Ökad kvävegödsling av skogen

Skriftlig fråga 2011/12:96 av Leander, Helena (MP)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2011-11-02
Anmäld
2011-11-07
Besvarad
2011-11-09
Svar anmält
2011-11-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 2 november

Fråga

2011/12:96 Ökad kvävegödsling av skogen

av Helena Leander (MP)

till miljöminister Lena Ek (C)

Kvävegödslingen av de svenska skogarna har ökat med över 200 procent på tio år, och nu varnar forskare för negativa effekter på den biologiska mångfalden. Utbredningen av blåbärsris minskar med 30–40 procent i gödslade skogar. Än mer allvarliga men mindre kända är effekterna på skogens naturliga kvävefixerare i lavar och mossor samt sammansättningen av mykorrhizasvampar, som träden lever i symbios med. Därtill kommer den övergödning som följer av ökad kvävegödsling. Mot detta ställs de positiva effekterna på skogens tillväxt och därmed kolinlagringen i träden. De totala klimateffekterna beror dock också på effekterna på kolinlagringen i marken, där konsekvenserna av ökad kvävetillförsel inte är tillräckligt kända. Därtill kommer växthusgasutsläppen från själva tillverkningen och användningen av konstgödseln.

Utan tillräckligt kunskapsunderlag om de sammantagna miljöeffekterna av skogsgödslingen blir det svårt att ta ställning till om och i så fall under vilka omständigheter kvävegödsling över huvud taget kan vara acceptabelt.

Är miljöministern beredd att stoppa kvävegödslingen tills de sammantagna miljöeffekterna är tillräckligt klarlagda?

Svar på skriftlig fråga 2011/12:96 besvarad av Landsbygdsminister Eskil Erlandsson

den 9 november

Svar på fråga

2011/12:96 Ökad kvävegödsling av skogen

Landsbygdsminister Eskil Erlandsson

Helena Leander har frågat om miljöministern är beredd att stoppa kvävegödslingen tills de sammantagna miljöeffekterna är tillräckigt klarlagda. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

I dag gödslas 80 000 hektar skogsmark per år vilket motsvarar ca 0,3 procent av den produktiva skogsmarksarealen i Sverige. Vi har god kunskap om gödslingens effekter i skog men forskning pågår och ny kunskap behövs nu och i framtiden. Gödslingen, precis som slutavverkning och andra skogliga åtgärder, innebär nästan alltid en lokal påverkan på markvegetation och trädens tillväxt men effekterna kan vara reversibla efter ett antal år. Gödsling kan även medföra påverkan genom avrinning och i förlängningen i den marina miljön. Nuvarande regelverk styr därför gödslingen till områden med minimal risk för kväveläckage till havet och stora områden är undantagna. Gödsling ger en snabb produktionshöjande effekt vilket är positivt för att kunna ersätta fossila råvaror med förnybara och ökar lönsamheten i skogsbruket. Energiomställning inom gemenskapen gör att efterfrågan på förnybar råvara sannolikt kommer att öka.

Skogsgödsling regleras via miljöbalken och skogsvårdslagens hänsynsparagraf. En avvägning mellan olika intressen ska alltid göras vilket avspeglas i skogsstyrelsens allmänna råd och anvisningar för skogsmarksgödsling. Råden ses över med jämna mellanrum för att inhämta aktuell kunskap från forskning och praktisk verksamhet. Skogsstyrelsen ser för närvarande över de allmänna råden för gödsling.

Regeringen bedömer att gödsling av skogsmark är en åtgärd som snabbt ökar skogens tillväxt. Omfattningen av gödsling bör kunna öka under förutsättning att negativa övergödningseffekter inte uppstår.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.