder, och vart och ett av dessa vapen utgör ett direkt hot mot människors överlevnad. Om kärnvapen används kan konsekvenserna bli katastrofala.
Den 4–5 mars 2013 stod Norges regering värd för en internationell statlig konferens i Oslo, som syftade till att vidare kartlägga de humanitära konsekvenserna av kärnvapen. 127 stater deltog. Sverige närvarade på tjänstemannanivå, men från den politiska ledningen på UD har intresset varit svalt.
Under FN:s generalförsamlings första kommitté i oktober 2012 sade Sverige nej till att stå bakom ett uttalande där över 30 stater efterfrågade starkare nedrustningsinitiativ ur ett humanitärt perspektiv på kärnvapen. Samtidigt har Sverige under tidigare förhandlingar stått bakom dokument och uttalanden som framhållit humanitära aspekter på kärnvapen.
Därför är min fråga till utrikesminister Carl Bildt:
Har utrikesministern gjort det ställningstagandet att de humanitära konsekvenserna av kärnvapenanvändning utgör ett incitament för nedrustning av befintliga kärnvapenarsenaler?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:399 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt
Svar på frågorna
2012/13:399 Nedrustning av kärnvapen
2012/13:402 Kärnvapen
Utrikesminister Carl Bildt
Olle Thorell har frågat mig dels huruvida jag gjort ställningstagandet att de humanitära konsekvenserna av kärnvapenanvändning utgör ett incitament för nedrustning av befintliga kärnvapenarsenaler, dels om jag kommer att prioritera att Sverige deltar aktivt i det uppföljande arbetet efter Oslokonferensen om kärnvapnens humanitära konsekvenser. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Det är självklart så att kärnvapenanvändning skulle ha katastrofala humanitära följder, och detta är för vår del en grundläggande orsak till att verka för att dessa vapen aldrig mer kommer till användning. Samtidigt kan konstateras att även andra faktorer, som till exempel vapnens användbarhet, militära relevans, teknologisk utveckling, kostnader och strategiskt balanstänkande har betydelse för användningen, åtminstone för innehavarna av vapnen i fråga. Varje ansats som syftar till att konstruktivt och med framgång bidra till att minska farorna med kärnvapen måste även beakta detta.
Många av de aktuella nedrustnings- och icke-spridningsfrågorna som till exempel provstoppsavtalets ikraftträdande, möjligheterna att få till stånd förhandlingar för att förbjuda produktion av klyvbart material för kärnvapen eller de internationella ansträngningarna att hantera utvecklingen i Iran och Nordkorea, präglas av en fastlåst situation. Samtidigt finns få uppenbara alternativ än att fortsätta att verka för sådana stegvisa lösningar mot målet om en kärnvapenfri värld.
Parallellt måste de huvudsakliga säkerhetsproblem – inte minst regionala konflikter – som ligger till grund för att vissa stater väljer att behålla eller försöka skaffa sig kärnvapen, hanteras på ett övergripande och långsiktigt sätt. Även om specifika nedrustnings- och icke–spridnings-insatser krävs är dessa förmodligen inte tillräckliga för att helt lösa problematiken bakom kärnvapen. Ett brett internationellt arbete för att bidra till avspänning, ökat förtroende och bättre internationell och regional dialog är nödvändigt och måste drivas vidare.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.