Bluffakturor
Skriftlig fråga 2011/12:279 av Oskarsson, Christina (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-01-04
- Anmäld
- 2012-01-16
- Besvarad
- 2012-01-18
- Svar anmält
- 2012-01-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 4 januari
Fråga
2011/12:279 Bluffakturor
av Christina Oskarsson (S)
till justitieminister Beatrice Ask (M)
Antalet bluffakturor har ökat lavinartat. Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, har antalet polisanmälningar om bluffakturor ökat från 3 390 år 2005 till 14 924 under enbart de elva första månaderna år 2011. Det är fyra och en halv gånger fler eller en ökning med 340 procent. Polisen är oroad och menar att ökningen hänger samman med att denna kriminalitet är ytterst lönsam. Bedrägerier med bluffakturor uppges omsätta 1,3 miljarder varje år enligt Brottsförebyggande rådet och för Citypolisen i Stockholm står bluffakturor i dag för mer än en tredjedel av alla bedrägeribrottsärenden. Det är framför allt företagare som drabbas, men även privatpersoner råkar ut för bluffakturorna. Företagen råkar ut för räkningar på betydligt större belopp jämfört med privatpersoner, där ett vanligt område för bluffakturorna är försäljning av olika former av skönhetsmedel.
Statsrådet har tidigare uppmärksammats på problemet och lovat följa och uppmärksamma det. Statistiken visar dock att det nu behövs skarpare förslag för att bryta den trendmässiga ökningen. Att minska ”lönsamheten” i olika typer av brott har visat sig vara ett effektivt verktyg för att få ned brottslighet. Rädslan för betalningsanmärkningar är en sak som får många att betala även tveksamma fakturor och synbart för höga fakturabelopp. Låga straff för denna typ av bedrägeribrott är en annan viktig faktor. Brottslingarna bedömer riskerna som små relativt de stora vinsterna, även vid upptäckt.
Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta mot bluffakturorna?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:279 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2011/12:279 Bluffakturor
Justitieminister Beatrice Ask
Christina Oskarsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att bekämpa bluffakturor.
Bedrägerier med bluffakturor som vilseleder både privatpersoner och företagare är ett växande problem. År 2007 var antalet anmälningar om bedrägerier med bluffakturor på nivån runt 3 000 per år, 2011 anmäldes närmare 17 000 fall. Denna utveckling är inte acceptabel.
Den här typen av bedrägeribrott är oftast kopplad till organiserad brottslighet. Regeringen startade 2007 en omfattande mobilisering mot grov organiserad brottslighet i syfte att bättre använda samhällets samlade resurser för att bekämpa dem som systematiskt och hänsynslöst begår brott.
Underrättelsesamarbetet och de operativa insatserna mot den organiserade brottsligheten har därefter förbättrats avsevärt. Satsningen har medfört att myndigheterna med ökad framgång kommer åt de pengar som genererats genom organiserad brottslighet.
För att förebygga bluffakturor behöver polisen och andra myndigheter samarbeta med näringslivet. Ett bra initiativ från näringslivet är den så kallade Varningslistan över oseriösa företag. Den tillsammans med tillhörande rådgivning går att ta del av på Svensk Handels hemsida.
Rikspolisstyrelsen arbetar tillsammans med Åklagarmyndigheten med att ta fram en nationell handlingsplan för att bekämpa bedrägerier. För att möta de kompetensutmaningar som krävs för att utreda modern bedrägeribrottslighet, oftast i internetmiljö, har Rikspolisstyrelsen också tagit fram en ny utbildning för bedrägeriutredare under hösten 2011.
Myndigheterna arbetar med att förbättra förutsättningarna för att förebygga och utreda brottslighet som har koppling till bluffakturor.
Jag kommer givetvis att följa det arbetet. Utvecklingen tyder emellertid på att det finns anledning att överväga om rättsväsendet i alla delar är rätt rustat och försett med rätt verktyg för att kunna hantera det ökande problemet med bluffakturor på ett effektivt sätt. Jag avser därför att ta initiativ till ett arbete som ska ge underlag för att besvara den frågeställningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.