Reglerna för organdonation
Skriftlig fråga 2011/12:615 av Bråkenhielm, Catharina (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-05-31
- Anmäld
- 2012-05-31
- Besvarad
- 2012-06-07
- Svar anmält
- 2012-06-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 31 maj
Fråga
2011/12:615 Reglerna för organdonation
av Catharina Bråkenhielm (S)
till socialminister Göran Hägglund (KD)
Antalet donatorer i Sverige räcker inte för att fylla behovet av organ till alla de patienter som väntar på en transplantation. Numera går det att transplantera organ som njure, lever, hjärta, lunga och bukspottkörtel. Det går även att transplantera vävnader som hud, hornhinna, hjärtklaff och benvävnad. En förutsättning för transplantation är att det finns människor som vill donera sina organ och vävnader efter sin död.
Åtta av tio svenskar säger att de är beredda att donera organ, men alltför få säger aktivt ja genom att anmäla sig till Socialstyrelsens donationsregister. Om reglerna ändrades så att anmälningsförfarandet till donationsregistret blir det omvända, det vill säga att grunden är att man säger ja till donation och att det i stället krävs en aktiv handling för att säga nej, skulle vi få en mycket bättre situation.
Mot ovanstående bakgrund vill jag fråga socialministern om han är beredd att se över dagens donationsregler så att alla som inte tydligt sagt nej förväntas vara beredda att donera organ.
Svar på skriftlig fråga 2011/12:615 besvarad av Socialminister Göran Hägglund
Svar på fråga
2011/12:615 Reglerna för organdonation
Socialminister Göran Hägglund
Catharina Bråkenhielm har frågat mig om jag är beredd att se över dagens donationsregler så att alla som inte tydligt sagt nej förväntas vara beredda att donera organ.
Respekten för den enskildes möjlighet att själv bestämma vad som ska ske med kroppen efter döden är en grundläggande princip i det nuvarande regelverket. Jag anser att det ska vara så även i fortsättningen. Samtidigt måste också en svårt sjuk människas behov av att få bot genom en transplantation värderas mycket högt. Den nuvarande lagstiftningen balanserar dessa intressen genom att tillvaratagande av organ är tillåtet även när en avlidens vilja är okänd, förutsatt att den avlidnes närstående är positiva till ett sådant ingrepp.
Undersökningar visar att drygt 80 procent av befolkningen är positivt inställd till att donera organ och vävnader efter sin död, vilket är den högsta andelen i EU enligt EU-kommissionens egen undersökning. Så många som två tredjedelar av befolkningen uppger att man haft samtal i familjen om dessa frågor och drygt 70 procent uppger att man kan tänka sig att säga ja till att en avliden närstående får donera organ, vilket också är den högsta andelen i EU. Socialstyrelsens uppföljningar visar även att antalet veton från närstående har minskat. Detta ger mycket goda förutsättningar för organ- och vävnadsdonation i Sverige.
Det är naturligtvis bra om så många som möjligt gör sin vilja känd genom donationsregistret, donationskorten och inte minst genom att tala om dessa frågor med sina närstående. Socialstyrelsen och Donationsrådet arbetar aktivt med information riktad till allmänheten, till exempel via webbplatsen www.livsviktigt.se. Det är också angeläget att landstingen tar sitt ansvar för information till sina invånare. Därför är det mycket positivt att sådana strategier ingår som en del i den handlingsplan som Sveriges Kommuner och Landsting har rekommenderat för donationsfrämjande arbete inom vårdgivarorganisationen.
Jag vill stödja utvecklingen av enkla och praktiska lösningar som underlättar för enskilda att tydligt manifestera sin inställning. Däremot ser jag inte i dagsläget tillräckliga skäl för att initiera en översyn av regelverket i detta avseende.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.