Meddelarskydd för anställda i privata skolor

den 14 december

Svar på fråga

2010/11:89 Meddelarskydd för anställda i privata skolor

Justitieminister Beatrice Ask

Helene Petersson i Stockaryd har frågat utbildningsminister Jan Björklund vilka initiativ han avser att ta för att säkerställa att personer som arbetar i skolor som drivs i privat regi men finansieras av offentliga medel ska ha samma meddelarskydd som personer anställda i skolor som drivs i kommunal regi.

Den fråga som Helene Petersson ställer rör den generella frågan om meddelarskydd i offentligt finansierad privat verksamhet. Frågan faller inom mitt ansvarsområde och besvaras därför av mig.

Yttrande- och informationsfrihet är grundläggande principer i vårt konstitutionella system. Meddelarfrihet tillkommer alla och den har bland annat genom reglerna om anonymitetsskydd och förbudet mot straffrättsliga sanktioner ett grundläggande skydd i våra grundlagar.

I vissa företag med stark anknytning till det allmänna gäller samma meddelarskydd som för offentligt anställda. Det gäller dels företag som ägs av kommuner och landsting, dels andra enskilda rättssubjekt som har anförtrotts uppgifter som innefattar myndighetsutövning. I fråga om anställda i sådana företag gäller från och med den 1 januari 2011 ett förstärkt meddelarskydd genom att det då införs ett straffansvar för arbetsgivare som överträder förbuden mot efterforskning och repressalier. Privatanställda i övrigt har inte samma skydd som offentligt anställda eller anställda i nyss nämnda företag mot åtgärder från sin arbetsgivare när de utnyttjar sin yttrande- och meddelarfrihet.

Frågan om det är möjligt att generellt stärka skyddet för privatanställdas meddelarfrihet har utretts tidigare men de förslag som har lagts fram har mötts av kritik från remissinstanserna. De invändningar som har förts fram mot förslagen är flera, bland annat att ett förstärkt skydd skulle strida mot den grundläggande principen om att avtal – i det här fallet avtal om tystnadsplikt – ska hållas och att det skulle kunna skada såväl samarbetet och lojaliteten inom företagen som företagens konkurrenskraft. Jag anser att alla dessa invändningar fortfarande är relevanta.

Skyddet för meddelarfriheten, det vill säga förbud mot efterforskning och arbetsrättsliga åtgärder, ingår vidare som en del av den reglering som avser att förverkliga offentlighetsprincipen och som gäller för statlig och kommunal verksamhet. Det är inte lämpligt att föra över en enskild del av ett sådant offentligrättsligt regelsystem till privat verksamhet.

Jag avser mot denna bakgrund inte att vidta några generella åtgärder för att förstärka privatanställdas meddelarskydd. Jag vill dock framhålla att kommuner som sluter avtal med någon annan om vården av en kommunal angelägenhet har kvar huvudmannaskapet för uppgiften och därigenom också det yttersta ansvaret för verksamheten. Vid sådana avtal ska den upphandlande kommunen beakta intresset av att allmänheten kan få insyn i hur verksamheten utförs. Den offentliga verksamhet som bedrivs i privaträttslig form undgår dessutom inte den kontroll som utövas inom ramen för den statliga tillsynen. Statens skolinspektion har exempelvis tillsyn över att fristående skolor följer de regler som gäller för verksamheten. Vidare tillkallade regeringen i april 2010, i syfte att skapa större insyn i verksamheten och komma till rätta med missförhållanden på skolområdet, en särskild utredare för att föreslå hur en skyldighet att anmäla missförhållanden i bland annat fristående skolor kan utformas. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2011.