Arbetstagare som rapporterar om missförhållanden
Skriftlig fråga 2012/13:138 av Örnfjäder, Krister (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-11-23
- Anmäld
- 2012-11-27
- Besvarad
- 2012-11-28
- Svar anmält
- 2012-11-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 november
Fråga
2012/13:138 Arbetstagare som rapporterar om missförhållanden
av Krister Örnfjäder (S)
till statsrådet Tobias Billström (M)
Då en arbetsgivare anställer en arbetstagare från tredje land krävs enligt utlänningslagen en anställning där arbetsvillkoren är i överensstämmelse med gällande kollektivavtal eller praxis inom det aktuella yrket. När väl anställningen är påbörjad avtar myndigheternas kontroll, och det är i stället upp till arbetsgivaren att se till att bestämmelserna upprätthålls. Problemet med detta är att eventuella missförhållanden på arbetsplatsen eller med anställningen blir oerhört svåra att upptäcka. Det blir upp till den anställde att slå larm. Av rädsla för att bli av med sin anställning, med följden att få sitt arbetstillstånd återkallat, vågar inte arbetskraftsinvandrarna påtala felaktiga arbetsvillkor.
Dagens system är orimligt, då den arbetstagare som orkar och vågar träda fram och berättar om missförhållanden riskerar utvisning. I stället borde fler uppmuntras att göra det, så att missförhållandena kan åtgärdas.
Min fråga till statsrådet är nu:
Vad avser statsrådet att göra för att minska arbetskraftsinvandrarnas utsatthet då de rapporterar om missförhållanden gällande den egna anställningen?
Svar på skriftlig fråga 2012/13:138 besvarad av Statsrådet Tobias Billström
Svar på frågorna
2012/13:136 Seriositetsgranskning av arbetsgivare och arbetserbjudande
2012/13:137 Arbetsmarknadsprövning
2012/13:138 Arbetstagare som rapporterar om missförhållanden
2012/13:139 Juridiskt bindande arbetstillstånd
Statsrådet Tobias Billström
Krister Örnfjäder har frågat mig vad jag avser att göra för att förbättra Migrationsverkets möjligheter att kontrollera arbetsgivares seriositet och arbetserbjudandets validitet. Han har vidare frågat mig hur jag avser att tillgodose behovet av arbetsmarknadsprövning och vad jag avser att göra för att minska arbetskraftsinvandrares utsatthet då de rapporterar om missförhållanden samt för att säkerställa att ett arbetserbjudande inte ska kunna försämras efter det att arbetstillstånd beviljats. Jag har valt att besvara dessa frågor gemensamt.
Migrationsverket arbetar aktivt med att motverka missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Det är ett mycket betydelsefullt arbete eftersom missbruk kan urholka trovärdigheten och förtroendet för regeringens arbetskraftsinvandringsreform, som är så viktig för många arbetsgivare i Sverige. Det är viktigt att arbetstillstånd beviljas på riktig grund och att skenanställningar så långt som möjligt upptäcks innan uppehålls- och arbetstillstånd beviljas.
Migrationsverket införde i januari striktare kontroller i ärenden avseende branscher där det visat sig förekomma missbruk. Kontrollerna innebär bland annat att arbetsgivaren ska visa att det finns ekonomiska förutsättningar för att rekrytera en arbetskraftsinvandrare. Enligt Migrationsverket har de skärpta kontrollerna haft avsedd effekt, bland annat genom att minska antalet oseriösa ansökningar. Om Migrationsverket fattar misstankar i ett enskilt ärende kan verket, liksom i andra tillståndsärenden, närmare utreda de uppgifter som lämnats. Vid en ansökan om arbetstillstånd ska verket, utöver att kontrollera att erbjudna villkor uppfyller kraven, också vara observant på att det inte handlar om ett skenavtal. I och med att Migrationsverket nu kräver in ytterligare uppgifter från arbetsgivare i vissa utsatta branscher finns det också goda förutsättningar för att utreda misstankar och få fram uppgifter som kan läggas till grund för beslutet.
När det gäller frågan om arbetsmarknadsprövning anser jag att det är den enskilda arbetsgivaren som har bäst kunskap om de egna rekryteringsbehoven. Systemet för arbetskraftsinvandring bygger på att arbetsgivaren avgör vilket behov han eller hon har av arbetskraft och vilken kompetens som behövs. Det saknas anledning att återgå till en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning.
När det sedan gäller Krister Örnfjäders fråga om arbetskraftsinvandrares utsatthet vid rapportering om missförhållanden, vill jag framhålla att den arbetstagare som av någon anledning inte är nöjd med sin arbetsgivare och avslutar sin anställning ges möjlighet att söka nytt arbete under en tremånadersperiod utan att för den skull bli av med sitt uppehållstillstånd.
Krister Örnfjäder har slutligen frågat vad jag avser att göra för att säkerställa att ett arbetserbjudande inte ska kunna försämras efter det att arbetstillstånd beviljats. Arbetstagare och arbetsgivare i Sverige förfogar över sitt eget avtal och är fria att när som helst förhandla om anställningsvillkoren inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen. Det är en modell vi värnar om. Om Krister Örnfjäder med juridiskt bindande erbjudande menar att tredjelandsmedborgare som kommer till Sverige för att arbeta ska förbjudas att omförhandla ingångna anställningsavtal så skulle det innebära en stor förändring av den svenska modellen och man måste fråga sig om det är rätt väg. Jag anser att oseriösa arbetsgivares missbruk av regelverket måste motverkas på annat sätt än genom en så ingripande förändring av den avtalsfrihet som råder på den svenska arbetsmarknaden.
Regeringen kommer att fortsätta att arbeta med dessa frågor och jag följer givetvis utvecklingen på området.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.