EU:s klimatmål 2020
Skriftlig fråga 2011/12:347 av Holm, Jens (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-02-02
- Anmäld
- 2012-02-03
- Besvarad
- 2012-02-08
- Svar anmält
- 2012-02-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 2 februari
Fråga
2011/12:347 EU:s klimatmål 2020
av Jens Holm (V)
till miljöminister Lena Ek (C)
EU-kommissionen publicerade den 30 januari den efterlängtade utvärderingen om möjligheterna att skärpa EU:s klimatmål; Analysis of options beyond 20 % GHG emission reductions: Member State results. Analysen visar att en skärpt målsättning om att minska utsläppen med 30 procent till 2020, för EU som helhet och för enskilda medlemsstater, har blivit betydligt billigare än när 20‑procentsmålet förhandlades fram 2008. Det finns alltså nu ett mycket gott ekonomiskt underlag för att skärpa EU:s minskningsmål till minst 30 procent 2020.
Min fråga till miljöminister Lena Ek är:
Vilka åtgärder är miljöministern beredd att vidta för att driva att EU ska höja sitt klimatmål till minst 30 procent till 2020, oavsett vad andra länder i världen gör?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:347 besvarad av Miljöminister Lena Ek
Svar på fråga
2011/12:347 EU:s klimatmål 2020
Miljöminister Lena Ek
Jens Holm har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att driva att EU ska höja sitt klimatmål till minst 30 procent till 2020, oavsett vad andra länder i världen gör.
Låt mig först säga att jag ser mycket allvarligt på det faktum att utsläppen av växthusgaser i världen fortsätter att öka och att vi även med de utfästelser om utsläppsminskningar som gjorts inom ramen för de internationella klimatförhandlingarna har ett stort gap till de nivåer som vi skulle behöva nå för att hålla den globala medeltemperaturökningen under två grader. Mer behöver alltså göras såväl före 2020 som därefter.
När vi nu fått kommissionens analys av konsekvenserna av att öka EU:s mål så står det som Jens Holm påpekar klart att en skärpt målsättning om att minska utsläppen med 30 procent till 2020, för EU som helhet och för enskilda medlemsstater, har blivit betydligt billigare än när 20-procentsmålet förhandlades fram 2008. FN:s klimatpanel bedömde år 2007 att de industrialiserade länderna behöver minska utsläppen med minst 25–40 procent. Sedan dess har merparten av de vetenskapliga rapporter som kommit visat att planeten är känsligare för ökade utsläpp än forskarna trodde. En eventuell uppskalning av EU:s 2020-mål skulle öka chansen att hålla temperaturökningen under två grader. Utöver att en uppskalning av 2020-målet minskar risken för kostsamma och farliga klimatförändringar, gynnar det företag med låga utsläpp och miljötekniklösningar. Det står också klart att EU:s position i världen i klimatsammanhang skulle stärkas men det räcker inte att EU minskar sina utsläpp. Andra länder behöver också minska sina utsläpp.
Kommissionens analys bekräftar alltså det ekonomiska underlaget för att höja EU:s klimatmål till 2020. Därmed är det inte sagt att det kommer att vara en enkel uppgift att enas inom EU om en uppskalning av målet eller om hur en sådan ska gå till. Nu kommer vi att noggrant gå igenom kommissionens analys och utifrån denna värdera hur vi på bästa sätt kan driva frågan framåt. Ett första prov på de politiska förutsättningarna för att höja målet kommer vid rådsmötet i mars då jag kommer att verka för att EU som helhet ställer sig bakom den färdplan mot ett koldioxidsnålt EU 2050 som kommissionen lade fram förra året. Jag och mina medarbetare kommer att arbeta nära tillsammans med till Sverige likasinnade länder men också för att övertyga de länder som visat mer tveksamhet kring behovet av att fastställa långsiktiga milstolpar och utsläppsmål.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.