Välfärdsarbete

Skriftlig fråga 2012/13:186 av Axelsson, Lennart (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2012-12-07
Anmäld
2012-12-07
Besvarad
2012-12-12
Svar anmält
2012-12-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 december

Fråga

2012/13:186 Välfärdsarbete

av Lennart Axelsson (S)

till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström (M)

Intresset för vård- och omsorgsutbildningen på gymnasiet har minskat dramatiskt under den senaste trettioårsperioden. Läsåret 1980/1981 sökte 18 281 behöriga elever i första hand till vård-/omvårdnadslinjen, men bara de mest motiverade 4 838 sökandena antogs. Läsåret 2009/2010 var antalet som sökte till utbildningen enbart 3 041, men under oktober månad samma år fanns 3 404 antagna, vilket visar att studieplatserna var fler än antalet förstahandssökande.

Vård och omsorg har länge kännetecknats av dåliga anställningsvillkor och låga löner. Möjligheterna till heltidsanställningar är begränsade, arbetsmiljön ofta dålig och medellönerna lägre än i mansdominerade yrken med motsvarande krav. När ungdomars preferenser för olika yrken kartläggs upplevs alla dessa faktorer som oattraktiva, vilket med all säkerhet kan förklara det minskade intresset hos ungdomar för att söka sig dit.

Samtidigt som sökandetrycket till vård- och omsorgsutbildningen är lågt kommer behovet av utbildad arbetskraft att öka kraftigt framöver (150 000 anställda till 2030, enligt rapporten Välfärdstjänsternas framtida finansiering från Kommunal 2010) som en följd av att vi blir allt fler äldre i befolkningen.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är vad hon tänker göra för att se till att yrken inom välfärdsområdet blir attraktivare.

Svar på skriftlig fråga 2012/13:186 besvarad av Socialminister Göran Hägglund

den 12 december

Svar på fråga

2012/13:186 Välfärdsarbete

Socialminister Göran Hägglund

Lennart Axelsson har frågat arbetsmarknadsministern vad hon avser att göra för att se till att yrken inom välfärdsområdet blir attraktivare.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Personalen är oerhört viktig för hur vår välfärd kommer att utvecklas. Hur arbetsmiljö och arbetsvillkor ser ut för personalen i hälso- och sjukvård och socialtjänst har en avgörande betydelse för hur de ska kunna ta hand om alla som behöver ta del av vård och omsorg i olika former. Hur medarbetarnas arbetssituation och inflytande ser ut har också betydelse för vilka möjligheter vård och omsorg har att rekrytera personal med den utbildning och kompetens som behövs.

För mig som socialminister är det mycket viktigt att alla arbetsgivare i sektorn har goda möjligheter att anställa den personal de behöver för att kunna ge en god, säker och jämlik vård, vilket är regeringens mål. Det är flera aktörer som har ansvar för frågan, på litet olika sätt.

Som socialminister verkar jag för att skapa goda förutsättningar på en övergripande nivå. Regeringen har till exempel arbetat aktivt under hela föregående och innevarande mandatperiod för att öka mångfalden av vårdgivare inom vård och omsorg. Det finns flera skäl för det. Ett viktigt skäl är att mångfalden skapar en positiv konkurrens kring anställningsvillkoren inom sektorn.

Inom ramen för regeringens arbete med att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre görs flera insatser för att också påverka anställningsförhållandena på ett positivt sätt.

Andra frågor regeringen arbetar med är dimensionering av utbildningsplatser, att uppmuntra landstingen att arbeta med nivåstrukturering och att stärka tillgången till kunskapsstöd i olika former.

En tung aktör är förstås arbetsgivarna. Sveriges Kommuner och Landsting startade för ett år sedan projektet Sveriges viktigaste jobb som bland annat syftar till att öka kunskapen om de viktiga jobben i välfärdssektorn, att påverka utbildningssystemet så att utbildningarna motsvarar de behov som arbetsgivarna har samt att identifiera vilket rekryteringsbehov som finns i sektorn.

Men det är förstås inte bara på nationell nivå vi behöver arbeta och vara medvetna om frågan. Varje arbetsgivare har det direkta ansvaret att skapa en god arbetsmiljö för sina anställda, där lönesättning och andra anställningsvillkor är en viktig faktor för att visa att man värdesätter det arbete medarbetarna utför.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.